Mål med momentet
- Deltagarna får information om hur en som åskådare kan ingripa på olika sätt
Poängtera att som ni nu pratat om finns det saker som både hindrar och underlättar för oss att ingripa som åskådare. Förhoppningen med den här lektionsserien är att vi alla ska känna oss säkrare på hur och när en kan ingripa på ett tryggt sätt, både för en själv, för den som utsätter och för den som blir utsatt.
Steg 1. Saker att tänka på innan en ingriper
Förmedla att det finns flera saker som en kan behöva tänka på innan en ingriper som åskådare:
Är det här våld?
Det första en behöver göra är att avgöra är om det faktiskt är en problemsituation. Det kan vara svårt att veta. De som bråkar kan tycka att den som lägger sig i bara förstör och ibland är det svårt, att utifrån sett, veta om det faktiskt är våld eller inte. Berätta att ni kommer prata mer om den här gråzonen kring vad som faktiskt är våld och inte under nästa lektion.
Behöver personen hjälp?
Nästa sak att fundera på är om personen i situationen är i behov av hjälp. Det är inte heller alltid lätt att veta. Om en är osäker kan en alltid fråga ”Är du okej?” och invänta svaret för att se vad som händer. En del som blir utsatta kan ändå säga att allt är okej, eftersom en skäms över situationen. Då kan en ändå hänga kvar en stund och se hur situationen utvecklar sig.
Hur kan jag ingripa?
Till sist behöver en fundera på hur en kan ingripa. I stunden kan det kännas svårt att veta vad en ska göra. Ofta tänker vi att det bara går att göra något i stunden och efter allt hänt är det för sent. Tydliggör att det aldrig är för sent att göra någonting, om en inte vågade göra något i stunden eller inte kom på vad en skulle göra.
Steg 2. Före, under, efter
Introducera tankemodellen ”före, under, efter” som ni kommer jobba med framöver i lektionsserien.
- En kan ingripa före till exempel genom att förmedla sin oro, rådfråga eller ta hjälp av andra kring vad en borde göra.
- En kan ingripa under tiden något händer till exempel genom att distrahera situationen, ta hjälp av andra eller säga ifrån om någon beter sig illa.
- En kan ingripa efter en händelse till exempel genom att kolla hur den utsatta mår, fråga om den behöver hjälp med något och förmedla att det som hände inte var okej.
Poängtera att det är säkrast att ingripa före eller efter. Förmedla också att ingripanden före eller efter är minst lika viktiga ingripanden, som att ingripa i ett skarpt läge.
Anledningen till att vi kanske inte ser på före/efter som ett ingripande kan hänga samman med vad vi får läsa om i media: ”Man stoppade våldtäkt genom att överraska förövaren”. Vi matas med berättelser om hjältar! Oftast män som många gånger gör farliga ingripanden. Detta påverkar vår bild om vad som är ett ”riktigt” ingripande.
Steg 3. Olika sätt att ingripa
Introducera de olika ingripandealternativen som ni kommer prata om framöver. Före, under och efter en våldshändelse kan en också lägga sig i på en massa olika sätt:
- Ta hjälp av andra – att gå ihop och göra något tillsammans gör det säkrare att ingripa.
- Distraktion – kan vara att sätta sig bredvid, byta ämne eller att låtsas inte förstå.
- Direkt ingripande – kan vara att säga ifrån, påtala ett problem eller ringa polisen.
- Omsorg – kan vara att ta hand om den som blivit utsatt, prata med den som använt våld eller att komma fram till hur vi kan undvika att det händer igen.
Stöd till ledaren:
Genomgången syftar till att bredda bilden kring vad ett ingripande är och kan vara. Deltagarna ska känna att ett ingripande före eller efter en händelse är lika mycket värt som ett ingripande under tiden. Det allra viktigaste är att göra någonting!
Steg 4. Sammanfattning
Sammanfatta genomgången och betona att ni kommer ta hjälp av tankemodellen ”före, under, efter” och de olika ingripandealternativen i kommande lektioner. Berätta för deltagarna att ni kommer göra scenario-övningar. Under scenario-övningarna kommer de få sätta sig in i olika svåra dilemman, och fundera på hur en som åskådare kan hjälpa till i situationen på olika sätt.