Logga in

Lektion 12: Hantera en sexualiserad vardag

Mål för lektionen

  • Synliggöra att vi lever i en kultur där vi skyddar oss mot våld istället för att förebygga det.
  • Synliggöra att främst tjejer har strategier för att skydda sig mot sexualiserat våld och att killar i större utsträckning skyddar sig mot fysiskt våld.
  • Deltagarna vet hur de kan hjälpa andra som blivit utsatta.

Material

  • Dator och projektor i båda rummen när ni ska jobba i halvgrupp
  • Tavla och pennor
  • Ljud och internetuppkoppling i båda rummen när ni ska jobba i halvgrupp
  • Loggbok

Lokalbehov

Lektion 12 kräver ett stort grupprum plus ett mindre grupprum. Lektionen börjar i helgrupp. Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra som möblering i båda rummen. Välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

Starta lektion

1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
  • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
  • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.

Be deltagarna reflektera kring förra lektionen, som handlade om att avliva våldtäktsmyter och om att känna i kroppen hur samtycke kan kännas. Påminn om att en behöver vara uppmärksam på samtycke från sina partners i intima situationer, och att en person som vill vara intim kan ändra sig. Om någon inte vill fortsätta med det ni håller på med, så kan det vara att hen istället för att säga det reagerar med kroppen, till exempel genom att bli stilla eller frånvarande. För att vara på den säkra sidan är det alltid bra att ställa en direkt fråga om en blir osäker på vad den andra egentligen vill.

Introducera dagens tema genom att ta fram våldspyramiden. Berätta att ni idag ska prata om sexualiserade kränkningar. Sexuella kränkningar och våld hamnar relativt högt upp i pyramiden. Poängen med dagens lektion är att reflektera kring hur sexuella kränkningar och våld påverkar unga och hur det präglar framför allt tjejers och unga kvinnors vardag.

Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra. Påminn också om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata. Deltagarna kan även vända sig till någon av organisationerna på stödlistan som delades ut på första lektionen (en förkortad version kommer upp i presentationen i slutet av varje lektion). Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform, berätta var den finns. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite om lektionen väcker funderingar.

>

2. Personlig berättelse (5 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får en större förståelse för hur det är att hantera en sexualiserad vardag.

Ni ska börja lektionen med en personlig berättelse. Denna gång passar det bra om båda ledarna berättar kort om en egen erfarenhet.

Förbered en personlig berättelse på temat att hantera en sexualiserad vardag.

Exempelvis kan ledaren som identifierar sig som man berätta om hur han har noterat att ensamma tjejer kan öka på stegen eller byta sida på gatan om han går bakom dem under sena kvällar, som om han vore en potentiell våldtäktsman. Det känns kanske både obehagligt och sorgligt. Bara för att vissa män överfaller tjejer så blir överlevnadsstrategin att bli misstänksam mot alla män.

Den ledare som identifierar sig som kvinna kan berätta om de strategier hon har eller har haft för att skydda och trygga sig ute på stan, kanske har hon haft nycklarna i näven när hon går hem från busshållplatsen eller pratat i telefon med någon kompis hela vägen hem till dörren.

Kolla alltid upp med gruppen hur den personliga berättelsen landar och vad den väcker för tankar och funderingar.

Du kan läsa mer om vad en ska tänka på när en väljer personlig berättelse i lektionsbeskrivningen till lektion 2.

>

3. Skydda sig mot övergrepp (35 min)

Mål med momentet

  • Problematisera att vi lever i en kultur där vi skyddar oss mot våld, istället för att förebygga det.
  • Ökad empati för varandra, framför allt för tjejers utsatthet för sexualiserat våld.

Denna övning görs i helgrupp, för att alla ska se vad som händer. Bakgrunden till övningen är att många kvinnor, oavsett ålder, på olika vis försöker skydda sig mot att bli utsatta för sexualiserade kränkningar och våld från män. Framför allt män de inte känner.

Kvinnor har strategier för hur de tar sig hem: nycklarna i handen, inte gå själv, och så vidare. Vuxna talar om för sina döttrar att de inte ska bli för fulla, inte gå hem själva och att föräldern gärna kommer och hämtar dem för att undvika att någon främmande man utsätter dem för våld.

Men det forskningen faktiskt visar är att risken är störst att bli utsatt av någon en känner, till exempel på en dejt, i en intim relation eller av en familjemedlem. Det förekommer att våldtäkter begås av helt okända förövare, men det vanliga är att förövare och den som utsätts har någon typ av relation.

När det gäller killar så är de inte lika utsatta för sexualiserat våld. Det våld som killar ofta upplever att de behöver skydda sig mot är istället fysiskt våld i form av slagsmål och misshandel. Det kan vara killar i grupp som utsätter en på stan, oftast på natten.

Övningen är tänkt att synliggöra denna skillnad samt att skapa förståelse för tjejers situation. Insikten kan motivera till att jobba mot sexualiserade kränkningar och öka viljan att skapa en tryggare vardag tillsammans.

Steg 1. Introducera övningen

Dela upp tavlan i två lika stora delar med ett vertikalt streck. Rita symbolerna för kvinna och man eller skriv ”killar” respektive ”tjejer”. Under dessa rubriker gör ni ytterligare en indelning och skriver ”fysiskt” respektive ”sexualiserat” som rubriker.

Introducera övningen genom att brygga över från de personliga berättelserna och förmedla att ni ska fortsätta på detta spår genom att göra en övning kring hur deltagarna skyddar sig mot kränkande och våldsamma situationer.

