Logga in

Lektion 5: Trånga genusregler

Mål för lektionen

  • Synliggöra stereotypa normer kring genus.
  • Synliggöra kopplingen mellan begränsande könsnormer och våld.
  • Att öka deltagarnas motivation att bryta mot stereotypa könsnormer.

Material

  • Dator och projektor
  • Blädderblocksblad. Bladen behövs till övningen Genuslådorna del 1. Varje grupp ska få två blad, ett med en stor ram och ett kvinnotecken, ett med en stor ram och ett manstecken. Förbered detta på förhand.
  • Post it-lappar
  • Tavla
  • Röd och grön penna att skriva på tavlan med
  • Ljud och internetuppkoppling
  • Loggbok

Lokalbehov

Lektion 5 kräver ett stort grupprum. Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra som möblering. Välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

Starta lektion

Om att bryta mot genusnormer

Normer återskapas genom att vi belönas när vi lever upp till dem och bestraffas när vi bryter mot dem. Bestraffningar kan bestå av allt ifrån skämt, subtila kommentarer och trakasserier till allvarligare former av diskriminering eller fysiskt, psykiskt och sexualiserat våld.

Unga som går utanför hetero- och tvåkönsnormen

Unga som på olika sätt bryter mot normer är oftare än andra utsatta för våld, trakasserier och diskriminering, exempelvis unga hbtq-personer och unga med funktionsnedsättning (se MUCF Fokus12, Unga och våld och Hon hen han). Dessa grupper har även betydligt sämre hälsa och en större andel har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv jämfört med andra grupper av unga. Allra mest utsatta är unga transpersoner. Det visar vilken stor påverkan genusnormerna har på unga som inte vill eller kan leva upp till föreställningen om två ”motsatta” kön.

Status och makt

Eftersom det som förknippas med manlighet ofta är norm och har högre status i samhället kan det ibland vara lättare för tjejer att bryta mot könsnormer. Tjejer kan vinna i makt och status genom att vara ”pojkflickor” – det kan uppfattas som något positivt. För killar behövs ofta betydligt mindre för att de ska uppfattas bryta mot normer. En kille som uppfattas som feminin förlorar ofta i status och bestraffas hårdare. Vad händer till exempel om en kille väljer att ta på sig kjol, nagellack och smink, jämfört med om en tjej som tar på sig kavaj och har kortklippt hår?

Genuslådorna i filmen På golvet, som ni ska se under lektionen, visar hur tjejer och killar förväntas vara helt olika. Eftersom de egenskaper som förknippas med män värderas högre skapas en hierarki. De egenskaper som förknippas med kvinnor har ofta lägre status i samhället. Ett exempel på det är att vara omhändertagande, vilket ju i grunden är något positivt, men ändå inte uppmuntras i samhället, då nästan alla omsorgsyrken har låga löner.

>

1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
  • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
  • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.

Be deltagarna reflektera kring förra lektionen. Påminn om samtalet om hur de kunde hjälpa sin vän, som hade en kontrollerande partner eller om pojkvännen som kontrollerade sin partner (beroende på vilket scenario ni valde). Påminn också om hur viktigt det är att vara en besvärlig vän som visar att en inte tycker att situationen är okej. Det finns en risk att ens vän blir sur, men över tid brukar det vara uppskattat.

Berätta att ni ska fortsätta prata om normer idag. Dagens lektion ska försöka ge en delförklaring till varför så många killar blir utsatta för våld och varför killar använder våld i större utsträckning än tjejer och transpersoner. Visa våldspyramiden och placera in dagens lektion i pyramiden. Normer hamnar i basen av pyramiden.

Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra. Påminn också om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata. Deltagarna kan även vända sig till någon av organisationerna på stödlistan som delades ut på första lektionen (en förkortad version kommer upp i presentationen i slutet av varje lektion). Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform, berätta var den finns. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite om lektionen väcker funderingar.

>

2. Personlig berättelse (5 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får en större insikt i hur normer kring kön kan begränsa oss.

Förbered en kort personlig berättelse inspirerad av dagens tema, normer kring killar och tjejer. Berättelsen bör handla om hur ni ledare har känt er begränsade av er könstillhörighet eller erfarenheter av att andra har försökt begränsa er på grund av er könstillhörighet. En sak som inte får tummas på är att det alltid ska finnas åskådare med i berättelsen som skulle ha kunnat göra eller som gjorde något för att förändra situationen.

Den ledare som identifierar sig som man kan med fördel berätta om egen utsatthet, och den som identifierar sig som kvinna kan med fördel berätta om att använda våld eller om att ha ingripit i kränkande situationer. Detta för att bryta mot könsnormer kring ingripanden (aktiva män och passiva kvinnor). Berätta gärna med inlevelse och med mycket detaljer.

Det räcker med en berättelse om ni inte har varsin att berätta.

Följ upp er personliga berättelse med att kolla av hur berättelsen landat hos gruppen. Fråga om den väckte några tankar och funderingar som deltagarna vill dela med sig av.

Du kan läsa mer om vad en ska tänka på när en väljer personlig berättelse i lektionsbeskrivningen till lektion 2.

>

3. Genuslådorna (35 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får större insikt i hur samhället påverkar hur vi förväntas agera utifrån genus.
  • Att illustrera hur genusnormer hänger samman med kontroll, kränkningar och våld.
  • Deltagarna uppmuntras att stödja dem som bryter mot förväntade genusnormer.

