Logga in

Lektion 7: Heteronormen

Mål för lektionen

  • Deltagarna får en djupare förståelse för hur heterosexualitet ständigt görs till norm och uppfattas som ett ”naturligt” sätt att ha relationer och sex.
  • Deltagarna får reflektera över hur heterosexualitet som norm påverkar oss alla men på olika sätt.

Material

  • Dator och projektor
  • Ljud och internetuppkoppling
  • Loggbok
  • Datorer/läsplattor eller smartphones till övning 2.

Lokalbehov

Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra som möblering i rummet. Välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

Länk till film

På den här sidan kan du titta på filmen ”Heteronormen” som ska visas under lektionen.

 

Starta lektion

Mer om heteronormen och cisnormen

Heteronormen

Heteronormen är en av de starkaste och mest grundläggande normerna i vårt samhälle. Heteronormen kan sammanfattas så här:

  • Alla förväntas vara antingen män eller kvinnor. Som män och kvinnor förväntas vi vara varandras motsatser och begära varandras olikhet.
  • Enligt heteronormen tar de flesta människor för givet att alla är heterosexuella, dvs att det naturliga och normala är att bli kär i eller vilja ha sex med någon av det motsatta könet.
  • Den som bryter mot heteronormen riskerar att bli utsatt för skämt eller taskiga kommentarer, men även diskriminering på grund av ens sexuella läggning eller könsidentitet.

Heteronormen leder till att personer som bryter mot normer för genus och sexualitet på olika sätt missgynnas och blir utsatta för osynliggöranden, trakasserier och våld. Samtidigt gynnas och privilegieras den som följer heteronormen. Heteronormen påverkar med andra ord alla, oavsett om en befinner sig inom normen eller om en bryter mot den.

Cisnormen

Det finns flera normer som hänger ihop med heteronormen. En av dem är cisnormen, det vill säga att vi förväntas vara cispersoner. En ciskvinna, till exempel, är en person som föddes med snippa, som upplever sig vara kvinna och som även av andra uppfattas som kvinna. Förenklat skulle en kunna beskriva en cisperson som någon som inte är en transperson.

Begreppet är relativt nytt, men fyller en viktig funktion i och med att det synliggör normen. Många cispersoner har aldrig reflekterat över att de har en könsidentitet, och ändå är just cisnormen en av de starkaste normerna i vårt samhälle. Transpersoner som grupp är mer utsatta för våld och lever med psykisk ohälsa i högre grad än cispersoner.

Läs gärna mer om detta på egen hand. Ett tips för vidare läsning är ”Öppna skolan!” – ett material som riktar sig till personal på högstadiet och gymnasiet och som handlar om normer och inkludering

>

1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
  • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
  • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.

Be deltagarna reflektera kring förra lektionen som handlade antingen om hur deltagarna kunde stödja Kim, som det gick rykten om, eller om hur de kunde stödja en vän i ett kompisgäng med taskig jargong (beroende på vilket scenario ni valde). Påminn också om det inte alltid är så lätt att veta hur en ska sätta gränser, men att de kom på fantastiska lösningar.

Dagens lektion kommer också handla om normer, och då speciellt heteronormen. Förmedla att ni idag ska titta lite närmare på hur heteronormen upprätthålls i vår vardag och vilka konsekvenser detta får för oss alla. Vi ska snart prata mer om vad heteronormen innebär.

Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra. Påminn också om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata. Deltagarna kan även vända sig till någon av organisationerna på stödlistan som delades ut på första lektionen (en förkortad version kommer upp i presentationen i slutet av varje lektion). Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform, berätta var den finns. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite om lektionen väcker funderingar.

>

2. Heteronorm – vad är det? (30 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får en grundläggande förståelse för begreppet heteronorm
  • Deltagarna får reflektera över heteronormens konsekvenser

Steg 1. Visa filmen

Förmedla att dagens lektion kommer handla om normer, och då speciellt heteronormen. Undersök om deltagarna vet vad heteronormen handlar om. Spegla och bekräfta det som sägs i gruppen. Förmedla att ni idag ska titta lite närmare på hur heteronormen upprätthålls i vår vardag och vilka konsekvenser detta får för oss alla. Poängtera att ni under denna lektion främst kommer befinna er i basen av pyramiden.

