Lektion 11: Grupptryck

Skojbråk kan beskrivas som en fysisk, många gånger våldsam, lek. Ofta börjar det med att alla deltagare skrattar och tycker det som händer är roligt. Utifrån sett kan det se ut som ett slagsmål, men när en tittar närmare brukar det förekomma skratt och glada miner.

För det mesta går det bra, men det finns en risk att det kan gå över styr. Många skolor har därför nolltolerans kring skojbråk för att förebygga regelrätta slagsmål. Det är inte alltid elever på skolan tycker att nolltoleransregeln behövs.

Mål med momentet

• Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
• Deltagarna får information om lektionens upplägg.
• Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.

Be deltagarna reflektera kring förra lektionen som handlade om hur normer kring svenskhet bidrar till rasism och hur vi som åskådare kan hjälpas åt för att få fler att våga ingripa mot rasism och rasistiskt våld.

Dagens lektion handlar om hur det är att hänga i grupp, framför allt för killar. Poängen med dagens lektion är att reflektera kring hur svårt det kan vara att stå för sin egen åsikt i en grupp, vilket kan göra att en ställer upp på saker en egentligen inte vill göra.

Ta fram våldspyramiden och poängtera att vi fortfarande befinner oss i basen. Lyft fram handlingar som kan ske i kompisgrupper med lite hårdare jargong, till exempel:

• skojbråk
• maktlekar
• utsätta andra i gruppen för mobbning.

Om orden inte finns i pyramiden, skriv in dem.

Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra. Påminn också om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata. Deltagarna kan även vända sig till någon av organisationerna på stödlistan som delades ut på första lektionen (en förkortad version kommer upp i presentationen i slutet av varje lektion). Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform, berätta var den finns. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite om lektionen väcker funderingar.

Mål med momentet

• Deltagarna börjar ifrågasätta ”skojbråk” och kränkande jargonger.

Steg 1. Introducera begreppet skojbråk

Börja samtalet med att kolla av om deltagarna vet vad skojbråk är och om det är något de sysslar med. Du kan läsa mer om skojbråk i början av lektionsbeskrivningen.

Fortsätt med att berätta att många håller på med skojbråk i skolan och för det mesta går det bra. Det blir inte slagsmål, men det finns en risk att det kan gå över styr. Många skolor har därför nolltolerans kring skojbråk för att förebygga regelrätta slagsmål. Det är inte alltid elever på skolan tycker att nolltoleransregeln behövs.

Om det är möjligt kan ni berätta om hur skojbråk och maktlekar fanns på er skola när ni växte upp. Förmedla framför allt det svåra med att inte kunna dra sig ur utan att förstöra en outtalad överenskommelse.

Om ni inte har några egna erfarenheter av skojbråk eller maktlekar kan ni förmedla att i samtal med något äldre killar (än 13-åringar) kommer det ofta fram att det här med skojbråk faktiskt inte alltid är så skoj. De upplevde att det var svårt att hitta balansen och väldigt ofta slutade det med att någon blev arg på riktigt. De berättar om hur de har försökt dra sig ur skojbråk eller maktlekar men att de då har blivit retade och utsatta. Det gjorde att de valde att vara med ändå. Det kostade på mer att inte vara med än att vara med.

Undersök om gruppen kan känna igen sig i era erfarenheter av skojbråk och dessa lite äldre killars resonemang.

Steg 2. Visa filmen

Berätta att ni nu ska se en film om tre killar i ett omklädningsrum. Förklara att precis som i filmen med den äldre killen som bygger en låda runt om sig av normer så står dessa killar i varsin låda. Den symboliserar alla de normer och förväntningar på hur en kille ”bör” vara.

Uppmuntra deltagarna att fundera på vad som händer i filmen och när de står i sina lådor och kliver ur dem.

Steg 3. Diskutera filmen

Reflektera över filmen med den metod som passar er grupp bäst: till exempel bikupor eller mindre grupper om fyra. Be deltagarna att diskutera frågorna nedan. Välj ut de frågor som ni anser är viktigast, om ni hinner inte med alla frågor.

• Vad händer i filmen?
• Hur märks det att ”leken” går över i något mer laddat och jobbigt?
• Är det här våld? Om ja: varför används det?
• Vad är det killarna vill uppnå med våldet?
• Vad betyder det att de går/ramlar ur sina lådor i filmen?

Möjliga följdfrågor i diskussionen kan vara:

• Händer det liknande saker i tjejers omklädningsrum?
  Om ja: vad då? Om nej: varför inte?
• Vad kan göra det svårt att dra sig ur ett skojbråk?

Frågorna syftar till att undersöka deltagarnas uppfattning om vad som är våld och samtidigt synliggöra kopplingen mellan användningen av våld och killnormer.

Viktigt! Tänk på att våldsamma maktlekar även förekommer bland tjejer. Var därför noga med att prata om normer (idéer och förväntningar), snarare än om hur killar och tjejer ”är”.

Obs! Om situationen i omklädningsrummet känns långt ifrån deltagarnas verklighet kan ni försöka koppla det som händer i filmen till andra liknande saker som kan ske i deras vardag.