Steg 1. Visa och diskutera filmen På golvet

Berätta att ni ska prata mer om normer nu. Ni ska börja med att se filmen På golvet från Machofabriken. Den handlar om en person som bygger en mur runt sig av normer. Alltså en mur av förväntningar från andra och omgivningen.

Efter att ni har visat filmen, diskutera den i helgrupp med hjälp av följande frågor:

  • Vad får ni för tankar när ni ser detta?
  • Vem har skapat rullbandet?
  • Var kommer normlådorna ifrån?
  • Hur vet personen vilken låda han ska välja/inte välja?
  • Varför är personen naken?
  • Varför bryr han sig om dessa lådor?
  • Varför slår personen sönder fortet i slutet på filmen?

Steg 2. Identifiera normer för tjejer respektive killar

Dela sedan in deltagarna i mindre grupper om 5–6 personer. Ge varje grupp två blädderblocksblad (båda med ram, det ena papperet ska ha ett kvinnotecken, det andra ett manstecken), pennor och en bunt med post-it lappar. Berätta vilket tecken som står för kvinna respektive man.

Deltagarnas uppgift är nu att bygga två normlådor: en för tjejer och en för killar. Påminn om filmens upplägg. Poängtera att det finns personer som inte identifierar sig som något av dessa kön men att dessa normer kring hur vi förväntas vara som ”kvinnor” och ”män” samtidigt är något som vi alla på olika sätt förhåller oss till. Vi kan bryta mot dem och utmana dem, men vi måste alla förhålla oss till dem.

Påminn deltagarna om att fokus är på normer i samhället, Sverige och världen, inte i första hand på vad de själva tycker. Om det är svårt att komma på normer för tjejer och killar kan de tänka sig att de intervjuar 100 människor på stan.

Grupperna ska skriva ner normer och förväntningar som förknippas med tjejer respektive killar på post it-lapparna. De ska skriva ett ord och ett kön per post it-lapp och sedan klistra in lapparna på respektive papper.

Ställ hjälpfrågor:

  • Vad ger status?
  • Vad förväntas vi jobba med?
  • Vad förväntas vi tycka om?
  • Vad förväntas vi ha för intressen?
  • Vad förväntas vi ha för inre egenskaper?
  • Vad förväntas vi vara bra på?

Ge grupperna 10–15 minuter att fundera och diskutera tillsammans.

Samla sedan in blädderblocksbladen.

Steg 3. Gå igenom genuslådorna i helgrupp

Rita sedan upp två rutor på tavlan – en tjej-låda och en kill-låda. Sätt upp post it-lapparna från deltagarnas blad i respektive ruta på tavlan. Börja med killnormerna. Läs varje lapp högt innan du klistrar upp den. Om samma ord dyker upp flera gånger, sätt de lapparna ovanpå varandra. Gör sedan samma sak med tjejnormerna.

Fråga hela gruppen:

  • Ni som identifierar er som killar: Lever ni upp till alla de normer eller förväntningar som finns i kill-lådan?
  • Ni som identifierar er som tjejer: Lever ni upp till alla de normer eller förväntningar som finns i tjej-lådan?

Svaret är troligtvis nej. Poängtera att det inte finns någon av oss som lyckas leva upp till alla förväntningarna i genuslådorna, men vi tvingas alla förhålla oss till dem. Här kan ni återkoppla till lektionen innan då ni gick igenom hur normer fungerar – normer är inlärda och går att ändra på.

Berätta att innan ni går vidare med genusövningen ska ni fylla på med lite energi.

>

4. Tumme upp och tumme ner (5 min)

Be deltagarna att resa sig upp. Be dem sträcka ut båda armarna och göra tummen upp. Uppmuntra dem att följa hur ni gör med tummarna, inte vad ni säger. Exempelvis: säg tumme ner men ni håller kvar tummarna upp. Deltagarna ska följa hur ni gör, inte vad som sägs.

Börja med att synka rörelse med vad ni säger för att sedan bryta, öka gärna tempot. Brukar generera skratt. Be dem sätta sig ner igen.

>

5. Genuslådorna, fortsättning

Steg 4. Utsatthet för våld – när en bryter mot normerna

Berätta att ni nu ska fortsätta prata om genuslådorna. Nästa steg i övningen är nämligen att koppla ihop genusnormerna med utsatthet för våld. Berätta att ni ska reflektera över vad som händer då någon ”kliver utanför” genuslådorna och bryter mot normer.

Du som ledare börjar med att ta lappar från den genuslåda du inte identifierar dig med och sätter dem på dig själv. Fråga deltagarna:

  • Om jag som kille tar en norm som förknippas med tjejer (till exempel fnissig, duktig i skolan, gilla smink osv) vad kan jag riskera att få höra då? Vad kan jag råka ut för?
  • Om jag som tjej tar en norm som förknippas med killar (till exempel kåt, stora muskler, ta plats, gilla hockey osv) vad kan jag riskera att få höra då? Vad kan jag råka ut för?

Skriv upp det som kommer upp på tavlan runt omkring den låda som innehåller normerna ni bryter mot.

Koppla sedan tillbaka till våldspyramiden. Prata om hur olika former av våld (till exempel taskiga kommentarer och sneda blickar) ofta används mot oss om vi bryter mot normerna i den låda vi förväntas tillhöra. Om det vill sig riktigt illa kan någon välja att misshandla eller till och med mörda människor som bryter mot normer, för att de blir så provocerade av det. Det kallas för hatbrott.