Visa filmen ”Heteronormen” från UR play
https://urplay.se/program/199914-fa-syn-pa-normerna-heteronormen

Steg 2. Reflektion över filmen

När ni har sett filmen ber ni deltagarna reflektera med sin bänkgranne över frågorna nedan. Lyft sedan reflektionerna i helgrupp. Frågor att diskutera:

  • Vad väcker filmen för tankar och känslor?
  • ”En person som är hetero behöver aldrig förklara eller ursäkta sig”, vad tror ni de menar med det?
  • Hur påverkar heteronormen er vardag? Tänk t ex utifrån på skolan eller fritiden

Steg 3. Fortsatt reflektion kring heteronormen

Förmedla att vi nu ska prata mer om heteronormen och hur den tar sig i uttryck. Be deltagarna Googla följande ord, välja ”Bilder” i sökningen, och fundera över vad majoriteten av bilderna har gemensamt.

  • Familj
  • Couple goals
  • Romantisk film
  • Bröllop

Be deltagarna reflektera över:

  • Vad tänker ni när ni ser bilderna?
  • Vad kan vi se för normer vad gäller kön och relationer?
  • Vilka andra normer blev synliga utöver de kring kön och relationer? Till exempel utifrån ålder, funktion, hudfärg etc.

Till ledaren:

  • När det kommer till normer vad gäller kön och relation visar bilderna hur heteronormen påverkar hur vi ser på familjer (mamma, pappa, barn), vilka som kan vara kära i varandra (tjej och kille) och hur förhållanden förväntas se ut (långvariga, tvåsamma, kärleksrelationer mellan tjej och kille). Dessutom ser personerna på bilderna generellt lika ut vad gäller andra normer: många är vita, har synlig normbärande funktionalitet, ser ut att vara i samma ålder och liknande kroppsstorlek.
  • Återkoppla gärna till videon ni såg i början av lektionen och påminn om att det som deltagarna lyfter när de beskriver vad bilderna har gemensamt är exempel på hur heteronormen hänger ihop med andra normer och förväntningar.

Steg 4. Heteronormens negativa konsekvenser

Förmedla att heteronormen får konsekvenser för alla, men att den påverkar oss på olika sätt. Ställ följande fråga till gruppen:

  • Vad blir konsekvenserna av heteronormen för olika individer och grupper?
  • Vilka grupper eller individer för fördelar av heteronormen? Vilka fördelar får de?
  • Vilka grupper eller individer får nackdelar av heteronormen? Vilka nackdelar får de?

Till ledaren:

  • Exempel på fördelar kan vara att personer som befinner sig inom heteronormen oftast inte förväntas ”komma ut”, att en får se sin sexualitet representerad i media och film samt att en inte diskrimineras, dvs. blir behandlad sämre, i till exempel idrottsföreningen eller i vården på grund av sin sexualitet.
  • Exempel på nackdelar kan vara att personer som befinner sig utanför heteronormen ständigt förväntas förklara sin sexualitet – t ex svara på frågor som ”När upptäckte du att du var bisexuell?”, att en får höra taskiga kommentarer och skämt eller att en får dömande blickar när en går hand i hand med sin partner på stan. Andra exempel kan vara att Pride-tåg ställs in eller Pride-flaggor inte tas upp/plockas ner, att grupper inte kan mötas på vissa ställen eller tider på dygnet av rädsla för att bli utsatta för våld.

>

3. Kartläggning av heteronormen (20 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får reflektera över hur heteronormen kan ligga till grund för att skapa en otrygg skolmiljö
  • Deltagarna får reflektera över hur de kan arbeta mot en tryggare skolmiljö fri från till exempel homo/transfobi

Steg 1. Heteronormen bidrar till otrygghet

Förmedla att ni nu ska prata mer om heteronormens negativa konsekvenser. Heteronormen bidrar till exempelvis våld, diskriminering och otrygghet. I MUCF:s nationella ungdomsenkät från 2018 uppgav 56 procent av unga hbtq-personer att de kände sig trygga i skolan eller på arbetsplatsen, motsvarande siffra för andra unga var 70 procent. Samma enkät visade att unga hbtq-personer känner sig mindre trygga än andra unga på samtliga platser som de fick frågan om, exempelvis i sociala medier, i sitt bostadsområde och på sin fritidsaktivitet.

