Lektion 12: Gränser och samtycke

I denna lektion ingår två olika övningar ”Gränssättning” och ”Kramen”, där deltagarna får träna på att sätta gränser, känna in andras gränser och lyssna efter JA och NEJ-signaler i kroppen.

Poängen med övningarna är att deltagarna ska få känna efter i kroppen hur det känns när en annan person sätter en gräns och hur den visar att den vill eller inte vill med sin kropp, utan att säga det med ord. Deltagarna får också prova på hur det känns när ens egna gränser inte respekteras. En känner sig ofta trängd och invaderad då, och en spontan reaktion blir för många att ta ett steg bakåt för att komma ifrån den andra.

I övningen ”Gränssättning” där en deltagare går mot en annan, som i sin tur ska sätta sin gräns, blir det också tydlig att vi alla har olika gränser. Någon vill att personen ska stanna medan den är långt borta, någon annan låter den komma närmare. Det kan till och med bli så, att den som går mot den andra istället blir obekväm av att komma för nära.

Ofta reagerar vi kroppsligt när vi blir varse om andras gränser. En viktig poäng med övningarna är därför att vi behöver lyssna på kroppens reaktioner, det hjälper oss att känna in andras gränser.

I nästan varje grupp brukar det finnas någon som inte lyckas sätta gränser eller uppfatta signaler från andra. En del har svårt med gränser eftersom ingen har lärt dem var gränserna går och då behöver de få träna på det. Att ha svårt med att värna om sina egna gränser kan hänga samman med att någon har kränkt deras kroppsgränser tidigare. Det behöver inte handla om sexualiserade kränkningar, utan kan röra sig om att en närstående vid upprepade tillfällen har misslyckats med att avläsa personens känslor på ett korrekt sätt eller inte tar ens behov på allvar (till exempel om en är ledsen, i behov av stöd, hungrig osv). Det kan bidra till att en utvecklar en strategi av att vara tillgänglig för andra. Detta kan försvåra att sätta gränser för en själv, men även att uppfatta andras gränser. Men det går att reparera.

Det är viktig att förmedla till deltagarna att vi alla behöver träna på att lyssna in andras JA och NEJ-signaler. Vi kan även vara aktiva åskådare när det gäller gränssättning, genom att säga ifrån när vi ser att någon annan går över en annan persons gräns: “Nu blev du för närgången” eller “Nu står du för nära”. Det kan också vara bra att stötta den som har svårt att sätta gränser och förklara varför.

Mål med momentet

• Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
•  Deltagarna får information om lektionens upplägg.
• Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.

Be deltagarna reflektera kring förra lektionen, som handlade om grupptryck och hur svårt det kan vara att säga ifrån när någon beter sig illa i ens kompisgäng. Påminn om hur normer som att vara lojal mot sina vänner, kunna stå ut med lite taskiga ”skämt” och att inte visa känslor försvårar för oss att sätta gränser och ingripa mot kränkande jargonger.

Gå vidare med dagens tema kring gränser och samtycke och berätta att vi behöver träna på att läsa av varandras gränser. Det är det samtycke handlar om.

Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata. Påminn också om stödlistan som ni delade ut förra lektionen och berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform, berätta var deltagarna kan hitta den. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite om lektionen väcker funderingar.

Mål med momentet

• Deltagarna får öva på att känna var den egna privata sfären börjar.
• Deltagarna får öva på att läsa av andras gränser.

OBS! Övningen bör genomföras i halvgrupp. Använd er kunskap om gruppen och para ihop deltagare som ni tror fungerar tillsammans. Fattas det någon så får ledarna vara med, samtidigt som ni håller i övningen.

Övningen går ut på att en deltagare åt gången går mot sin övningspartner på andra sidan rummet. Deltagaren som står stilla ska sätta en gräns mot den som går mot dem med hjälp av kroppen, utan att använda sin röst.

Övningen förväntas ge deltagare mer kunskap om var ens egna gränser går och att alla har olika gränser. Men också att det kan vara svårt att sätta tydliga gränser. Framför synliggör övningen att vi alla har gränser.

Steg 1. Förberedelser

Övningen kräver plats. Flytta undan möblerna i rummet så att ni har en stor yta. Deltagarna ska gå mot varandra och sträckan att gå bör vara runt 3 meter.

Ni ledare placerar ut deltagarna i två rader på var sin sida av rummet. De ska bilda par med en person som står mittemot dem på andra sidan rummet.

Steg 2. Sätta en gräns

Berätta för deltagarna att alla som står på ena sidan av rummet ska gå mot sin partner på andra sidan.