Avsluta diskussionen i helgrupp. Förmedla att det inte alltid är så lätt att hantera det här med skojbråk eller kränkande jargonger i ett kompisgäng. Det kan vara svårt att dra sig ur och önskan om att få vara med – att känna att en är en i gänget – kan ofta vara så stark att en kan gå med på saker i gruppen även fast man själv inte tycker det är kul.

Kolla med deltagarna om de kan känna igen sig i den känslan när de umgåtts i ett större gäng med andra. Bekräfta och spegla deltagarnas tankar och funderingar.

Mål med momentet

• Deltagarna får reflektera kring hur normer i en grupp kan få en att göra saker som en egentligen inte vill.
• Deltagarna får lära sig hur en som åskådare kan ingripa i olika gemenskaper när någon annan blir utsatt.

Berätta att ni ska prata mer om hur det kommer sig att det kan förekomma våld i ett kompisgäng, där alla egentligen är vänner men ändå beter sig oschysst mot varandra och andra utanför gänget.

Steg 1. Visa filmen

Förmedla att det här med att säga ifrån inte alltid är lätt, trots att ens kompisar kan bete sig riktigt illa. Just det ska vi nu få se en film om, med ett gäng på tre lite äldre killar där några av dem beter sig våldsamt och kränkande. Även här sitter killarna i varsin låda av normer som symboliserar förväntningar på hur en kille bör vara.

Visa filmen ”Real life” från Machofabriken.

Steg 2. Diskutera filmen

Kolla av hur filmen landade hos deltagarna och om situationen är realistisk, skulle något liknande kunna hända i verkligheten? Om inte – vad skulle i så fall kunna hända som påminner om det här scenariot?

Gå igenom de första frågorna i helgrupp för att få en gemensam bild av vad som händer i filmen:

• Vad händer i filmen?
• Vilka typer av våld förekommer?
• Vem/vilka utövar våld?
• Vem/vilka utsätts?

Ta fram våldspyramiden och be deltagarna placera in våldet i våldspyramiden. Ta en våldshandling i taget och fråga var den ska placeras.

Steg 3. Reflektion över normerna och varför de är svåra att utmana

Dela in deltagarna i mindre grupper om 3-5 personer och låt de fördjupa sig i filmen utifrån de första frågeställningarna:

• Hur kommer det sig att det finns sådana här jargonger i vissa kompisgäng?
• Håller killar och tjejer på med liknande kränkningar? Fundera på likheter och skillnader.

Gå igenom frågorna i helgrupp och skriv upp deltagarnas tankar på tavlan under rubriken ”Varför finns de?”. Låt sen grupperna diskutera nästa fråga:

• Varför säger inte Jonathan ifrån på riktigt?
• Vad är det som gör det svårt? Vad kan hända?

Sammanfatta deltagarnas tankar under nästa rubrik: ”Vad gör det svårt?”. Dela slutligen den sista frågan och låt grupperna diskutera hur man på olika sätt hade kunnat avbryta våldet:

• Vad hade en kunnat göra förutom att säga ifrån direkt?

Uppmuntra deltagarna till att tänka utifrån vad de själva hade vågat göra i en liknande situation. Stötta gärna deltagarna att komma på olika sätt att ingripa genom att ställa frågor utifrån de olika ingripandealternativen: ta hjälp av andra, distrahera eller visa omsorg i efterhand. Påminn de om att det viktigaste är att vi göra något – inget ingripande är för litet.

Sammanfatta deltagarnas idéer under den sista rubriken ”Vad kan vi göra?”.

Steg 4. Avslutning

Tacka deltagarna för deras idéer och sammanfatta vad som sagts. Påminn om hur normer som att vara cool, lojal mot sina kompisar, kunna stå ut med lite taskiga ”skämt” och att inte visa känslor försvårar för oss att sätta gränser och ingripa när någon beter sig illa. Normer som dessa är oftast något killar tvingas förhålla sig till mest, men de påverkar oss alla.

Att inte få visa sig rädd eller ledsen kan också leda till att en inte berättar för sina vänner hur en egentligen mår. Man försöker bita ihop och lösa det själv istället. Det blir väldigt ensamt efter ett tag och leder ofta till att en bara mår sämre och sämre.

Avsluta med att förmedla att det krävs mod att säga nej till något när en hel grupp drar åt ett annat håll. Men om en tycker att det är svårt att göra något själv: Ta hjälp av andra! Berätta för någon vuxen, en annan kompis, ett syskon – vem som helst som kanske tänker som du. Om ni är flera som inte uppskattar jargongen och grupptrycket är det lättare att få stopp på det.

Ta slutligen fram stödlistan och påminn om de organisationer som finns på stödlistan utöver personal och kurator på skolan. På många ställen kan man chatta helt anonymt med någon kring sådant som är jobbigt och svårt.

Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då. Dela sedan ut deltagarnas loggböcker och be dem ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

• Har du varit med om något jobbigt när du hängt med andra i grupp?

Det kan till exempel vara något du själv blev utsatt för, något du såg att någon annan blev utsatt för eller att du själv gjorde något i gruppen som du i efterhand ångrade.