Här kan du läsa sammanfattande punkter från den nationella ungdomsenkäten.

Steg 2. Kartläggning

Förmedla att ni nu ska göra en kartläggning över hur heteronormen tar sig i uttryck i miljön här på skolan. Dela in gruppen i bikupor eller smågrupper beroende på vad som passar bäst. Be deltagarna reflektera över följande frågor:

  • Vilka platser på eller runtom skolan kan upplevas som otrygga?
  • På vilka platser är heteronormen som starkast?
    • Där det till exempel är högre risk för heteronormativa frågor eller våld såsom homo/transfoba kränkningar och skämt
    • Tänk utifrån skolmiljön – klassrum, matsal, omklädningsrum, korridor/skåp, skolgård, uppehållsrum, lärarrum, transport till och från skolan, online etc.

Till ledaren:

  • Påminn om lektionens första film där de pratar om att ifall en är hetero så får en oftast inga frågor eller kommentarer om sin sexualitet överhuvudtaget, eftersom ens sexualitet tas förgivet medan personer som på olika sätt befinner sig utanför heteronormen ständigt kan få frågor såsom ”När kom du på att du var gay/bi/pan?” och ”Hur har ni lesbiska sex egentligen?” vilket kan vara kränkande.
  • Påminn om att våld kan se ut på många olika sätt, till exempel maktlekar med homo/transfoba ord och grunder, verbalt våld såsom att kalla någon för ”bög” eller fysiskt våld såsom att hålla fast någon.
  • Platserna i ovanstående fråga är endast exempel, uppmana gärna deltagarna att tänka ifall de kommer på fler eller andra platser

Återsamlas i helgrupp och be deltagarna dela med sig av sina diskussioner, gärna i en runda. Sammanfatta och skriv upp tre av de ställen som eleverna uppfattar som mest otrygga på tavlan. Fråga sedan deltagarna:

  • Vad är det som gör att de här platserna känns mest otrygga?

Sammanfatta och spegla deltagarnas svar.

Steg 3. Reflektion kring åskådarens roll

Förmedla att ni nu ska reflektera över åskådarens roll på de platser som upplevs som otrygga, och över hur de tänker kring sin egen benägenhet att ingripa och hjälpa till när de ser, hör eller hör talas om t ex homofobiska/transfoba kränkningar. Fråga deltagarna:

  • Vilka åskådare finns ofta på de här platserna?
  • Var är det minst sannolikt att du skulle ingripa?
  • Var är det mest sannolikt att du skulle ingripa?
  • Vad skulle vi kunna göra för att få fler att våga ingripa?

Fråga även varför de tror att sannolikheten för åskådare att ingripa är mindre respektive högre på vissa platser. Sammanfatta och spegla deltagarnas svar. Förmedla att ni nu har gjort en kartläggning över delar av heteronormens negativa konsekvenser i skolvardagen, pratat om åskådarens roll samt reflekterat över hur vi kan hjälpas åt för att få fler att våga ingripa.

>

4. Avslutande reflektioner (5 min)

Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft. Normer i sig behöver inte vara dåliga, men många normer bidrar till begränsningar och leder till negativa konsekvenser för både individer och samhället. Heteronormen är en sådan. För dem av oss som på olika sätt befinner oss utanför heteronormen kan den ligga till grund utsatthet för diskriminering, förtryck och olika typer av våldshandlingar – alltifrån verbalt våld som nedsättande kommentarer till hatbrott.

Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då. Dela sedan ut deltagarnas loggböcker och be dem ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

  • Hur har heteronormen påverkat ditt liv? Du kan till exempel fundera kring komma ut-processen, vem du blir kär i, vad du tror att andra tänker om din sexualitet, hur familjen ser på dig eller vad familjen förväntar sig av dig.