Den som står stilla på andra sidan rummet ska sätta en gräns med blicken och kroppen. Hen ska sätta en gräns utan att använda rösten. Gränsen ska sättas när personen som kommer emot en är på ett behagligt avstånd, innan det känns obehagligt nära.

Personen som går ska i sin tur stanna så fort hen uppfattar den andres gräns.

Sedan byter deltagarna roller och upprepar övningen. När båda har gått, be deltagarna prata om följande med sin partner:

• Hur kändes det att sätta en gräns bara med blicken och kroppen?
• Hur var det att uppfatta någon annans gränssättning?

När alla par gjort hela övningen kan deltagarna dela med sig av sina reflektioner till hela gruppen.

Steg 3. Gå över gränsen

Andra vändan börjar på samma sätt som den första. Den som står stilla på andra sidan rummet ska sätta en gräns med blicken och kroppen, utan att använda rösten. Hen ska sätta en gräns när personen som kommer emot en är på ett behagligt avstånd, innan det känns obehagligt nära.

Personen som går ska i sin tur stanna så fort hen uppfattar en gränssättning. Då ber ledaren den som precis stannat att ta ett steg närmare den som står still. Sedan byter deltagarna roller och upprepar övningen.

När båda har gått, be deltagarna prata om följande med sin partner:

• Hur kändes det när personen tog ett steg till över din gräns?
• Hur kändes det att gå över den andras gräns?

När alla par gjort hela övningen kan deltagarna dela med sig av sina reflektioner till hela gruppen.

Mål med momentet

• Få igång reflektion kring vad samtycke är.
• Testa på hur samtycke och övertramp kan kännas i kroppen.

Obs! Övningen genomförs i helgrupp.

Steg 1. Definiera samtycke

Berätta att ni nu ska fortsätta samtalet om kroppens signaler genom att prata om samtycke. Be gruppen fundera på vad ordet samtycke betyder för dem. Ställ frågan rätt ut i rummet och be de diskutera i bikupor en stund först. Definiera sen ordet tillsammans i helgrupp med hjälp av en tankekarta på tavlan.

Hjälp gärna gruppen att få med att samtycke inte bara handlar om att vilja någonting, utan också att det faktiskt känns bra i kroppen. Båda delar är viktiga.

Steg 2. Reflektion kring samtycke

Sammanfatta vad ni kommit fram till att samtycke handlar om. Gå vidare med att problematisera det hela och förmedla att även fast vi vet vad samtycke handlar om kan det ändå vara svårt att ibland känna in andras gränser och även sätta sin egen gräns. Låt deltagarna diskutera följande frågor i smågrupper eller bikupor. Välj den metod som passar gruppen bäst.

• I vilka situationer kan det vara svårt att säga nej och sätta en gräns?
• Vad är det som faktiskt gör det svårt?

Uppmuntra deltagarna att tänka i olika relationer som till exempel i ett kompisgäng, i en kärleksrelation osv. Låt de sen dela med sig i helgrupp, spegla och sammanfatta det som sägs.

Hjälp gärna gruppen att komma in på normer och idéer om hur en förväntas vara/bete sig i olika relationer som kan försvåra för oss att vara som vi vill. Till exempel genom frågor som:

• Finns det idéer och förväntningar om hur vi ska vara utifrån kön som kan påverka och göra det svårare att vara sig själv? Vad i så fall?
• Kan normer och idéer utifrån ålder, religion, etnicitet påverka förväntningar på varandra? I så fall hur?

Få med i uppföljningen att relationen till den andre kan påverka hur lätt eller svårt det är att tolka varandras samtycke. Ju mer en känner varandra desto lättare kanske det är att vara ärlig – eller inte? Vad säger gruppen? Förväntan om lojalitet eller att inte vill göra den andra besviken, kan också påverka.

Avrunda diskussionen genom att bekräfta faktumet att det många gånger är svårt att säga nej och tydligt förmedla vad en vill och inte. Ibland kanske man själv också är osäker på vad en faktiskt vill.

Brygga över till nästa övning och förmedla att det finurliga ändå är att vår kropp är fantastiskt bra på att signalera till oss vad vi gillar och inte, men också vad andra verkar gilla och inte gilla. Därför ska ni nu göra en övning och ta reda på mer kring hur kroppen på olika sätt visar JA- och NEJ-signaler…

Steg 3. Kramen

Be deltagarna sätta sig bekvämt och lyssna på vad ledaren säger. Förmedla att om de inte vill göra övningen kan de tänka på något annat eller titta ut genom fönstret, så länge de inte stör andra.

Övningen görs under tystad och ingen kommenterar det som sägs. Be deltagarna blunda eller titta på en punkt framför sig. Det viktiga är att undvika kontakt med andra i rummet och fokusera på sig själv. Uppmana dem att lyssna och försöka sätta sig in i det som sägs och fundera över vad det väcks för tankar och känslor.