Steg 2. Fråga killarna hur de skyddar sig mot kränkningar

Börja med de som definierar sig som killar. Be dem utgå från sin vardag i skolan, på väg till och från skolan, på fritiden med kompisar, på träningen eller på väg hem en sen kväll. Fråga:

  • Vad gör ni för att slippa bli sexuellt kränkta eller sexuellt utsatta av andra? Exempelvis: Hur gör ni för att undvika sexistiska kommentarer, att någon tafsar på er eller gör andra sexistiska närmanden?

Be deltagarna att tänka på hela skalan av sexualiserat våld, så att de inte bara fokuserar på grovt sexualiserat våld. Sannolikt får ni exempel på fysiskt våld, försök då styra in deras reflektioner på sexualiserat våld. Skriv upp svaren under rubriken ”sexualiserat” under ”killar”. Om killarna börjar skämta: ta det på allvar men be dem förklara hur de konkret gör för att skydda sig mot tafsningar. Det tar ofta udden av skämtandet.

Fortsätt med att fråga:

  • Vad gör ni för att slippa undan fysiska kränkningar och våld, som att exempelvis hamna i slagsmål eller bli misshandlade?

Be dem tänka in hela våldsskalan av fysiskt våld. Här borde ni få fler exempel. Skriv ner svaren under rubriken ”fysiskt” under ”killar”.

Avsluta med frågan:

  • Vem är det ni skyddar er mot?

Sannolikt blir svaret: andra killar, killar i grupp.

Steg 3. Fråga tjejerna hur de skyddar sig mot kränkningar

Fortsätt sedan att ställa samma frågor till dem som definierar sig som tjejer. Be dem utgå från sin vardag i skolan, på väg till och från skolan, på fritiden med kompisar, på väg till träningen eller på väg hem en sen kväll. Börja med frågan:

  • Vad gör ni för att slippa bli sexuellt kränkta eller sexuellt utsatta av andra? Exempelvis: Hur gör ni för att undvika sexistiska kommentarer, att någon tafsar på er eller gör andra sexistiska närmanden?

Be deltagarna att tänka på hela skalan av sexualiserat våld, så att de inte bara fokuserar på grovt sexualiserat våld. Här borde det komma flera exempel på strategier. Skriv upp svaren under rubriken ”sexualiserat” under ”tjejer”.

Fråga dem sedan:

  • Vad gör ni för att slippa undan fysiska kränkningar och våld, som att exempelvis hamna i slagsmål eller bli misshandlade?

Be dem tänka in hela våldsskalan av fysiskt våld. Skriv ner svaren under rubriken ”fysiskt” under ”tjejer”.

Avsluta även här med frågan:

  • Vem är det ni skyddar er mot?

Sannolikt blir svaret: främmande killar eller män.

Steg 4a. Reflektera över övningen

Gå vidare till Steg 4b om varken killar eller tjejer i gruppen skyddar sig mot sexualiserat våld. Hoppa då över detta steg.

Gå vidare till Steg 5 om det inte är en tydlig skillnad mellan tjejer och killar, utan båda grupperna skyddar sig mot sexuella övergrepp i lika hög grad. Undersök dock först killarnas utsatthet genom att ställa följdfrågor. Om bilden kvarstår, hoppa över både Steg 4a och Steg 4b.

Fortsätt med instruktionen nedan om det blir en tydlig skillnad mellan tjejer och killar, där tjejer i högre grad skyddar sig mot sexuella kränkningar.

Fråga deltagarna:

  • Visste ni killar att tjejerna gör alla dess saker för att skydda sig från sexualiserade kränkningar från andra killar?
  • Nu när ni får en bild av hur mycket tjejerna gör för att känna sig säkra, vad väcker det för tankar hos er?

Kolla av hur övningen får tjejerna att känna sig.

Reflektera sedan med hela gruppen:

  • Hur tror ni att detta påverkar relationen mellan tjejer och killar?
  • Hur tror ni att detta påverkar relationen tjejer emellan?
  • Hur tror ni att detta påverkar relationen killar emellan?

Gå sedan vidare direkt till Steg 5 och hoppa över Steg 4 b.

Steg 4b. Reflektera över övningen

Obs! Hoppa över detta steg i grupper där det blev en tydlig skillnad mellan tjejer och killar och gå genast vidare med Steg 5.

I en grupp där ingen upplever att de behöver skydda sig mot sexualiserat våld: Lyckönska deltagarna till att de redan har en trygg vardag. Berätta att samtal med andra personer i deras ålder visar att tjejer försöker göra allt de kan för att inte hamna i sexuellt kränkande situationer. Samtidigt behöver killar inte freda sina kroppar mot sexuella kränkningar på samma sätt. Däremot så skyddar sig många killar mot fysiskt våld, att hamna i slagsmål osv. Det behöver i sin tur inte tjejer göra på samma sätt.

Bekräfta för gruppen att det är bra att de redan har en trygg vardag. Be dem att diskutera följande frågor med sin granne. Gå sedan igenom frågorna i helgrupp.

  • Hur har ni gjort för att få vardagen så trygg?
  • Finns det något som andra kan lära av er?

Steg 5. Avslutning

Avsluta övningen med att be deltagarna reflektera över frågorna nedan med sin granne. Lista sedan deras förslag på tavlan. Uppmana deltagarna att fokusera på förebyggande åtgärder, risken är annars att de fortsätter att tänka på hur en kan skydda sig mot övergrepp.

Frågor att diskutera:

  • Hur kan vi tillsammans bidra till att vardagen känns lite tryggare för alla?
  • Hur får vi dem som kränker att tänka till? De som tar sig rätten att kommentera och våldföra sig på andra.

Avslutningsvis förmedlar ni att övningen visar att vi har vant oss vid att leva i en vardag där många av oss ägnar tid åt att skydda oss mot våld, istället för att fokusera på att tillsammans förebygga våld. Men just nu håller vi faktiskt på att bryta detta mönster genom att ha MVP-lektioner!