>

  • MVP, lektion 7. Heteronormen

    Innehåll:

    1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)
    2. Heteronorm – vad är det? (30 min)
    3. Kartläggning av heteronormen (20 min)
    4. Avslutande reflektioner (5 min)

    Mål för lektionen:

    • Deltagarna får en djupare förståelse för hur heterosexualitet ständigt görs till norm och uppfattas som ett ”naturligt” sätt att ha relationer och sex.
    • Deltagarna får reflektera över hur heterosexualitet som norm påverkar oss alla men på olika sätt.

    Material:

    • Dator och projektor
    • Ljud och internetuppkoppling
    • Instruktionsblad för utdelning – gula, blåa och gröna kort (se bilaga under lektionsöversikten på webbplatsen)
    • Loggbok

    Lokalbehov:

    Lektion 7 kräver ett stort grupprum plus ett mindre grupprum. Lektionen börjar i helgrupp för att senare arbeta i halvgrupper.

    Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra som möblering i båda rummen. Välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
    • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
    • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
    • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
    • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till nån på stödlistan.

    Nästa slide:

    1. Be deltagarna reflektera kring förra lektionen.
    2. Den handlade om hur de kunde stödja Kim som fick rykte om sig eller om hur en kan stödja en vän i ett kompisgäng med taskig jargong.
    3. Påminn också om det inte alltid är så lätt att veta hur en ska sätta gränser men att de kom på fantastiska lösningar.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Be deltagarna reflektera kring förra lektionen.
    2. Den handlade om hur de kunde stödja Kim som fick rykte om sig eller om hur en kan stödja en vän i ett kompisgäng med taskig jargong.
    3. Påminn också om det inte alltid är så lätt att veta hur en ska sätta gränser men att de kom på fantastiska lösningar.

    Nästa slide:

    Vad ska vi göra idag?

  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Vad ska vi göra idag?

    Nästa slide:

    1. Dagens lektion kommer också handla om normer, specifikt heteronormen.
    2. Undersök om deltagarna vet vad heteronormen handlar om. Spegla och bekräfta det som sägs.
    3. Dessa normer ställer till det för många idag.
    4. Därför ska ni titta lite närmare på hur heteronormen upprätthålls i vår vardag, vilka konsekvenser det får för oss alla och vad vi kan göra för att förändra samma normer.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Dagens lektion kommer också handla om normer, specifikt heteronormen.
    2. Undersök om deltagarna vet vad heteronormen handlar om. Spegla och bekräfta det som sägs.
    3. Dessa normer ställer till det för många idag.
    4. Därför ska ni titta lite närmare på hur heteronormen upprätthålls i vår vardag, vilka konsekvenser det får för oss alla och vad vi kan göra för att förändra samma normer.

    Nästa slide:

    Den som bryter mot heteronormen kan bli utsatt för tex:

    • taskiga ”skämt”
    • glåpord och kommentarer
    • diskriminering pga sexuell läggning eller könsidentitet.

    Sådana handlingar kan placeras i basen av våldspyramiden. Poängtera att även denna lektion befinner sig i basen av pyramiden.

  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Den som bryter mot heteronormen kan bli utsatt för tex:

    • taskiga ”skämt”
    • glåpord och kommentarer
    • diskriminering pga sexuell läggning eller könsidentitet.

    Sådana handlingar kan placeras i basen av våldspyramiden. Poängtera att även denna lektion befinner sig i basen av pyramiden.

    Nästa slide:

    1. Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.
    3. Påminn om stödlistan som ni delade ut på första lektionen.
    4. Berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen.
    5. Påminn om att den finns på skolans webb, om ni har lagt upp den där.
    6. Poängtera att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.
    3. Påminn om stödlistan som ni delade ut på första lektionen.
    4. Berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen.
    5. Påminn om att den finns på skolans webb, om ni har lagt upp den där.
    6. Poängtera att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite.

    Nästa slide:

    Obs! Om du vill läsa mer om heteronormen och cisnormen, se lektionsöversikten.

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får en grundläggande förståelse för begreppet heteronorm
    • Deltagarna får reflektera över heteronormens konsekvenser
    1. Förmedla att ni nu ska se på en film som handlar om heteronormen. Efteråt ska ni reflektera kring filmen tillsammans.
    2. Sätt igång filmen! Obs! Den behöver öppnas separat, kan ej bäddas in.
      https://urplay.se/program/199914-fa-syn-pa-normerna-heteronormen
  • [2. Heteronormen – vad är det?, 30 min]

    Obs! Om du vill läsa mer om heteronormen och cisnormen, se lektionsöversikten.