Läs upp texterna nedan med en paus mellan varje avsnitt, så att deltagarna hinner ta in och känna efter. Innan ni börjar läsa, förklara att ni kommer att ställa frågor efter varje avsnitt, men att deltagarna ska fundera över frågorna utan att svara. Ni kommer att diskutera tillsammans sen när ni har gjort färdigt hela övningen.

Kramen

Tänk dig att du står framför en person som du tycker mycket om, som du respekterar, och som du vill ge en kram för att visa din uppskattning. Du ger personen en kram. Men personen framför dig vill inte bli kramad, den säger inte nej med rösten men den visar med kroppen att den inte uppskattar din kram.

• Hur visar personen med kroppen att den inte vill?
• Hur känns det för dig att krama någon som inte vill bli kramad?

Tänk dig nu att du står framför en person som du inte respekterar och inte alls tycker är speciellt trevlig. Den personen kramar nu om dig.

• Hur känns det i din kropp att någon håller om dig fastän du inte vill?
• Hur visar du det med din kropp att du inte vill bli tagen på?

Tänk dig nu att du står framför en person som du tycker mycket om och den personen tycker mycket om dig och ni vill båda ge varandra en kram, ni kramas.

• Hur känns det i din kropp att bli kramad av någon som du vill bli kramad av?
• Hur visar du med din kropp att du vill bli kramad?

Steg 4. JA och NEJ-signaler

Ge deltagarna lite tid på egen hand för att kunna sätta sig in i frågorna kring kroppens signaler. Alternativt kan ni dela ut loggböckerna och be deltagarna att skriva ner sina tankar i dem.

Låt dem sedan prata med sin granne om vilka tankar och känslor som övningen väckte. Reflektera sedan över övningen i helgrupp och fråga vilka signaler kroppen kan visa när den inte samtycker och när den samtycker. Skriv upp dessa på tavlan under följande rubriker:

• NEJ-signaler
• JA-signaler

(Exempel på NEJ-signaler kan vara att kroppen fryser till eller att en försiktigt backar. Exempel på JA-signaler kan istället vara att en känner sig avslappnad, lugn, varm eller pirrig.)

Tacka deltagarna för att de delat med sig. Förmedla att vi för det mesta kan känna av om en annan person inte vill bli kramad. Personen kanske fryser till is, drar sig undan eller blir stel. Och ens egen kropp hjälper också till att signalera när den andra inte vill bli kramad, genom att en till exempel känner obehag. Trots det, kan en ju ändå bli osäker ibland.

Gå vidare till nästa fråga och låt grupperna diskutera den:

• Vad kan du göra när du blir osäker på ifall den andra verkligen vill?

Sammanfatta och spegla deltagarnas svar i helgrupp. Tydliggör för alla att olika personer har olika lätt för att läsa av andras kroppssignaler. Vissa av oss har svårt för att göra det. Så om en vet med sig att det är svårt behöver en vara extra noga med att ställa frågor. Det viktiga när vi blir osäkra – är att inte bara köra på. Ett bra sätt kan då vara att bara stanna upp, kolla läget, fråga om det känns kul/bra för den eller de andra som är med.

Om man inte lyssnar in andras signaler och bara kör på tills man kanske får ett tydligt ”nej” eller ”stopp”, så är risken stor att man redan gått över någons gräns. Att lyssna in andras signaler är något vi alla behöver träna på. Förhoppningsvis har den här övningen hjälpt en liten bit på väg!

Steg 5. Avslutning

Sammanfatta samtalet med att deltagarna har kommit på många bra strategier som alla kan ta till sig och använda i framtiden! Påminn om att kroppen säger till och därför behöver vi lyssna noga på den. Den visar tydligt hur den vill ha det.

Avsluta med att förmedla att om vi alla läser av varandras kroppsliga signaler och lyssnar till vad vi säger till varandra minskar risken för missförstånd och kränkningar. Om vi ser och hör att någon försöker förmedla hur den vill ha det, men den andra inte lyssnar, då är det bra om vi kan hjälpa till och förstärka personens gränser genom att säga till eller bara distrahera så att situationen bryts för en stund. Då kanske vi har hjälpt någon att slippa ett övergrepp.

Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då. Dela sedan ut deltagarnas loggböcker och be dem ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

• Vad har du för erfarenheter kring gränser och samtycke?

Du kan till exempel fundera på…

• • om du själv gått över någon annans gräns och hur det kändes…
  • om någon gått över din egen gräns och hur det kändes…
  • om du sett eller hört talas om någon annan som inte respekterat andras gränser, vad hände och vad gjorde du?