>

4. Träna på att ingripa! (25 min)

Mål med momentet

  • Skapa dialog.
  • Deltagarna känner igen en problemsituation.
  • Deltagarna känner sig förberedda på att kunna gripa in.
  • Deltagarna känner igen olika reaktioner inför att gripa in.
  • Deltagarna får idéer om olika sätt att gripa in.

Brygga över från övningen ovan genom att påpeka att vi har pratat om utsatthet i offentliga miljöer, i skolan och på stan. Berätta att sexualiserade trakasserier dock ofta sker i hemmiljöer. Det kan vara en kompis, en bekant eller en partner som utsätter någon för sexualiserade kränkningar eller våldtäkt. Det kan vara svårt att skydda sig mot och en kan också ha svårt att definiera det som just ett övergrepp, för att det är någon en känner som har skadat en.

Berätta att ni nu ska göra en scenario-övning, men att ni denna gång ska se ett filmklipp som får fungera som scenario. Uppmuntra dem att fundera på hur de skulle hantera dilemmat i filmen.

Planera tiden så att ni hinner igenom alla stegen i övningen. De steg som är lite extra viktiga är att diskutera scenariot och prata om olika ingripanden.

Obs! Scenario-övningar bör alltid genomföras i halvgrupp. Du kan läsa mer om att jobba könsseparatistiskt eller inte i lektionsbeskrivningen till lektion 4.

Steg 1. Visa filmen

Visa filmen Vill du? Just do it från RFSU för deltagarna.

Steg 2. Diskutera om scenariot är realistiskt

Gör denna genomgång i helgrupp för att försäkra er om att deltagarna förstår scenariot på ett liknande sätt. Fråga deltagarna:

  • Är situationen realistisk?
  • Är det någon som känner igen sig eller som har varit med om något liknande?

Om scenariot inte upplevs som realistiskt ber du gruppen justera beskrivningen. De kan också hitta på ett liknande scenario från sin vardag som känns mer realistiskt.

För att få deltagarna att reflektera kring scenariot kan ni behöva plocka isär situationen i mindre delar. Gå igenom frågorna nedan för att kolla av hur deltagarna tänker kring situationen och försäkra er om att de förstår vad som händer. Ha fokus på de olika aktörerna i scenariot.

  • Vad händer i situationen?
  • Vem driver på?
  • Vem blir utsatt?
  • Vilka finns runt omkring?

Steg 3. Analysera situationen – fördjupningsfrågor

Fortsätt att fördjupa diskussionen med hjälp av frågorna nedan. Förmodligen hinner ni inte med alla, så välj ut de frågor ni vill prioritera. Välj den metod som passar er grupp bäst: bikupa eller att dela i helgrupp. Gå gärna en runda för att försäkra er om att alla får säga något.

Frågor att diskutera

  • Varför är den här situationen svår för Hassan och Alex? Vad är det som gör att de tvekar?
  • Vad är det som gör att de till slut bestämmer sig för att göra något?
  • Vad tror ni att de gör?
  • Hur säker behöver en vara på att situationen är problematisk för att en ska ingripa?
  • Hur tror ni killarna känner sig efteråt när de väl har ingripit?
  • Hur tror ni att det hade känts att inte ingripa?
  • Hur tror ni att tjejen reagerar på att Hassan och Alex ingriper?
  • Hur tror ni att Filip reagerar?

Steg 4. Diskutera hur en kan ingripa

Be deltagarna reflektera med sin granne om hur de skulle lösa situationen. Låt deltagarna dela med sig av sina tankar i helgrupp. Ställ frågan:

  • Vad kan de göra för att kolla hur tjejen har det?

Alternativa förslag

  • Avledande manöver: tokdansa, låtsas att en går in i fel rum, låtsas leta efter den troligtvis utsatta tjejen.
  • Gå in i rummet och fråga tjejen: ”Är det okej med dig?”
  • Säg till Filip: ”Du ring henne imorgon, nu verkar hon vara lite borta. Det blir inget bra av detta”.
  • Samla ihop flera som kan gå med in i rummet.
  • Hämta en vuxen som kan gå in och kolla läget.

Obs! Se till att deltagarna förstår att det inte skulle vara misstänksamt att gå in i rummet, utan omtänksamt.

>

5. Avslutande reflektioner (5 min)

Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då. Dela sedan ut deltagarnas loggböcker och be dem ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

  • Vad har du för erfarenheter av att använda olika strategier för att skydda dig mot våld som kan förekomma i din vardag? Tänk utifrån dig själv, om det är svårt tänk utifrån hur andra och vänner brukar göra?

>

  • MVP, lektion 12. Hantera en sexualiserad vardag

    Innehåll:

    1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)
    2. Personlig berättelse (5 min)
    3. Skydda sig mot övergrepp (35 min)
    4. Träna på att hjälpa till (25 min)
    5. Avslutande reflektioner (5 min)

    Mål för lektionen:

    • Synliggöra att vi lever i en kultur där vi skyddar oss mot våld istället för att förebygga det.
    • Synliggöra att framför allt unga tjejer har strategier för att skydda sig mot sexualiserade kränkningar.
    • Deltagarna vet hur de kan hjälpa andra som blivit utsatta.

    Material:

    • Dator och projektor i båda rummen när ni ska jobba i halvgrupp
    • Tavla och pennor
    • Ljud och internetuppkoppling i båda rummen när ni ska jobba i halvgrupp
    • Loggbok

    Lokalbehov:

    Lektion 12 kräver ett stort grupprum plus ett mindre grupprum. Lektionen börjar i helgrupp. Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra som möblering i båda rummen. Välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
    • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
    • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till nån på stödlistan.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
    • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
    • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till nån på stödlistan.

