Lektion 3: Vad är våld?

Det kan kännas ovant att berätta om personliga erfarenheter i klassrummet, men personliga berättelser är en viktig del av MVP. Vi använder dem för att visa att vi alla på eller annat sätt har erfarenheter av våld och att det är meningsfullt att sätta ord på sina erfarenheter och funderingar.  

Berättelsen kan handla om att du sett våld, utsatt någon för våld eller själv blivit utsatt, men den måste innehålla minst en åskådare (aktiv eller passiv) eftersom åskådare är i fokus i MVP. Välj gärna en situation där du själv var åskådare och kanske kände en tvekan eller rädsla inför att ingripa. Det är viktigt att berättelsen är trovärdig och att vi bekräftar svårigheten som finns i att ingripa. Om det hade varit lätt hade vi inte behövt arbeta med MVP.  

Undvik därför hjältehistorier! Lyssnarna kan känna sig fega, om du berättar om en händelse där du utan tvekan ingripit, oavsett situationens allvar. Många av oss tycker det är svårt och deltagarna har kanske minnen av gånger då de inte vågade göra något. Därför är det viktigt med nyanserade berättelser, där även tvekan och rädsla får ta plats. Kanske vågade du till slut ändå göra något? Även om det var först efteråt. 

Du väljer själv hur personlig du vill vara. Om du inte kommer på någon självupplevd händelse, kanske du kan använda dig av någon annans berättelse. Innan lektionen ska ni testa era personliga berättelser genom att berätta dem för varandra i ledarparet. Har ni hittat rätt nivå med tanke på deltagarna? Är berättelserna lagom långa? Är berättelserna för privata? Har ni bearbetat det som hände för att kunna dela med er av det nu? Berätta gärna med inlevelse och mycket detaljer så lyssnarna hänger med i hur det kändes för dig. 

Tänk på följande – om ni väljer berättelser där ni utsatt andra eller själva utsatts för våld kan den ledare som identifierar sig som man med fördel berätta om egen utsatthet, medan den som identifierar sig som kvinna med fördel kan berätta om att använda våld eller om att ha ingripit i kränkande situationer. Detta för att bryta mot könsnormer kring ingripanden, med aktiva män och passiva kvinnor.  

Mål med momentet

• Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
• Deltagarna får information om lektionens upplägg.
• Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.

Be deltagarna reflektera kring förra lektionen. Påminn om att ni förra gången pratade om behovet av att hjälpa varandra och att vi behöver hjälpas åt så att ingen behöver ha det som Agnes. Men för att veta i vilka situationer en kan ingripa behöver en veta vad som är kränkande och våldsamma situationer. Därför ska ni prata om hur våld kan se ut och definiera olika typer av våld:

• Psykiskt/verbalt våld
• Fysiskt våld
• Sexualiserat våld
• Rasistiskt våld

Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.

Påminn också om stödlistan som ni delade ut förra lektionen och berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform, berätta var deltagarna kan hitta den. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite om lektionen väcker funderingar.

Mål med momentet

• • Att via självupplevda historier engagera och göra våldet mer begripligt.
  • Visa på att våld är något vi alla har erfarenhet av, på olika sätt.

Förbered en kort personlig berättelse som innehåller erfarenheter av kränkningar och våld. Det kan med fördel vara våld i basen av pyramiden, som inte alltid är självklart att omgivningen uppfattar som våld. Att synliggöra våld i basen av pyramiden gör det enkelt att gå vidare till nästa övning som handlar om att ni ska bredda bilden av vad våld är och kan vara. Ni kan läsa mer om vad en ska tänka på när en väljer personlig berättelse längst upp i lektionsbeskrivningen.  

Efter berättelsen kan ni förmedla följande: Det är inte alltid så lätt att veta vad som är en kränkande och våldsam situation. Därför ska vi nu definiera vad våld är och kan vara tillsammans. 