Reflektera över hur önskan att passa in och få vara med kan göra att en är kvar i lådan trots att en inte känner sig bekväm där.

Obs! Läs mer om vad som kan hända om en bryter mot normer längst upp i lektionsbeskrivningen.

Steg 5. Hur normerna hänger ihop med våldsutövande

Nästa steg är att få deltagarna att tänka kring vilka normer i respektive låda som riskerar att öka eller minska risken för aggressiva och våldsamma beteenden. Genom att prata om detta kan vi få syn på hur normer utifrån genus många gånger ”tränar” tjejer och killar i beteenden som är olika våldsamma.

Fråga gruppen:

  • Är det några normer eller förväntningar i kill-lådan som ni tror kan öka risken för aggressivt och våldsamt beteende?

Stryk under de ord som lyfts fram med röd penna. Exempelvis ord som:

  • stark
  • alkohol
  • dominant
  • ledare
  • inte visa känslor
  • makt
  • aggressiv
  • beskyddande
  • inte be om hjälp
  • kunna stå upp för sig själv.

Om deltagarna säger normer som inte brukar förknippas med våld, be dem förklara hur de tänker innan ni stryker under orden.

Ställ sedan samma fråga om tjej-lådan:

  • Är det några normer eller förväntningar i tjej-lådan som ni tror tillsammans kan öka risken för aggressivt och våldsamt beteende?

Diskutera i helgrupp varför dessa normer ökar risken att använda våld.

Obs! Var tydlig med att fokus är på normer som riskerar att öka våldsanvändningen!

Gå sedan vidare till att diskutera vad som istället kan minska risken för våld, men nu börjar ni istället med att diskutera normer i tjej-lådan. Fråga gruppen:

  • Är det några normer eller förväntningar i tjej-lådan som ni tror tillsammans kan minska risken för aggressivt och våldsamt beteende?

Stryk under de ord som lyfts fram med grön penna. Exempelvis ord som:

  • omsorg
  • empatisk
  • vårdande
  • ta hand om barn
  • snäll
  • duktig
  • omtänksam.

Om deltagarna säger normer som inte brukar förknippas med omsorg be dem förklara hur de tänker innan ni stryker under orden.

Ställ sedan samma fråga om kill-lådan:

  • Är det några normer eller förväntningar i kill-lådan som ni tror tillsammans kan minska risken för aggressivt och våldsamt beteende?

Diskutera i helgrupp om varför dessa normer minskar risken att använda våld.

Troligtvis kommer ni identifiera många fler riskfaktorer i kill-lådan och fler skyddsfaktorer i tjej-lådan. Sammanfatta genom att prata om att dessa olika förväntningar bidrar till att killar och tjejer tränar och utvecklar olika sätt och förmågor att vara och bete sig.

Att killar är överrepresenterade i våldsstatistiken betyder inte att de av naturen är mer våldsamma. Det hänger snarare ihop med de normer vi har identifierat ovan. En tjej som använder våld bryter ofta mot förväntningar kring kön, medan våldsanvändning kan vara ett sätt för killar att leva upp till normerna. Men även tjejer kan sträva efter normer som vi förknippar med manlighet och vice versa.

Stöd till ledarna: risk för våld

Att som kille inte vara tränad i att sätta ord på sina känslor och att inte be om hjälp kan bidra till att en istället spelar cool och oberörd. I förlängningen kan den träningen bidra till att en blir sämre på att sätta sig in i andras behov. Att inte känna av andras behov ökar risken för att en går över andras gränser.

Att dessutom förhålla sig till förväntan om att kunna ta till våld om det behövs gör att en ständigt är på tårna. Det ökar risken för våld, inte bara mot främlingar utan även mot nära och kära, som ett sätt att skydda sig och inte visa sig sårbar.

Stöd till ledarna: minskning av våld

Att visa andra omsorg kräver för det mesta att en behöver känna in var andra befinner sig för att ens omsorg ska falla väl ut. När en får träna på att förstå andra blir det ofta svårare att vara aggressiv och våldsam. Därför uppmuntras exempelvis pappor att vara mer med sina barn, eftersom det skapar empati. Att träna på närhet kan ses som ett skydd mot aggressivitet och våld.

För vidare läsning, se ”I’m not going to be a girl” (Oransky & Fischer, 2009).

Steg 6. Sammanfattning och reflektion kring normer och våld

Förmedla detta om det inte redan är tydligt förmedlat:

  • Att utmana normer kan motverka våld.

Förmedla till deltagarna att om de är överens om att vissa av förväntningarna kring genus kan leda till våld, så kan vi genom att utmana dessa normer ta ett första steg mot att förebygga våld.

Betona också att inte alla normer kring genus är dåliga. Förmedla att det ibland kan vara både funktionellt och tryggt att leva upp till normerna. Det är de negativa normerna vi behöver utmana. De normer som bidrar till att begränsa eller skada oss själva eller andra.

Påminn också om att normer kan ändras, och att få av oss helt passar in i dessa kill- och tjej-lådor. De flesta av oss är lite av varje. Så det bästa vore att blanda lådornas innehåll och spränga lådorna precis som kalsongpersonen i filmen! Istället för att försöka leva upp till normerna bör vi stödja varandra att vara och bete oss på en massa olika sätt.

En viktig regel att ha i bakhuvudet är: Vi får inte bete oss så att andra far illa! Tillsammans kan vi skapa ett klimat där vi alla tillåts vara oss själva!