    Nästa slide:

    1. Be deltagarna reflektera kring förra lektionen, som handlade om att avliva våldtäktsmyter. Och om att känna i kroppen hur samtycke kan kännas.
    2. Påminn om att samtycke är en färskvara som en ständigt behöver vara lyhörd inför. Det är bättre att kolla av en gång för mycket än en gång för lite för att vara på den säkra sidan.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Be deltagarna reflektera kring förra lektionen, som handlade om att avliva våldtäktsmyter. Och om att känna i kroppen hur samtycke kan kännas.
    2. Påminn om att samtycke är en färskvara som en ständigt behöver vara lyhörd inför. Det är bättre att kolla av en gång för mycket än en gång för lite för att vara på den säkra sidan.

    Nästa slide:

    Vad ska vi göra idag?

  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Vad ska vi göra idag?

    Nästa slide:

    Berätta följande:

    • Dagens tema handlar om att undvika att bli sexuellt kränkt.
    • Vi ska prata om att vi lever i en kultur där vi skyddar oss mot våld istället för att förebygga det.
    • Vi ska också prata om hur framför allt unga tjejer har strategier för att skydda sig mot sexualiserade kränkningar.
    • Ni ska också få fundera på hur en kan hjälpa andra som blivit utsatta.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Berätta följande:

    • Dagens tema handlar om att undvika att bli sexuellt kränkt.
    • Vi ska prata om att vi lever i en kultur där vi skyddar oss mot våld istället för att förebygga det.
    • Vi ska också prata om hur framför allt unga tjejer har strategier för att skydda sig mot sexualiserade kränkningar.
    • Ni ska också få fundera på hur en kan hjälpa andra som blivit utsatta.

    Nästa slide:

    1. Ta fram våldspyramiden och poängtera att ni är på samma plats i pyramiden som förra lektionen.
    2. Påminn om att sexuella kränkningar hamnar relativt högt upp i pyramiden.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Ta fram våldspyramiden och poängtera att ni är på samma plats i pyramiden som förra lektionen.
    2. Påminn om att sexuella kränkningar hamnar relativt högt upp i pyramiden.

    Nästa slide:

    1. Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.
    3. Påminn om stödlistan som ni delade ut på första lektionen.
    4. Berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen.
    5. Påminn om att den finns på skolans webb, om ni har lagt upp den där.
    6. Poängtera att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.
    3. Påminn om stödlistan som ni delade ut på första lektionen.
    4. Berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen.
    5. Påminn om att den finns på skolans webb, om ni har lagt upp den där.
    6. Poängtera att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får en större förståelse för hur det är att hantera en sexualiserad vardag.

    Obs! Denna gång passar det bra om båda ledarna berättar en kort egen erfarenhet.

    1. Exempelvis kan ledaren som identifierar sig som man berätta om hur han har noterat att sena kvällar kan ensamma tjejer öka på stegen eller byta sida på gatan om han går bakom, som om han vore en potentiell våldtäktsman. Det känns både obehagligt och sorgligt. Bara för att vissa män överfaller tjejer så blir överlevnadsstrategin att vara misstänksam mot alla män.
    2. Den ledare som identifierar sig som kvinna kan berätta om de strategier hon har eller har haft för att skydda sig och känna sig trygg.
    3. Följ upp er personliga berättelse med att kolla av med gruppen: Hur landar berättelsen? Vad väcker den för tankar och funderingar?
  • [2. Personlig berättelse, 5 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får en större förståelse för hur det är att hantera en sexualiserad vardag.

    Obs! Denna gång passar det bra om båda ledarna berättar en kort egen erfarenhet.

    1. Exempelvis kan ledaren som identifierar sig som man berätta om hur han har noterat att sena kvällar kan ensamma tjejer öka på stegen eller byta sida på gatan om han går bakom, som om han vore en potentiell våldtäktsman. Det känns både obehagligt och sorgligt. Bara för att vissa män överfaller tjejer så blir överlevnadsstrategin att vara misstänksam mot alla män.
    2. Den ledare som identifierar sig som kvinna kan berätta om de strategier hon har eller har haft för att skydda sig och känna sig trygg.
    3. Följ upp er personliga berättelse med att kolla av med gruppen: Hur landar berättelsen? Vad väcker den för tankar och funderingar?

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Problematisera att vi lever i en kultur där vi skyddar oss mot våld, istället för att förebygga det.
    • Ökad empati för varandra, framför allt för tjejers utsatthet för sexualiserat våld.
    1. Detta är en övning som görs i helgrupp för att alla ska se vad som händer.
    2. Dela upp tavlan i två lika stora delar med ett vertikalt streck.
    3. Rita symbolerna för kvinna och man eller skriv ”killar” respektive ”tjejer” som rubrik på respektive sida om strecket.
    4. Under dessa rubriker gör ni ytterligare en indelning och skriver fysiskt respektive sexualiserat som rubriker (se bild under lektionsbeskrivningen på webbplatsen).
    5. Introducera övningen genom att brygga över från de personliga berättelserna och förmedla att ni ska fortsätta på detta spår genom att göra en övning kring hur deltagarna skyddar sig mot kränkande och våldsamma situationer.
    6. Gå vidare till nästa slide.

    Bakgrund till övningen

    Många kvinnor, oavsett ålder, försöker på olika vis skydda sig mot att bli utsatta för sexualiserade kränkningar och våld från män. Framför allt män de inte känner.

    Kvinnor har strategier för hur de tar sig hem: Nycklar i handen, gå inte själv osv. Vuxna talar om för sina döttrar att de inte ska bli för fulla, inte gå hem själva, allt för att undvika att någon främmande man utsätter dem för våld.