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får en grundläggande förståelse för begreppet heteronorm
    • Deltagarna får reflektera över heteronormens konsekvenser
    1. Förmedla att ni nu ska se på en film som handlar om heteronormen. Efteråt ska ni reflektera kring filmen tillsammans.
    2. Sätt igång filmen! Obs! Den behöver öppnas separat, kan ej bäddas in.
      https://urplay.se/program/199914-fa-syn-pa-normerna-heteronormen

    Nästa slide:

    1. Starta ett samtal kring filmen. När ni har sett filmen ber ni deltagarna reflektera med sin bänkgranne över dessa frågor. Frågor att diskutera:
    • Vad väcker filmen för tankar och känslor?
    • ”En person som är hetero behöver aldrig förklara eller ursäkta sig”, vad tror ni de menar med det?
    • Hur påverkar heteronormen er vardag? Tänk t ex utifrån på skolan eller fritiden

    Lyft reflektionerna i helgrupp.

  • [2. Heteronormen – vad är det?, 30 min]

    1. Starta ett samtal kring filmen. När ni har sett filmen ber ni deltagarna reflektera med sin bänkgranne över dessa frågor. Frågor att diskutera:

    • Vad väcker filmen för tankar och känslor?
    • ”En person som är hetero behöver aldrig förklara eller ursäkta sig”, vad tror ni de menar med det?
    • Hur påverkar heteronormen er vardag? Tänk t ex utifrån på skolan eller fritiden
    1. Lyft reflektionerna i helgrupp.

    Nästa slide:

    1. Förmedla att vi nu ska prata mer om heteronormen och hur den tar sig i uttryck.
    2. Skriv upp orden nedan på tavlan.
    3. Be deltagarna Googla orden, välja ”Bilder” i sökningen, och fundera över vad majoriteten av bilderna har gemensamt.
    • Familj
    • Couple goals
    • Romantisk film
    • Bröllop
  • [2. Heteronormen – vad är det?, 30 min]

    1. Förmedla att vi nu ska prata mer om heteronormen och hur den tar sig i uttryck.
    2. Skriv upp orden nedan på tavlan.
    3. Be deltagarna Googla orden, välja ”Bilder” i sökningen, och fundera över vad majoriteten av bilderna har gemensamt.
    • Familj
    • Couple goals
    • Romantisk film
    • Bröllop

    Nästa slide:

    1. Be deltagarna reflektera över frågorna – antingen i mindre grupper eller tillsammans med sin bänkgranne.
    • Vad tänker ni när ni ser bilderna?
    • Vad kan vi se för normer vad gäller kön och relationer?
    • Vilka andra normer blev synliga utöver de kring kön och relationer? Till exempel utifrån ålder, funktion, hudfärg etc.
    1. Lyft reflektionerna i helgrupp. Spegla och bekräfta det som sägs.

      Till ledaren:

    • När det kommer till normer vad gäller kön och relation visar bilderna hur heteronormen påverkar hur vi ser på familjer (mamma, pappa, barn), vilka som kan vara kära i varandra (tjej och kille) och hur förhållanden förväntas se ut (långvariga, tvåsamma, kärleksrelationer mellan tjej och kille). Dessutom ser personerna på bilderna generellt lika ut vad gäller andra normer: många är vita, har synlig normbärande funktionalitet, ser ut att vara i samma ålder och liknande kroppsstorlek.

    Återkoppla gärna till videon ni såg i början av lektionen och påminn om att det som deltagarna lyfter när de beskriver vad bilderna har gemensamt är exempel på hur heteronormen hänger ihop med andra normer och förväntningar.