>

6. Avslutande reflektioner (5 min)

Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer diskutera då. Dela sedan ut deltagarnas loggböcker och be dem ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

  • Hur har normer kring kön och hur vi förväntas vara som tjejer eller killar påverkat ditt liv? Tänk på både fördelar och nackdelar.

>

  • MVP, lektion 5. Trånga genusregler

    Innehåll:

    1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)
    2. Personlig berättelse (5 min)
    3. Genuslådorna (35 min)
    4. Tumme upp och tumme ner (5 min)
    5. Avslutande reflektioner (5 min)

    Mål för lektionen:

    • Synliggöra stereotypa normer kring genus.
    • Synliggöra kopplingen mellan begränsande könsnormer och våld.
    • Att öka deltagarnas motivation att bryta mot stereotypa könsnormer.

    Material:

    • Dator och projektor
    • Blädderblocksblad. Bladen behövs till övningen Genuslådorna del 1. Varje grupp ska få två blad, ett med en ram och ett kvinnotecken, ett med en ram och ett manstecken. Förbered detta på förhand. Se lektionsinstruktionen för illustration av hur det ska se ut.
    • Post it-lappar
    • Tavla
    • Röd och grön penna att skriva på tavlan med
    • Ljud och internetuppkoppling
    • Loggbok

    Lokalbehov:

    Lektion 5 kräver ett stort grupprum. Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra som möblering. Välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
    • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
    • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till nån på stödlistan.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
    • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
    • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till nån på stödlistan.

    Nästa slide:

    1. Be deltagarna reflektera kring förra lektionen.
    2. Påminn om samtalet om hur de kunde hjälpa sin vän, som hade en kontrollerande partner/som kontrollerade sin partner (beroende på vilket scenario ni valde).
    3. Påminn om hur viktigt det är att vara en besvärlig vän som visar att en inte tycker att situationen är okej.
    4. Det finns en risk att ens vän blir sur, men över tid brukar det vara uppskattat.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Be deltagarna reflektera kring förra lektionen.
    2. Påminn om samtalet om hur de kunde hjälpa sin vän, som hade en kontrollerande partner/som kontrollerade sin partner (beroende på vilket scenario ni valde).
    3. Påminn om hur viktigt det är att vara en besvärlig vän som visar att en inte tycker att situationen är okej.
    4. Det finns en risk att ens vän blir sur, men över tid brukar det vara uppskattat.

    Nästa slide:

    Vad ska vi göra idag?

  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Vad ska vi göra idag?

    Nästa slide:

    1. Berätta att dagens lektion ska försöka ge en delförklaring till varför så många killar blir utsatta för våld.
    2. Ni ska även prata om varför många killar använder våld i större utsträckning än tjejer och transpersoner.
    3. Ni ska fortsätta prata om normer.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Berätta att dagens lektion ska försöka ge en delförklaring till varför så många killar blir utsatta för våld.
    2. Ni ska även prata om varför många killar använder våld i större utsträckning än tjejer och transpersoner.
    3. Ni ska fortsätta prata om normer.

    Nästa slide:

    Visa våldspyramiden och placera in dagens lektion i pyramiden.

    Normer hamnar i basen av pyramiden.

  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Visa våldspyramiden och placera in dagens lektion i pyramiden.

    Normer hamnar i basen av pyramiden.

    Nästa slide:

    1. Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.
    3. Påminn om stödlistan som ni delade ut på första lektionen.
    4. Berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen.
    5. Påminn om att den finns på skolans webb, om ni har lagt upp den där.
    6. Poängtera att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.
    3. Påminn om stödlistan som ni delade ut på första lektionen.
    4. Berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen.
    5. Påminn om att den finns på skolans webb, om ni har lagt upp den där.
    6. Poängtera att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får en större insikt i hur normer kring kön kan begränsa oss.
    1. Förbered en kort personlig berättelse inspirerad av dagens tema: Normer kring killar och tjejer. Berättelsen bör handla om hur ni ledare har känt er begränsade av er könstillhörighet eller erfarenheter av att andra har försökt begränsa er på grund av er könstillhörighet.
    2. En sak som inte får tummas på är att det alltid ska finnas åskådare med i berättelsen som kan eller har gjort något för att förändra situationen.
    3. Den ledare som identifierar sig som man kan med fördel berätta om egen utsatthet, och den som identifierar sig som kvinna kan med fördel berätta om att använda våld eller om att ha ingripit i kränkande situationer. Detta för att bryta mot könsnormer kring ingripanden (aktiva män och passiva kvinnor).
    4. Berätta gärna med inlevelse och med mycket detaljer.
    5. Följ upp er personliga berättelse med att kolla av med gruppen hur berättelsen landat.
    6. Fråga om den väckte några tankar och funderingar som deltagarna vill dela med sig av.

    Obs! Det räcker med en berättelse om ni inte har varsin att berätta.

  • [2. Personlig berättelse, 5 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får en större insikt i hur normer kring kön kan begränsa oss.
    1. Förbered en kort personlig berättelse inspirerad av dagens tema: Normer kring killar och tjejer. Berättelsen bör handla om hur ni ledare har känt er begränsade av er könstillhörighet eller erfarenheter av att andra har försökt begränsa er på grund av er könstillhörighet.
    2. En sak som inte får tummas på är att det alltid ska finnas åskådare med i berättelsen som kan eller har gjort något för att förändra situationen.
    3. Den ledare som identifierar sig som man kan med fördel berätta om egen utsatthet, och den som identifierar sig som kvinna kan med fördel berätta om att använda våld eller om att ha ingripit i kränkande situationer. Detta för att bryta mot könsnormer kring ingripanden (aktiva män och passiva kvinnor).
    4. Berätta gärna med inlevelse och med mycket detaljer.
    5. Följ upp er personliga berättelse med att kolla av med gruppen hur berättelsen landat.
    6. Fråga om den väckte några tankar och funderingar som deltagarna vill dela med sig av.