    Trots att forskningen visar att risken är störst att bli utsatt av någon en känner, till exempel på en date, i en intim relation eller av en familjemedlem. Främlingar som utsätter förekommer, men är inte den vanligaste förövaren.

    Än så länge ser det inte ut så för killar. Det våld som killar skyddar sig mot är fysiskt våld som slagsmål och misshandel, av killar i grupp, på stan och oftast på natten.

    Övningen är tänkt att synliggöra denna orättvisa samt skapa förståelse för tjejers situation. Insikten kan motivera till att vilja skapa en tryggare vardag tillsammans.

  • [3. Skydda sig mot övergrepp, 35 min]

    Mål med momentet:

    • Problematisera att vi lever i en kultur där vi skyddar oss mot våld, istället för att förebygga det.
    • Ökad empati för varandra, framför allt för tjejers utsatthet för sexualiserat våld.
    1. Detta är en övning som görs i helgrupp för att alla ska se vad som händer.
    2. Dela upp tavlan i två lika stora delar med ett vertikalt streck.
    3. Rita symbolerna för kvinna och man eller skriv ”killar” respektive ”tjejer” som rubrik på respektive sida om strecket.
    4. Under dessa rubriker gör ni ytterligare en indelning och skriver fysiskt respektive sexualiserat som rubriker (se bild under lektionsbeskrivningen på webbplatsen).
    5. Introducera övningen genom att brygga över från de personliga berättelserna och förmedla att ni ska fortsätta på detta spår genom att göra en övning kring hur deltagarna skyddar sig mot kränkande och våldsamma situationer.
    6. Gå vidare till nästa slide.

    Bakgrund till övningen

    Många kvinnor, oavsett ålder, försöker på olika vis skydda sig mot att bli utsatta för sexualiserade kränkningar och våld från män. Framför allt män de inte känner.

    Kvinnor har strategier för hur de tar sig hem: Nycklar i handen, gå inte själv osv. Vuxna talar om för sina döttrar att de inte ska bli för fulla, inte gå hem själva, allt för att undvika att någon främmande man utsätter dem för våld.

    Trots att forskningen visar att risken är störst att bli utsatt av någon en känner, till exempel på en date, i en intim relation eller av en familjemedlem. Främlingar som utsätter förekommer, men är inte den vanligaste förövaren.

    Än så länge ser det inte ut så för killar. Det våld som killar skyddar sig mot är fysiskt våld som slagsmål och misshandel, av killar i grupp, på stan och oftast på natten.

    Övningen är tänkt att synliggöra denna orättvisa samt skapa förståelse för tjejers situation. Insikten kan motivera till att vilja skapa en tryggare vardag tillsammans.

    Nästa slide:

    1. Börja med de som definierar sig som killar. Be dem utgå från sin vardag: I skolan, på väg till och från skolan, på fritiden med kompisar, träningen eller på väg hem en sen kväll.
    2. Fråga deltagarna som definierar sig som killar:
      • Vad gör ni för att slippa bli sexuellt kränkta eller sexuellt utsatta av andra?
      • Exempelvis: Hur gör ni för att undvika sexistiska kommentarer, att någon tafsar på er eller gör andra sexistiska närmanden?
    3. Obs! Be deltagarna att tänka på hela skalan av sexualiserat våld, så att de inte bara fokuserar på grovt sexualiserat våld.
    4. Sannolikt får ni exempel på fysiskt våld, försök då styra in deras reflektioner på sexualiserat våld.
    5. Skriv upp svaren under rubriken Sexualiserat under Killar.
    6. Obs! Om killarna börjar skämta: Ta det på allvar men be dem förklara hur de konkret gör för att skydda sig mot tafsningar. Det tar ofta udden av skämtandet.
  • [3. Skydda sig mot övergrepp, 35 min]

    1. Börja med de som definierar sig som killar. Be dem utgå från sin vardag: I skolan, på väg till och från skolan, på fritiden med kompisar, träningen eller på väg hem en sen kväll.
    2. Fråga deltagarna som definierar sig som killar:
      • Vad gör ni för att slippa bli sexuellt kränkta eller sexuellt utsatta av andra?
      • Exempelvis: Hur gör ni för att undvika sexistiska kommentarer, att någon tafsar på er eller gör andra sexistiska närmanden?
    3. Obs! Be deltagarna att tänka på hela skalan av sexualiserat våld, så att de inte bara fokuserar på grovt sexualiserat våld.
    4. Sannolikt får ni exempel på fysiskt våld, försök då styra in deras reflektioner på sexualiserat våld.
    5. Skriv upp svaren under rubriken Sexualiserat under Killar.
    6. Obs! Om killarna börjar skämta: Ta det på allvar men be dem förklara hur de konkret gör för att skydda sig mot tafsningar. Det tar ofta udden av skämtandet.

    Nästa slide:

    1. Fråga sedan dem som identifierar sig som killar följande:
      • Vad gör ni för att slippa undan fysiska kränkningar och våld, som att exempelvis hamna i slagsmål eller bli misshandlade?
    2. Be dem tänka in hela våldsskalan av fysiskt våld.
    3. Här borde det bli flera exempel.
    4. Skriv ner svaren under rubriken Fysiskt under Killar.
  • [3. Skydda sig mot övergrepp, 35 min]

    1. Fråga sedan dem som identifierar sig som killar följande:
      • Vad gör ni för att slippa undan fysiska kränkningar och våld, som att exempelvis hamna i slagsmål eller bli misshandlade?
    2. Be dem tänka in hela våldsskalan av fysiskt våld.
    3. Här borde det bli flera exempel.
    4. Skriv ner svaren under rubriken Fysiskt under Killar.