Mål med momentet

• Bredda bilden av våld, så att deltagarna börjar se och reagera på saker de annars kanske inte hade sett som våldsamma.
• Att deltagarna inser hur skojbråk, taskiga jargonger och elaka ord hänger samman med grövre våld.

När ni under lektionen pratar om vad våld är kan det vara bra att ha med sig Per Isdals definition som stöd:

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill.” (Isdal 2002)

Steg 1. Skriv ner exempel på olika typer av våldsamma handlingar

Inför lektionen ska ni ha förberett fyra blädderblocksblad med varsin våldsform som rubrik: psykiskt/verbalt, fysiskt, sexualiserat och rasistiskt våld. Se instruktion under material-rubriken. Dela in deltagarna i fyra grupper och ge varje grupp varsitt blädderblocksblad.

Berätta att ni nu ska prata om olika typer av våld. Fråga deltagarna om de vet vad verbalt/psykiskt, fysiskt, sexualiserat och rasistiskt våld betyder. Gå igenom våldsformerna en i taget och hjälp till att definiera dem genom att ge några exempel.

Exempel på psykiskt/verbalt våld:

• ”skoja” på ett taskigt sätt om någon.
• bestämma eller kontrollera någon, till exempel vilka personer en ska hänga med.
• hota om våld.

Exempel på fysiskt våld:

• lägga krokben.
• knuffas eller dunka någon i ryggen.
• spotta eller kasta saker på någon.

Exempel på sexualiserat våld:

• ta på någons kropp mot hens vilja.
• kränka någon på grund av hens kön eller sexualitet.
• våldtäkt.

Exempel på rasistiskt våld:

• skriva kränkande saker på nätet om människor från ett visst land.
• dra i någons hijab.
• bära rasistiska symboler eller förstöra religiösa föremål.

När ni har definierat våldsformerna, dela ut 10 post it-lappar till varje grupp. Deltagarna ska skriva ner exempel på våldshandlingar, dvs något som görs mot en person eller en grupp. De ska skriva ett exempel per lapp. Be dem vara så konkreta som möjligt. De ska sedan placera in varje våldshandling på blädderblocksbladet där de tycker att den passar på skalan från allvarligt till normaliserat/vanligt förekommande (något som inte uppfattas som så allvarligt). Be deltagarna att komma på exempel både allmänt och utifrån sin egen vardag. Låt dem jobba med uppgiften i 10 minuter.

För att hjälpa deltagarna att komma igång, fråga dem:

• Vad kan hända på skolan?
• Vad kan hända på fritiden?
• Vad kan hända online?
• Vad kan hända i området där du bor?
• Vad kan hända hos kompisar, på fest eller släktkalas?
• Vad har du läst om i tidningar och böcker?
• Vad har ni sett på teve, i filmer eller serier?
• Vad har ni hört talas om på andra sätt?

Steg 2. Sammanfatta vad våld kan vara

Samla in blädderblocksbladen och sätt upp dem på tavlan bredvid varandra. Börja genomgången med verbalt/psykiskt våld, fortsätt med fysiskt våld, sexualiserat våld och rasistiskt våld.

Be först varje grupp att gå igenom sina post-it lappar. Ställ gärna följdfrågor kring om de var överens och varför de har graderat våldet som de gjort.

Fråga de andra deltagarna om de vill lägga till något efter att ni gått igenom alla fyra våldsformer. Ni kan antingen be deltagarna att skriva sina förslag på post it-lappar eller låta dem säga förslagen inför klassen så att ni själva kan skriva upp dem direkt på blädderblocksbladen.

För att hjälpa deltagarna att få syn på gråzonen (det vanliga och normaliserade våldet) kan ni prova att ställa stödfrågor som till exempel:

• Nu när vi har breddat bilden av vad våld kan vara, skulle ni vilja lägga till någon våldshandling som kan hända i er vardag? Det kan vara i skolan, på fritiden eller på nätet?
• Finns det saker som händer runt om er som ni nu skulle kunna tänka på som våldsamma, även om det kanske inte är av allra grövsta sorten?
• Kan ni komma på handlingar som kanske sker ofta i vardagen, som de flesta kanske inte tänker är våld, men som ändå kan kännas knepiga och problematiska?