    Obs! Det räcker med en berättelse om ni inte har varsin att berätta.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får större insikt i hur samhället påverkar hur vi förväntas agera utifrån genus
    • Att illustrera hur genusnormer hänger samman med kontroll, kränkningar och våld
    • Deltagarna uppmuntras att stödja dem som bryter mot förväntade genusnormer
    1. Berätta att ni ska prata mer om normer nu.
    2. Ni ska börja med att se filmen På golvet från Machofabriken.
    3. Den handlar om en person som bygger en mur runt sig av normer. Alltså en mur av förväntningar från andra och omgivningen.
  • [3. Genuslådorna, 35 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får större insikt i hur samhället påverkar hur vi förväntas agera utifrån genus.
    • Att illustrera hur genusnormer hänger samman med kontroll, kränkningar och våld.
    • Deltagarna uppmuntras att stödja dem som bryter mot förväntade genusnormer.
    1. Berätta att ni ska prata mer om normer nu.
    2. Ni ska börja med att se filmen På golvet från Machofabriken.
    3. Den handlar om en person som bygger en mur runt sig av normer. Alltså en mur av förväntningar från andra och omgivningen.

    Nästa slide:

    Diskutera filmen i helgrupp med hjälp av följande frågor:

    • Vad väcker filmen för tankar och funderingar?

    • Spelar det någon roll att han är man?

    • Varför är han naken?

    • Hur vet han vilka lådor han ska välja?

    • Varför bryr han sig?

    • Vad kan hända om han väljer fel låda?

     

  • [3. Genuslådorna, 35 min]

    Diskutera filmen i helgrupp med hjälp av följande frågor:

    • Vad väcker filmen för tankar och funderingar?

    • Spelar det någon roll att han är man?

    • Varför är han naken?

    • Hur vet han vilka lådor han ska välja?

    • Varför bryr han sig?

    • Vad kan hända om han väljer fel låda?

    Nästa slide:

    1. Dela in deltagarna i grupper om 5–6 personer.
    2. Ge varje grupp två blädderblocksblad med kvinno- respektive manstecken, pennor och en bunt med post it-lappar.
    3. Berätta vilket tecken som står för kvinna respektive man.
    4. Deltagarnas uppgift är nu att bygga två normlådor: en för tjejer och en för killar.
    5. Påminn om filmens upplägg.
    6. Poängtera att det finns personer som inte identifierar sig som något av dessa kön. Samtidigt är dessa normer kring hur vi förväntas vara som ”kvinnor” och ”män” något som vi alla på olika sätt förhåller oss till. Vi kan bryta mot dem och utmana dem men vi måste alla förhålla oss till dem.
    7. Påminn deltagarna om att fokus är på normer i samhället, Sverige och världen, inte i första hand på vad de själva tycker.
    8. Om det är svårt att komma på normer för tjejer och killar kan de tänka sig att de intervjuar 100 människor på stan.
  • [3. Genuslådorna, 35 min]

    1. Dela in deltagarna i grupper om 5–6 personer.
    2. Ge varje grupp två blädderblocksblad med kvinno- respektive manstecken, pennor och en bunt med post it-lappar.
    3. Berätta vilket tecken som står för kvinna respektive man.
    4. Deltagarnas uppgift är nu att bygga två normlådor: en för tjejer och en för killar.
    5. Påminn om filmens upplägg.
    6. Poängtera att det finns personer som inte identifierar sig som något av dessa kön. Samtidigt är dessa normer kring hur vi förväntas vara som ”kvinnor” och ”män” något som vi alla på olika sätt förhåller oss till. Vi kan bryta mot dem och utmana dem men vi måste alla förhålla oss till dem.
    7. Påminn deltagarna om att fokus är på normer i samhället, Sverige och världen, inte i första hand på vad de själva tycker.
    8. Om det är svårt att komma på normer för tjejer och killar kan de tänka sig att de intervjuar 100 människor på stan.

    Nästa slide:

    1. Be grupperna skriva ner normer och förväntningar som förknippas med tjejer respektive killar på post it-lappar.
    2. De ska skriva ett ord och ett kön per post it-lapp.
    3. Be dem klistra fast post it-lapparna på sina blädderblocksblad.
    4. Ställ hjälpfrågor:
      • Vad ger status?
      • Vad förväntas vi jobba med?
      • Vad förväntas vi tycka om?
      • Vad förväntas vi ha för intressen?
      • Vad förväntas vi ha för inre egenskaper?
      • Vad förväntas vi vara bra på?
    5. Ge grupperna 10–15 minuter att fundera och diskutera tillsammans.
    6. Samla sedan in blädderblocksbladen.
  • [3. Genuslådorna, 35 min]

    1. Be grupperna skriva ner normer och förväntningar som förknippas med tjejer respektive killar på post it-lappar.
    2. De ska skriva ett ord och ett kön per post it-lapp.
    3. Be dem klistra fast post it-lapparna på sina blädderblocksblad.
    4. Ställ hjälpfrågor:
      • Vad ger status?
      • Vad förväntas vi jobba med?
      • Vad förväntas vi tycka om?
      • Vad förväntas vi ha för intressen?
      • Vad förväntas vi ha för inre egenskaper?
      • Vad förväntas vi vara bra på?
    5. Ge grupperna 10–15 minuter att fundera och diskutera tillsammans.
    6. Samla sedan in blädderblocksbladen.