  • [2. Heteronormen – vad är det?, 30 min]

    1. Be deltagarna reflektera över frågorna – antingen i mindre grupper eller tillsammans med sin bänkgranne.

    • Vad tänker ni när ni ser bilderna?
    • Vad kan vi se för normer vad gäller kön och relationer?
    • Vilka andra normer blev synliga utöver de kring kön och relationer? Till exempel utifrån ålder, funktion, hudfärg etc.
    1. Lyft reflektionerna i helgrupp. Spegla och bekräfta det som sägs.Till ledaren:
    • När det kommer till normer vad gäller kön och relation visar bilderna hur heteronormen påverkar hur vi ser på familjer (mamma, pappa, barn), vilka som kan vara kära i varandra (tjej och kille) och hur förhållanden förväntas se ut (långvariga, tvåsamma, kärleksrelationer mellan tjej och kille). Dessutom ser personerna på bilderna generellt lika ut vad gäller andra normer: många är vita, har synlig normbärande funktionalitet, ser ut att vara i samma ålder och liknande kroppsstorlek.

    Återkoppla gärna till videon ni såg i början av lektionen och påminn om att det som deltagarna lyfter när de beskriver vad bilderna har gemensamt är exempel på hur heteronormen hänger ihop med andra normer och förväntningar.

    Nästa slide:

    1. Förmedla att heteronormen får konsekvenser för alla, men att den påverkar oss på olika sätt.
      2. Ställ följande frågor till gruppen:
    • Vad blir konsekvenserna av heteronormen för olika individer och grupper?
    • Vilka grupper eller individer för fördelar av heteronormen? Vilka fördelar får de?
    • Vilka grupper eller individer får nackdelar av heteronormen? Vilka nackdelar får de?
    1. Sammanfatta och bekräfta det som sägs.Till ledaren:
    • Exempel på fördelar kan vara att personer som befinner sig inom heteronormen oftast inte förväntas ”komma ut”, att en får se sin sexualitet representerad i media och film samt att en inte diskrimineras, dvs. blir behandlad sämre, i till exempel idrottsföreningen eller i vården på grund av sin sexualitet.
    • Exempel på nackdelar kan vara att personer som befinner sig utanför heteronormen ständigt förväntas förklara sin sexualitet – t ex svara på frågor som ”När upptäckte du att du var bisexuell?”, att en får höra taskiga kommentarer och skämt eller att en får dömande blickar när en går hand i hand med sin partner på stan. Andra exempel kan vara att Pride-tåg ställs in eller Pride-flaggor inte tas upp/plockas ner, att grupper inte kan mötas på vissa ställen eller tider på dygnet av rädsla för att bli utsatta för våld.
  • [2. Heteronormen – vad är det?, 30 min]

    1. Förmedla att heteronormen får konsekvenser för alla, men att den påverkar oss på olika sätt.
    2. Ställ följande frågor till gruppen:

     

    • Vad blir konsekvenserna av heteronormen för olika individer och grupper?
    • Vilka grupper eller individer för fördelar av heteronormen? Vilka fördelar får de?
    • Vilka grupper eller individer får nackdelar av heteronormen? Vilka nackdelar får de?
    1. Sammanfatta och bekräfta det som sägs.Till ledaren:
    • Exempel på fördelar kan vara att personer som befinner sig inom heteronormen oftast inte förväntas ”komma ut”, att en får se sin sexualitet representerad i media och film samt att en inte diskrimineras, dvs. blir behandlad sämre, i till exempel idrottsföreningen eller i vården på grund av sin sexualitet.
    • Exempel på nackdelar kan vara att personer som befinner sig utanför heteronormen ständigt förväntas förklara sin sexualitet – t ex svara på frågor som ”När upptäckte du att du var bisexuell?”, att en får höra taskiga kommentarer och skämt eller att en får dömande blickar när en går hand i hand med sin partner på stan. Andra exempel kan vara att Pride-tåg ställs in eller Pride-flaggor inte tas upp/plockas ner, att grupper inte kan mötas på vissa ställen eller tider på dygnet av rädsla för att bli utsatta för våld.

    Nästa slide:

    Mål med momentet

    • Deltagarna får reflektera över hur heteronormen kan ligga till grund för att skapa en otrygg skolmiljö
    • Deltagarna får reflektera över hur de kan arbeta mot en tryggare skolmiljö fri från till exempel homo/transfobi
    1. Berätta att ni nu ska prata om heteronormens negativa konsekvenser. Heteronormen bidrar till exempelvis våld, diskriminering och otrygghet. I MUCF:s nationella ungdomsenkät från 2018 uppgav 56 procent av unga hbtq-personer att de kände sig trygga i skolan eller på arbetsplatsen, motsvarande siffra för andra unga var 70 procent. Samma enkät visade att unga hbtq-personer känner sig mindre trygga än andra unga på samtliga platser som de fick frågan om, exempelvis i sociala medier, i sitt bostadsområde och på sin fritidsaktivitet.