    Nästa slide:

    Avsluta med frågan:

    • Vem är det ni skyddar er mot?
    • Sannolikt blir svaret: andra killar, killar i grupp.
  • [3. Skydda sig mot övergrepp, 35 min]

    Avsluta med frågan:

    • Vem är det ni skyddar er mot?
    • Sannolikt blir svaret: andra killar, killar i grupp.

    Nästa slide:

    1. Fortsätt sedan att ställa samma frågor till dem som definierar sig som tjejer.
    2. Be dem utgå från sin vardag: I skolan, på väg till och från skolan, på fritiden med kompisar, på väg till träningen eller på väg hem en sen kväll.
    3. Börja med frågan:
      • Vad gör ni för att slippa bli sexuellt kränkta eller sexuellt utsatta av andra?
      • Exempelvis: Hur gör ni för att undvika sexistiska kommentarer, att någon tafsar på er eller gör andra sexistiska närmanden?
    4. Obs! Be deltagarna att tänka på hela skalan av sexualiserat våld, så att de inte bara fokuserar på grovt sexualiserat våld.
    5. Här borde det komma flera exempel på strategier.
    6. Skriv upp svaren under rubriken Sexualiserat under Tjejer.
  • [3. Skydda sig mot övergrepp, 35 min]

    1. Fortsätt sedan att ställa samma frågor till dem som definierar sig som tjejer.
    2. Be dem utgå från sin vardag: I skolan, på väg till och från skolan, på fritiden med kompisar, på väg till träningen eller på väg hem en sen kväll.
    3. Börja med frågan:
      • Vad gör ni för att slippa bli sexuellt kränkta eller sexuellt utsatta av andra?
      • Exempelvis: Hur gör ni för att undvika sexistiska kommentarer, att någon tafsar på er eller gör andra sexistiska närmanden?
    4. Obs! Be deltagarna att tänka på hela skalan av sexualiserat våld, så att de inte bara fokuserar på grovt sexualiserat våld.
    5. Här borde det komma flera exempel på strategier.
    6. Skriv upp svaren under rubriken Sexualiserat under Tjejer.

    Nästa slide:

    1. Fråga sedan dem som identifierar sig som tjejer följande:
      • Vad gör ni för att slippa undan fysiska kränkningar och våld, som att exempelvis hamna i slagsmål eller bli misshandlade?
    2. Be dem tänka in hela våldsskalan av fysiskt våld.
    3. Skriv ner svaren under rubriken Fysiskt under Tjejer.
  • [3. Skydda sig mot övergrepp, 35 min]

    1. Fråga sedan dem som identifierar sig som tjejer följande:
      • Vad gör ni för att slippa undan fysiska kränkningar och våld, som att exempelvis hamna i slagsmål eller bli misshandlade?
    2. Be dem tänka in hela våldsskalan av fysiskt våld.
    3. Skriv ner svaren under rubriken Fysiskt under Tjejer.

    Nästa slide:

    Avsluta med frågan:

    • Vem är det ni skyddar er mot? Sannolikt blir svaret: främmande killar eller män.
  • [3. Skydda sig mot övergrepp, 35 min]

    Avsluta med frågan:

    • Vem är det ni skyddar er mot? Sannolikt blir svaret: främmande killar eller män.

    Nästa slide:

    Obs! Om varken killar eller tjejer i gruppen skyddar sig mot sexualiserat våld, gå genast vidare till nästa slide.

    Om det inte är en tydlig skillnad mellan hur tjejer och killar skyddar sig mot sexualiserat våld, undersök killarnas utsatthet för sexualiserat våld. Om bilden av hur de skyddar sig mot sexuella övergrepp kvarstår, bläddra till nästnästa slide, Avslutning.

    1. I grupper där skillnaden är tydlig, fortsätt genom att ställa följande diskussionsfrågor:
      • Visste ni killar att tjejerna gör alla dess saker för att skydda sig från sexualiserade kränkningar från andra killar?
      • Nu när ni får en bild av hur mycket tjejerna gör för att känna sig säkra, vad väcker det för tankar hos er?
    2. Kolla av hur övningen får tjejerna att känna sig.
    3. Reflektera sedan med hela gruppen:
      • Hur tror ni att detta påverkar relationen mellan tjejer och killar?
      • Hur tror ni att detta påverkar relationen tjejer emellan?
      • Hur tror ni att detta påverkar relationen killar emellan?
  • [3. Skydda sig mot övergrepp, 35 min]

    Obs! Om varken killar eller tjejer i gruppen skyddar sig mot sexualiserat våld, gå genast vidare till nästa slide.

    Om det inte är en tydlig skillnad mellan hur tjejer och killar skyddar sig mot sexualiserat våld, undersök killarnas utsatthet för sexualiserat våld. Om bilden av hur de skyddar sig mot sexuella övergrepp kvarstår, bläddra till nästnästa slide, Avslutning.

    1. I grupper där skillnaden är tydlig, fortsätt genom att ställa följande diskussionsfrågor:
      • Visste ni killar att tjejerna gör alla dess saker för att skydda sig från sexualiserade kränkningar från andra killar?
      • Nu när ni får en bild av hur mycket tjejerna gör för att känna sig säkra, vad väcker det för tankar hos er?
    2. Kolla av hur övningen får tjejerna att känna sig.
    3. Reflektera sedan med hela gruppen:
      • Hur tror ni att detta påverkar relationen mellan tjejer och killar?
      • Hur tror ni att detta påverkar relationen tjejer emellan?
      • Hur tror ni att detta påverkar relationen killar emellan?

    Nästa slide:

    Obs! Hoppa över denna slide i grupper där det blev en tydlig skillnad mellan tjejer och killar.