    Nästa slide:

    1. Rita upp två rutor (en tjej-låda och en kill-låda) på tavlan med ett utrymme mellan lådorna. Se lektionsinstruktionen på webbplatsen för illustration av hur det ska se ut.
    2. Ta post it-lapparna från deltagarnas blad. Börja med killnormerna.
    3. Läs högt och klistra upp dem på tavlan.
    4. Om samma ord dyker upp flera gånger, sätt de lapparna ovanpå varandra.
    5. Gör sedan samma sak med tjejnormerna.
    6. Fråga hela gruppen:
      • Ni som identifierar er som killar: Lever ni upp till alla de normer eller förväntningar som finns i kill-lådan?
      • Ni som identifierar er som tjejer: Lever ni upp till alla de normer eller förväntningar som finns i tjej-lådan?
    7. Svaret är troligtvis nej.
    8. Poängtera att det inte finns någon av oss som lyckas leva upp till alla förväntningarna i genuslådorna. Vi tvingas ändå alla att förhålla oss till dem.
    9. Här kan ni återkoppla till lektionen innan då ni gick igenom hur normer fungerar. Normer är inlärda och går att ändra på.
  • [3. Genuslådorna, 35 min]

    1. Rita upp två rutor (en tjej-låda och en kill-låda) på tavlan med ett utrymme mellan lådorna. Se lektionsinstruktionen på webbplatsen för illustration av hur det ska se ut.
    2. Ta post it-lapparna från deltagarnas blad. Börja med killnormerna.
    3. Läs högt och klistra upp dem på tavlan.
    4. Om samma ord dyker upp flera gånger, sätt de lapparna ovanpå varandra.
    5. Gör sedan samma sak med tjejnormerna.
    6. Fråga hela gruppen:
      • Ni som identifierar er som killar: Lever ni upp till alla de normer eller förväntningar som finns i kill-lådan?
      • Ni som identifierar er som tjejer: Lever ni upp till alla de normer eller förväntningar som finns i tjej-lådan?
    7. Svaret är troligtvis nej.
    8. Poängtera att det inte finns någon av oss som lyckas leva upp till alla förväntningarna i genuslådorna. Vi tvingas ändå alla att förhålla oss till dem.
    9. Här kan ni återkoppla till lektionen innan då ni gick igenom hur normer fungerar. Normer är inlärda och går att ändra på.

    Nästa slide:

    1. Be deltagarna att resa sig upp.
    2. Be dem sträcka ut båda armarna – göra tummen upp.
    3. Uppmuntra dem att följa hur ni gör med tummarna, inte vad ni säger.
    4. Exempelvis: Säg tumme ner men ni håller kvar tummarna upp.
    5. Deltagarna ska följa hur ni gör inte vad som sägs.
    6. Börja med att synka rörelse med vad ni säger för att sedan bryta, öka gärna tempot.
    7. Brukar generera skratt.
    8. Be deltagarna sätta sig ner igen.
  • [4. Energizer, 5 min]

    1. Be deltagarna att resa sig upp.
    2. Be dem sträcka ut båda armarna – göra tummen upp.
    3. Uppmuntra dem att följa hur ni gör med tummarna, inte vad ni säger.
    4. Exempelvis: Säg tumme ner men ni håller kvar tummarna upp.
    5. Deltagarna ska följa hur ni gör inte vad som sägs.
    6. Börja med att synka rörelse med vad ni säger för att sedan bryta, öka gärna tempot.
    7. Brukar generera skratt.
    8. Be deltagarna sätta sig ner igen.

    Nästa slide:

    1. Berätta att ni nu ska fortsätta prata om genuslådorna.
    2. Nästa steg i övningen är nämligen att koppla ihop genusnormerna med utsatthet för våld.
    3. Berätta att ni ska reflektera över vad som händer då någon ”kliver utanför” genuslådorna.
  • [5. Genuslådorna, 35 min]

    1. Berätta att ni nu ska fortsätta prata om genuslådorna.
    2. Nästa steg i övningen är nämligen att koppla ihop genusnormerna med utsatthet för våld.
    3. Berätta att ni ska reflektera över vad som händer då någon ”kliver utanför” genuslådorna.

    Nästa slide:

    1. Börja med att du som ledare tar upp lappar från den genuslåda du inte identifierar dig med och sätt dem på dig själv.
    2. Fråga deltagarna:
      • Om jag som kille tar en norm som förknippas med tjejer (till exempel fnissig, duktig i skolan, gilla smink osv) vad kan jag riskera att få höra då? Vad kan jag råka ut för?
      • Om jag som tjej tar en norm som förknippas med killar (till exempel kåt, stora muskler, ta plats och gilla hockey) vad kan jag riskera att få höra då? Vad kan jag råka ut för?
    3. Skriv upp det som kommer upp på tavlan runt omkring den låda som innehåller normerna ni bryter mot.
    4. Koppla tillbaka till våldspyramiden.
    5. Prata om hur olika former av våld (t.ex. taskiga kommentarer och sneda blickar) ofta används mot oss om vi bryter mot normerna i kill- respektive tjej-lådan. Om det vill sig riktigt illa kan någon välja att misshandla eller till och med mörda människor som bryter mot normer, för att de blir så provocerade av det. Det kallas för hatbrott.
    6. Reflektera över hur önskan att passa in och få vara med kan göra att en är kvar i lådan trots att en inte känner sig bekväm i lådan.