    2. Förmedla att ni nu ska göra en kartläggning över hur heteronormen tar sig i uttryck i miljön här på skolan. Dela in gruppen i bikupor eller smågrupper beroende på vad som passar bäst.

  • [3. Kartläggning av heteronormen, 20 min]

    Mål med momentet

    • Deltagarna får reflektera över hur heteronormen kan ligga till grund för att skapa en otrygg skolmiljö
    • Deltagarna får reflektera över hur de kan arbeta mot en tryggare skolmiljö fri från till exempel homo/transfobi
    1. Berätta att ni nu ska prata om heteronormens negativa konsekvenser. Heteronormen bidrar till exempelvis våld, diskriminering och otrygghet. I MUCF:s nationella ungdomsenkät från 2018 uppgav 56 procent av unga hbtq-personer att de kände sig trygga i skolan eller på arbetsplatsen, motsvarande siffra för andra unga var 70 procent. Samma enkät visade att unga hbtq-personer känner sig mindre trygga än andra unga på samtliga platser som de fick frågan om, exempelvis i sociala medier, i sitt bostadsområde och på sin fritidsaktivitet.

    2. Förmedla att ni nu ska göra en kartläggning över hur heteronormen tar sig i uttryck i miljön här på skolan. Dela in gruppen i bikupor eller smågrupper beroende på vad som passar bäst.

    Nästa slide:

    1. Dela in deltagarna i mindre grupper eller bikupor och be dem reflektera över följande frågor:
    • Vilka platser på eller runtom skolan kan upplevas som otrygga?
    • På vilka platser är heteronormen som starkast?
      • Där det till exempel är högre risk för heteronormativa frågor eller våld såsom homo/transfoba kränkningar och skämt
      • Tänk utifrån skolmiljön – klassrum, matsal, omklädningsrum, korridor/skåp, skolgård, uppehållsrum, lärarrum, transport till och från skolan, online etc.
    1. Återsamlas i helgrupp och be deltagarna dela med sig av sina diskussioner, gärna i en runda.
    2. Sammanfatta och skriv upp tre av de ställen som eleverna uppfattar som mest otrygga på tavlan.

    Till ledaren:

    • Påminn om lektionens första film där de pratar om att ifall en är hetero så får en oftast inga frågor eller kommentarer om sin sexualitet överhuvudtaget, eftersom ens sexualitet tas förgivet medan personer som på olika sätt befinner sig utanför heteronormen ständigt kan få frågor såsom ”När kom du på att du var gay/bi/pan?” och ”Hur har ni lesbiska sex egentligen?” vilket kan vara kränkande.
    • Påminn om att våld kan se ut på många olika sätt, till exempel maktlekar med homo/transfoba ord och grunder, verbalt våld såsom att kalla någon för ”bög” eller fysiskt våld såsom att hålla fast någon.
    • Platserna i ovanstående fråga är endast exempel, uppmana gärna deltagarna att tänka ifall de kommer på fler eller andra platser.
  • [3. Kartläggning av heteronormen, 20 min]

    1. Dela in deltagarna i mindre grupper eller bikupor och be dem reflektera över följande frågor:

    • Vilka platser på eller runtom skolan kan upplevas som otrygga?
    • På vilka platser är heteronormen som starkast?
      • Där det till exempel är högre risk för heteronormativa frågor eller våld såsom homo/transfoba kränkningar och skämt
      • Tänk utifrån skolmiljön – klassrum, matsal, omklädningsrum, korridor/skåp, skolgård, uppehållsrum, lärarrum, transport till och från skolan, online etc.
    1. Återsamlas i helgrupp och be deltagarna dela med sig av sina diskussioner, gärna i en runda.
    2. Sammanfatta och skriv upp tre av de ställen som eleverna uppfattar som mest otrygga på tavlan.