Avsluta övningen med att rita en triangel över blädderblocksbladen. Fråga deltagarna:

• Varför har vi ritat en triangel med spetsen uppåt tror ni?

Berätta att det är en pyramid som visar hur handlingar som mord, grov misshandel och våldtäkt vilar på en bas av attityder som möjliggör eller banar väg för grövre våld. Men poängtera också att det som en läser om i media (gruppvåldtäkter, nerbrunna asylboenden osv) inte händer så ofta som det kan verka, trots att det ofta är det som syns. Samtidigt är skojbråk, maktlekar och taskiga kommentarer en del av mångas vardag, fast det sällan syns i media. Den typen av våldshändelser pågår hela tiden och utgör basen för det grövre våldet. Avsluta med att skriva ”Våldspyramiden” längst upp.

Steg 3. Att agera och ingripa som åskådare

Ni ska nu koppla våldshandlingarna som finns uppskrivna på blädderblocksbladen till alla oss åskådare som finns runt omkring, genom att ställa frågorna nedanför. Använd den metod som får deltagarna att reflektera bäst, till exempel bikupa eller att fördela ordet i helgrupp.

Fråga deltagarna:

• Vilket våld tror ni det är mest sannolikt att en åskådare skulle reagera på och ingripa mot?
• Vilket våld tror ni det är lättast för en åskådare att lägga sig i?
• Vilket våld tror ni det är svårast för en åskådare att lägga sig i?
• Vad skulle behövas för att vi alla ska ingripa tidigare mot de ”mindre” allvarliga formerna av våld?

Tips! Här kan ni återkoppla till förra lektionens avslut, där ni gick igenom vad som kan göra det lättare att våga ingripa.

Steg 4. Avslutning

Förmedla följande till deltagarna:

• Om vi vill förebygga våld på ett säkert sätt så är det basen av pyramiden vi ska rikta in oss på. Dessa saker händer oftare och är mindre riskabla att ingripa i än grövre former av våld.
• Om många reagerar på det som händer i basen så gör vi det svårare för de personer som vill begå grövre övergrepp eller våldshandlingar. Då finns det inte längre något stöd från andra, ingen publik som hejar på. Den som utsätter andra för våld blir ensam med att vara taskig och till slut kan klimatet och normen bli att ”vi är schyssta här”.
• Om vi är många som ingriper mot våldet i basen kan vi, med lite tålamod, skapa en annan bas: en pyramid vars bas består av omsorg och kärlek. För att kunna skapa en ny pyramid med en annan bas så behöver vi träna på hur vi kan lägga oss i på ett schysst och säkert sätt!
• Den här våldspyramiden ska vi ha med oss nu i alla kommande lektioner.
• Vi ska ta oss igenom den upp mot spetsen där det grova våldet äger rum och hela tiden prata om och träna på hur vi kan hjälpas åt för att minska våld i vår vardag.

Efter lektionen: gör en våldspyramid med deltagarnas exempel!

Från och med nästa lektion kommer ni placera in den aktuella lektionens våldsform i våldspyramiden för att lättare se hur den förhåller sig till andra våldsformer. 

Ledarparet ska efter lektion 3 skapa denna våldspyramid, och använda de exempel på våldshandlingar som kommit upp under lektionen. Placera exemplen enligt skalan: från normaliserat/vanligt förekommande i basen till grovt/allvarligt i toppen av pyramiden. 

Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då. Dela sedan ut deltagarnas loggböcker och be dem ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

• Vad tänker du om att…
  • våld kan se ut på så många olika sätt?
  • våld är så vanligt?