    Obs! Under lektionsinstruktionen på webbplatsen hittar ni fördjupning kring vad som händer om en bryter mot normer.

  • [5. Genuslådorna, 35 min]

    1. Börja med att du som ledare tar upp lappar från den genuslåda du inte identifierar dig med och sätt dem på dig själv.
    2. Fråga deltagarna:
      • Om jag som kille tar en norm som förknippas med tjejer (till exempel fnissig, duktig i skolan, gilla smink osv) vad kan jag riskera att få höra då? Vad kan jag råka ut för?
      • Om jag som tjej tar en norm som förknippas med killar (till exempel kåt, stora muskler, ta plats och gilla hockey) vad kan jag riskera att få höra då? Vad kan jag råka ut för?
    3. Skriv upp det som kommer upp på tavlan runt omkring den låda som innehåller normerna ni bryter mot.
    4. Koppla tillbaka till våldspyramiden.
    5. Prata om hur olika former av våld (t.ex. taskiga kommentarer och sneda blickar) ofta används mot oss om vi bryter mot normerna i kill- respektive tjej-lådan. Om det vill sig riktigt illa kan någon välja att misshandla eller till och med mörda människor som bryter mot normer, för att de blir så provocerade av det. Det kallas för hatbrott.
    6. Reflektera över hur önskan att passa in och få vara med kan göra att en är kvar i lådan trots att en inte känner sig bekväm i lådan.

    Obs! Under lektionsinstruktionen på webbplatsen hittar ni fördjupning kring vad som händer om en bryter mot normer.

    Nästa slide:

    Nästa steg är att få deltagarna att tänka kring vilka normer i respektive låda som riskerar att öka eller minska risken för aggressiva och våldsamma beteenden.

    Genom att prata om detta kan vi få syn på hur normer utifrån genus många gånger ”tränar” tjejer och killar i beteenden som är olika våldsamma.

  • [5. Genuslådorna, 35 min]

    Nästa steg är att få deltagarna att tänka kring vilka normer i respektive låda som riskerar att öka eller minska risken för aggressiva och våldsamma beteenden.

    Genom att prata om detta kan vi få syn på hur normer utifrån genus många gånger ”tränar” tjejer och killar i beteenden som är olika våldsamma.

    Nästa slide:

    1. Nu ska ni prata om vad som ökar risken för att använda aggressivt och våldsamt beteende.
    2. Fråga gruppen:
      • Är det några normer eller förväntningar i kill-lådan som ni tror tillsammans kan öka risken för aggressivt och våldsamt beteende?
    3. Stryk under de ord som lyfts fram med röd penna.
    4. Exempelvis ord som:
      • stark
      • alkohol
      • dominant
      • ledare
      • inte visa känslor
      • makt
      • aggressiv
      • beskyddande
      • inte be om hjälp
      • kunna stå upp för sig själv.
    5. Om deltagarna säger normer som inte brukar förknippas med våld be dem förklara hur de tänker innan ni stryker under orden.
    6. Gör sedan samma övning med tjej-lådan:
      • Är det några normer eller förväntningar i tjej-lådan som ni tror tillsammans kan öka risken för aggressivt och våldsamt beteende?
    7. Diskutera i helgrupp varför dessa normer ökar risken att använda våld.

    OBS! Var tydlig med att fokus är på normer som riskerar att öka våldsanvändningen!

  • [5. Genuslådorna, 35 min]

    1. Nu ska ni prata om vad som ökar risken för att använda aggressivt och våldsamt beteende.
    2. Fråga gruppen:
      • Är det några normer eller förväntningar i kill-lådan som ni tror tillsammans kan öka risken för aggressivt och våldsamt beteende?
    3. Stryk under de ord som lyfts fram med röd penna.
    4. Exempelvis ord som:
      • stark
      • alkohol
      • dominant
      • ledare
      • inte visa känslor
      • makt
      • aggressiv
      • beskyddande
      • inte be om hjälp
      • kunna stå upp för sig själv.
    5. Om deltagarna säger normer som inte brukar förknippas med våld be dem förklara hur de tänker innan ni stryker under orden.
    6. Gör sedan samma övning med tjej-lådan:
      • Är det några normer eller förväntningar i tjej-lådan som ni tror tillsammans kan öka risken för aggressivt och våldsamt beteende?
    7. Diskutera i helgrupp varför dessa normer ökar risken att använda våld.

    OBS! Var tydlig med att fokus är på normer som riskerar att öka våldsanvändningen!