    Till ledaren:

    • Påminn om lektionens första film där de pratar om att ifall en är hetero så får en oftast inga frågor eller kommentarer om sin sexualitet överhuvudtaget, eftersom ens sexualitet tas förgivet medan personer som på olika sätt befinner sig utanför heteronormen ständigt kan få frågor såsom ”När kom du på att du var gay/bi/pan?” och ”Hur har ni lesbiska sex egentligen?” vilket kan vara kränkande.
    • Påminn om att våld kan se ut på många olika sätt, till exempel maktlekar med homo/transfoba ord och grunder, verbalt våld såsom att kalla någon för ”bög” eller fysiskt våld såsom att hålla fast någon.
    • Platserna i ovanstående fråga är endast exempel, uppmana gärna deltagarna att tänka ifall de kommer på fler eller andra platser.

    Nästa slide:

    1. Utifrån de tre ställen som står på tavlan – ställ följande fråga till gruppen:
    • Vad är det som gör att de här platserna känns mest otrygga?

    2. Sammanfatta och spegla deltagarnas svar.

  • [3. Kartläggning av heteronormen, 20 min]

    1. Utifrån de tre ställen som står på tavlan – ställ följande fråga till gruppen:

    • Vad är det som gör att de här platserna känns mest otrygga?

    2. Sammanfatta och spegla deltagarnas svar.

    Nästa slide:

    1. Förmedla att ni nu ska reflektera över åskådarens roll på de platser som upplevs som otrygga, och över hur de tänker kring sin egen benägenhet att ingripa och hjälpa till när de ser, hör eller hör talas om t ex homofobiska/transfoba kränkningar.
    2. Fråga deltagarna:
    • Vilka åskådare finns ofta på de här platserna?
    • Var är det minst sannolikt att du skulle ingripa?
    • Var är det mest sannolikt att du skulle ingripa?
    • Vad skulle vi kunna göra för att få fler att våga ingripa?

    3. Fråga även varför de tror att sannolikheten för åskådare att ingripa är mindre respektive högre på vissa platser.
    4. Sammanfatta och spegla deltagarnas svar.

  • [3. Kartläggning av heteronormen, 20 min]

    1. Förmedla att ni nu ska reflektera över åskådarens roll på de platser som upplevs som otrygga, och över hur de tänker kring sin egen benägenhet att ingripa och hjälpa till när de ser, hör eller hör talas om t ex homofobiska/transfoba kränkningar.

    1. Fråga deltagarna:
    • Vilka åskådare finns ofta på de här platserna?
    • Var är det minst sannolikt att du skulle ingripa?
    • Var är det mest sannolikt att du skulle ingripa?
    • Vad skulle vi kunna göra för att få fler att våga ingripa?

    3. Fråga även varför de tror att sannolikheten för åskådare att ingripa är mindre respektive högre på vissa platser.
    4. Sammanfatta och spegla deltagarnas svar.

    Nästa slide:

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.

    2. Förmedla att normer i sig inte behöver vara dåliga, men många normer bidrar till begränsningar och leder till negativa konsekvenser för både individer och samhället. Heteronormen är en sådan. För dem av oss som på olika sätt befinner oss utanför heteronormen kan den ligga till grund utsatthet för diskriminering, förtryck och olika typer av våldshandlingar – alltifrån verbalt våld som nedsättande kommentarer till hatbrott.
    3. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.

  • [4. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.

    2. Förmedla att normer i sig inte behöver vara dåliga, men många normer bidrar till begränsningar och leder till negativa konsekvenser för både individer och samhället. Heteronormen är en sådan. För dem av oss som på olika sätt befinner oss utanför heteronormen kan den ligga till grund utsatthet för diskriminering, förtryck och olika typer av våldshandlingar – alltifrån verbalt våld som nedsättande kommentarer till hatbrott.
    3. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.

    Nästa slide:

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna.
  • [4. Avslutande reflektioner]

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna

    Nästa slide:

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.
  • [4. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.

    Nästa slide:

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.

    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.
  • [Avslutning – information om stöd]

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.

    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.

    Nästa slide:

    Tack för idag!

  • Tack för idag!


Feedback

Webbplatsen använder cookies. Läs mer i vår integritetspolicy om cookies och hur vi hanterar personuppgifter.