    1. I en grupp där ingen upplever att de behöver skydda sig mot sexualiserat våld: Lyckönska deltagarna till att de redan har en trygg vardag.
    2. Samtal med andra personer i deras ålder visar att tjejer försöker göra allt de kan för att inte hamna i sexuellt kränkande situationer.
    3. Samtidigt behöver killar inte freda sina kroppar mot sexuella kränkningar på samma sätt. Däremot så skyddar sig många killar mot fysiskt våld, att hamna i slagsmål osv. Det behöver i sin tur inte tjejer göra på samma sätt.
    4. Bekräfta för gruppen att det är bra att de redan har en trygg vardag och be dem tänka kring frågorna:
    • Hur har ni gjort för att få vardagen så trygg?
    • Finns det något som andra kan lära av er?
    • Be deltagarna prata med grannen och sen dela i helgrupp.
  • [3. Skydda sig mot övergrepp, 35 min]

    Obs! Hoppa över denna slide i grupper där det blev en tydlig skillnad mellan tjejer och killar.

    1. I en grupp där ingen upplever att de behöver skydda sig mot sexualiserat våld: Lyckönska deltagarna till att de redan har en trygg vardag.
    2. Samtal med andra personer i deras ålder visar att tjejer försöker göra allt de kan för att inte hamna i sexuellt kränkande situationer.
    3. Samtidigt behöver killar inte freda sina kroppar mot sexuella kränkningar på samma sätt. Däremot så skyddar sig många killar mot fysiskt våld, att hamna i slagsmål osv. Det behöver i sin tur inte tjejer göra på samma sätt.
    4. Bekräfta för gruppen att det är bra att de redan har en trygg vardag och be dem tänka kring frågorna:
    • Hur har ni gjort för att få vardagen så trygg?
    • Finns det något som andra kan lära av er?
    • Be deltagarna prata med grannen och sen dela i helgrupp.

    Nästa slide:

    Avslutning

    1. Avsluta övningen med att be deltagarna reflektera över frågorna nedan med sin granne.
    2. Lista sedan deras förslag på tavlan.
    3. Uppmana deltagarna att fokusera på förebyggande åtgärder. Risken är annars att de fortsätter att tänka på hur en kan skydda sig mot övergrepp.
    4. Frågor att diskutera:
      • Hur kan vi tillsammans bidra till att vardagen känns lite tryggare för alla?
      • Hur får vi dem som kränker att tänka till? De som tar sig rätten att kommentera och våldföra sig på andra.
    5. Avslutningsvis förmedlar ni att övningen visar följande:
      • Vi har vant oss vid att leva i en vardag där många av oss ägnar tid åt att skydda oss mot våld, istället för att fokusera på att tillsammans förebygga våld.
      • Men just nu håller vi faktiskt på att bryta detta mönster genom att ha MVP-lektioner.
  • [3. Skydda sig mot övergrepp, 35 min]

    Avslutning

    1. Avsluta övningen med att be deltagarna reflektera över frågorna nedan med sin granne.
    2. Lista sedan deras förslag på tavlan.
    3. Uppmana deltagarna att fokusera på förebyggande åtgärder. Risken är annars att de fortsätter att tänka på hur en kan skydda sig mot övergrepp.
    4. Frågor att diskutera:
      • Hur kan vi tillsammans bidra till att vardagen känns lite tryggare för alla?
      • Hur får vi dem som kränker att tänka till? De som tar sig rätten att kommentera och våldföra sig på andra.
    5. Avslutningsvis förmedlar ni att övningen visar följande:
      • Vi har vant oss vid att leva i en vardag där många av oss ägnar tid åt att skydda oss mot våld, istället för att fokusera på att illsammans förebygga våld.
      • Men just nu håller vi faktiskt på att bryta detta mönster genom att ha MVP-lektioner.

    Nästa slide

    Obs! Denna övning för genomföras i halvgrupp. Ni behöver till övningen två rum med dator, projektor, ljud och internetuppkoppling.

    Mål med momentet:

    • Deltagarna vet mer om hur de kan ingripa för att förebygga sexualiserade kränkningar och våld.
    1. Påpeka att ni i övningen innan pratade mycket om utsatthet i offentliga miljöer, i skolan och på stan.
    2. Men mycket av de sexualiserade trakasserierna och det sexualiserade våldet som unga möter sker hemma hos någon. Ofta kan det vara en kompis, en bekant eller en pojk- eller flickvän som är den som utsätter en.
    3. Då kan det vara ännu svårare att skydda sig.
    4. Ibland kan det vara svårt att förstå att en varit utsatt just för att det är någon en känner som har gjort en illa.
    5. Berätta att ni ska se en film nu och sen göra en scenarioövning om filmen.
    6. Uppmuntra deltagarna att fundera på hur de skulle hantera dilemmat i filmen.
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    Obs! Denna övning för genomföras i halvgrupp. Ni behöver till övningen två rum med dator, projektor, ljud och internetuppkoppling.

    Mål med momentet:

    • Deltagarna vet mer om hur de kan ingripa för att förebygga sexualiserade kränkningar och våld.
    1. Påpeka att ni i övningen innan pratade mycket om utsatthet i offentliga miljöer, i skolan och på stan.
    2. Men mycket av de sexualiserade trakasserierna och det sexualiserade våldet som unga möter sker hemma hos någon. Ofta kan det vara en kompis, en bekant eller en pojk- eller flickvän som är den som utsätter en.
    3. Då kan det vara ännu svårare att skydda sig.
    4. Ibland kan det vara svårt att förstå att en varit utsatt just för att det är någon en känner som har gjort en illa.
    5. Berätta att ni ska se en film nu och sen göra en scenarioövning om filmen.
    6. Uppmuntra deltagarna att fundera på hur de skulle hantera dilemmat i filmen.