    Nästa slide:

    1. Fortsätt med att prata om vad som minskar risken för att använda aggressivt och våldsamt beteende.
    2. Fråga gruppen:
      • Är det några normer eller förväntningar i tjej-lådan som ni tror kan minska risken för aggressivt och våldsamt beteende?
    3. Stryk under de ord som lyfts fram med grön penna.
    4. Exempelvis ord som:
      • omsorg
      • empatisk
      • vårdande
      • ta hand om barn
      • snäll
      • duktig
      • omtänksam.
    5. Om deltagarna säger normer som inte brukar förknippas med omsorg, be dem förklara hur de tänker innan ni stryker under orden.
    6. Gör sedan samma övning med kill-lådan:
      • Är det några normer eller förväntningar i kill-lådan som ni tror tillsammans kan minska risken för aggressivt och våldsamt beteende?
    7. Diskutera i helgrupp varför dessa normer minskar risken att använda våld.
  • [5. Genuslådorna, 35 min]

      1. Fortsätt med att prata om vad som minskar risken för att använda aggressivt och våldsamt beteende.
      2. Fråga gruppen:
        • Är det några normer eller förväntningar i tjej-lådan som ni tror kan minska risken för aggressivt och våldsamt beteende?
      3. Stryk under de ord som lyfts fram med grön penna.
      4. Exempelvis ord som:
        • omsorg
        • empatisk
        • vårdande
        • ta hand om barn
        • snäll
        • duktig
        • omtänksam.
      5. Om deltagarna säger normer som inte brukar förknippas med omsorg, be dem förklara hur de tänker innan ni stryker under orden.
      6. Gör sedan samma övning med kill-lådan:
        • Är det några normer eller förväntningar i kill-lådan som ni tror tillsammans kan minska risken för aggressivt och våldsamt beteende?
      7. Diskutera i helgrupp varför dessa normer minskar risken att använda våld.

    Nästa slide:

    Troligtvis kommer ni identifiera många fler riskfaktorer i kill-lådan och fler skyddsfaktorer i tjej-lådan.

    Sammanfatta genom att prata om följande:

      • Dessa olika förväntningar bidrar till att killar och tjejer tränar och utvecklar olika sätt och förmågor att vara och bete sig.
      • Att killar är överrepresenterade i våldsstatistiken betyder inte att de av naturen är mer våldsamma.
        Det hänger snarare ihop med de normer vi har identifierat.
      • En tjej som använder våld bryter ofta mot förväntningar kring kön, medan det för killar kan vara ett sätt att leva upp till normerna.
      • Även tjejer kan sträva efter normer som vi förknippar med manlighet och vice versa.
  • [5. Genuslådorna, 35 min]

    Troligtvis kommer ni identifiera många fler riskfaktorer i kill-lådan och fler skyddsfaktorer i tjej-lådan.

    Sammanfatta genom att prata om följande:

    • Dessa olika förväntningar bidrar till att killar och tjejer tränar och utvecklar olika sätt och förmågor att vara och bete sig.
    • Att killar är överrepresenterade i våldsstatistiken betyder inte att de av naturen är mer våldsamma.
      Det hänger snarare ihop med de normer vi har identifierat.
    • En tjej som använder våld bryter ofta mot förväntningar kring kön, medan det för killar kan vara ett sätt att leva upp till normerna.
    • Även tjejer kan sträva efter normer som vi förknippar med manlighet och vice versa.

    Nästa slide:

    Förmedla följande, om det inte redan tydligt har kommit fram:

    • Att utmana normer kan motverka våld.
    • Förmedla till deltagarna att om de är överens om att vissa av förväntningarna kring genus kan leda till våld så kan vi genom att utmana dem ta ett första steg mot att förebygga våld.
    • Betona att inte alla normer kring genus är dåliga.
    • Förmedla att ibland kan det vara både funktionellt och tryggt att leva upp till normerna. Det är de negativa normerna vi behöver utmana. De normer som bidrar till att begränsa eller skada oss själva eller andra.
    • Påminn om att normer kan ändras.
    • Påminn om att få av oss helt passar in i dessa kill- och tjej-lådor.
    • De flesta av oss är lite av varje. Så det bästa vore att blanda lådornas innehåll och spränga lådorna precis som kalsongpersonen i filmen!
    • Istället för att försöka leva upp till dessa normer bör vi stödja varandra att vara och bete oss på en massa olika sätt.
    • En viktigt regel att ha i bakhuvudet är: Vi får inte bete oss så att andra far illa!
    • Tillsammans kan vi skapa ett klimat där vi alla tillåts vara oss själva!
  • [5. Genuslådorna, 35 min]

    Förmedla följande, om det inte redan tydligt har kommit fram:

    • Att utmana normer kan motverka våld.
    • Förmedla till deltagarna att om de är överens om att vissa av förväntningarna kring genus kan leda till våld så kan vi genom att utmana dem ta ett första steg mot att förebygga våld.
    • Betona att inte alla normer kring genus är dåliga.
    • Förmedla att ibland kan det vara både funktionellt och tryggt att leva upp till normerna. Det är de negativa normerna vi behöver utmana. De normer som bidrar till att begränsa eller skada oss själva eller andra.
    • Påminn om att normer kan ändras.
    • Påminn om att få av oss helt passar in i dessa kill- och tjej-lådor.
    • De flesta av oss är lite av varje. Så det bästa vore att blanda lådornas innehåll och spränga lådorna precis som kalsongpersonen i filmen!
    • Istället för att försöka leva upp till dessa normer bör vi stödja varandra att vara och bete oss på en massa olika sätt.
    • En viktigt regel att ha i bakhuvudet är: Vi får inte bete oss så att andra far illa!
    • Tillsammans kan vi skapa ett klimat där vi alla tillåts vara oss själva!

    Nästa slide:

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.
    2. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.
  • [6. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.
    2. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.

    Nästa slide:

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna.
  • [6. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna.

    Nästa slide:

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.
  • [6. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.

    Nästa slide:

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.
    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.
  • [Avslutning – information om stöd]

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.

    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.

    Nästa slide:

    Tack för idag!

  • Tack för idag!


Feedback

Webbplatsen använder cookies. Läs mer i vår integritetspolicy om cookies och hur vi hanterar personuppgifter.