    Nästa slide:

    1. Visa filmen!
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    Visa filmen!

    Nästa slide:

    1. Fråga eleverna:
      • Är situationen realistisk?
      • Är det någon som känner igen sig eller som har varit med om något liknande?
    2. Om scenariot inte upplevs som realistiskt ber du gruppen justera beskrivningen.
    3. De kan också hitta på ett liknande scenario från sin vardag som känns mer realistiskt.
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Fråga eleverna:
      • Är situationen realistisk?
      • Är det någon som känner igen sig eller som har varit med om något liknande?
    2. Om scenariot inte upplevs som realistiskt ber du gruppen justera beskrivningen.
    3. De kan också hitta på ett liknande scenario från sin vardag som känns mer realistiskt.

    Nästa slide:

    1. För att få deltagarna att reflektera kring scenariot kan ni behöva plocka isär situationen i mindre delar.
    2. Gå igenom frågorna på sliden för att kolla av hur deltagarna tänker kring situationen.
    3. På så sätt kan ni försäkra er om att de förstår vad som händer.
    4. Ha fokus på de olika aktörerna i scenariot.
    5. Gör denna genomgång i helgrupp för att försäkra er om att deltagarna förstår scenariot på ett liknande sätt.
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. För att få deltagarna att reflektera kring scenariot kan ni behöva plocka isär situationen i mindre delar.
    2. Gå igenom frågorna på sliden för att kolla av hur deltagarna tänker kring situationen.
    3. På så sätt kan ni försäkra er om att de förstår vad som händer.
    4. Ha fokus på de olika aktörerna i scenariot.
    5. Gör denna genomgång i helgrupp för att försäkra er om att deltagarna förstår scenariot på ett liknande sätt.

    Nästa slide:

    1. Fortsätt att fördjupa diskussionen med hjälp av frågorna nedan.​
    2. Välj den metod som passar er grupp bäst: tex bikupa eller att dela i helgrupp.
    3. Gå gärna en runda för att försäkra er om att alla får säga något.

    Frågor att diskutera:

    • Varför är den här situationen svår för Hassan och Alex? Vad är det som gör att de tvekar?
    • Hur kommer det sig att deras vän Filip har dragit in en tjej i ett rum? En av killarna tolkade det nämligen som att hon blev tvingad.
    • Vad är det som gör att de till slut bestämmer sig för att göra något?
    • Hur säker behöver en vara på att situationen är problematisk för att en ska ingripa?
    • Hur tror ni killarna känner sig efteråt när de väl har ingripit?
    • Hur tror ni att det hade känts att inte ingripa?
    • Hur tror ni att tjejen reagerar på att Hassan och Alex ingriper?
    • Hur tror ni att Filip reagerar på att Hassan och Alex ingriper?
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Fortsätt att fördjupa diskussionen med hjälp av frågorna nedan.​
    2. Välj den metod som passar er grupp bäst: tex bikupa eller att dela i helgrupp.
    3. Gå gärna en runda för att försäkra er om att alla får säga något.

    Frågor att diskutera:

    • Varför är den här situationen svår för Hassan och Alex? Vad är det som gör att de tvekar?
    • Vad är det som gör att de till slut bestämmer sig för att göra något?
    • Hur säker behöver en vara på att situationen är problematisk för att en ska ingripa?
    • Hur tror ni killarna känner sig efteråt när de väl har ingripit?
    • Hur tror ni att det hade känts att inte ingripa?
    • Hur tror ni att tjejen reagerar på att Hassan och Alex ingriper?
    • Hur tror ni att Filip reagerar på att Hassan och Alex ingriper?

    Nästa slide:

    1. Fortsätt med att be deltagarna reflektera kring lösningar, i mindre grupper.
    2. Fråga deltagarna: Vad kan ni göra för att kolla hur tjejen har det?
    3. Följ upp i helgrupp.

    Förslag att nämna om deltagarna inte kommer på dessa själva:

    • Avledande manöver: Tokdansa, låtsas att en går in i fel rum, låtsas leta efter den troligtvis utsatta tjejen.
    • Gå in i rummet och fråga tjejen: ”Är det okej med dig?”
    • Säga till Filip: ”Du ring henne imorgon, nu verkar hon vara lite borta. Det blir inget bra av detta.”
    • Samla ihop flera som kan gå med in i rummet.
    • Hämta en vuxen som kan gå in och kolla läget.

    Obs! Förmedla till deltagarna: ”Du inte är misstänksam utan omtänksam när du vill gå in och kolla läget!”

  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Fortsätt med att be deltagarna reflektera kring lösningar, i mindre grupper.
    2. Fråga deltagarna: Vad kan ni göra för att kolla hur tjejen har det?
    3. Följ upp i helgrupp.

    Förslag att nämna om deltagarna inte kommer på dessa själva:

    • Avledande manöver: Tokdansa, låtsas att en går in i fel rum, låtsas leta efter den troligtvis utsatta tjejen.
    • Gå in i rummet och fråga tjejen: ”Är det okej med dig?”
    • Säga till Filip: ”Du ring henne imorgon, nu verkar hon vara lite borta. Det blir inget bra av detta.”
    • Samla ihop flera som kan gå med in i rummet.
    • Hämta en vuxen som kan gå in och kolla läget.

    Obs! Förmedla till deltagarna: ”Du är inte misstänksam utan omtänksam när du vill gå in och kolla läget!”

    Nästa slide:

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.
    2. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.
  • [5. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.
    2. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.

    Nästa slide:

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna.
  • [5. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna.

    Nästa slide:

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.
  • [5. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.

    Nästa slide:

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.
    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.
  • [Avslutning – information om stöd]

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.

    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.

    Nästa slide:

    Tack för idag!


Feedback

Webbplatsen använder cookies. Läs mer i vår integritetspolicy om cookies och hur vi hanterar personuppgifter.