Logga in

Lektion 11: Våldtäkt, vad är det?

Mål för lektionen

  • Utmana våldtäktsmyter som skuldbelägger den som utsätts.
  • Bredda förståelsen av vad en våldtäkt kan vara för att kunna reagera på mer normaliserade sexualiserade kränkningar.
  • Veta mer om och få känna på vad samtycke kan vara.

Material

  • Dator och projektor
  • Ljud och internetuppkoppling
  • Tavla
  • Tre A4-papper: ett papper där det står ”ja”, ett där det står ”nej” och ett där det står ”kanske”
  • Loggbok

Lokalbehov

Lektion 11 kräver ett stort grupprum plus ett mindre grupprum. Lektionen börjar i helgrupp.

Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra som möblering i båda rummen. Välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

Starta lektion

Om sexualiserade kränkningar och våldtäkt

I lektion 11 ingår övningen Heta stolen, som är till för att avliva myter kring våldtäkt. Här kan du läsa mer om sexualiserade kränkningar och våldtäkt, som stöd för dig som ledare när ni ska diskutera de olika påståenden som ingår i övningen.

Målet med Heta stolen är att utmana normaliseringen av mindre allvarliga kränkningar, men också att ifrågasätta föreställningar om vad som ses som en ”riktig” våldtäkt. Målet är att öka deltagarnas kunskap kring samtycke och sexualiserade kränkningar, så att fler säger stopp både i allvarliga situationer och när någon till exempel tar på ens kropp mot ens vilja eller tjatar om mer närhet fastän en har sagt nej.

Många har föreställningar om vad som är en ”riktig” våldtäkt. En vanlig föreställning är att våldtäkter begås av främlingar som överfaller någon på väg hem genom en mörk park. Även om också dessa våldtäkter förekommer, så är det vanliga att våldtäkter begås av en förövare som den utsatta känner i en bekant miljö. Det kan vara en partner, någon en träffar på en fest eller en dejt. Det behöver inte alltid ingå fysiskt tvång vid våldtäkten, utan det kan handla om att en person inte lyssnar in att en annan person i en intim situation säger nej. Till exempel kan två personer ha hånglat en stund, och om den ena då inte vill fortsätta men den andra fortsätter ändå och till och med har sex med personen, så har hen begått en våldtäkt.

I liknande situationer kan det vara svårt att ta sig ur situationen för den som blir kränkt, eftersom en kan bli så förvånad över att någon som en tycker om eller kanske till och med älskar inte bryr sig om ens signaler och gränsdragning. Om det är en partner som begår övergreppen kan det bli svårare att säga ifrån om ens partner upprepade gånger går över ens gränser.

Föreställningen att en våldtäkt hänger ihop med att den som utsätts kämpar emot stämmer heller inte med forskningen kring våldtäkt, oavsett om förövaren är någon som den utsatta känner eller inte. En vanligare respons är istället att frysa till och att tappa förmågan att röra sig eller göra något alls. Det är helt enkelt ett sätt att skydda sig i en traumatisk situation.

Många kan också känna skam över att utsättas för sexualiserat våld och tänka att det är deras eget fel. Det är viktigt att komma ihåg att i en sexuell situation är alla inblandade parter lika ansvariga för att ha koll på att alla samtycker. Om någon blir helt stilla, är svår att nå och inte visar med sin kropp att den är med på det som händer, så måste en kolla av att hen fortfarande är sugen på att fortsätta.

>

1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
  • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
  • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.

Be deltagarna reflektera kring förra lektionen, som handlade om trakasserier online. Var tydlig med att text och bilder via sociala medier sätter spår i oss. Det som gör trakasserier och våld via sociala medier extra svårt är att det kan pågå dygnet runt, men också att vi har en tendens att vara ännu taskigare på nätet än när vi har personen framför oss.

Introducera dagens tema genom att placera in våldtäkt i våldspyramiden. Påminn om våldsövningen då de fick ge en massa exempel på vad sexualiserat våld kan vara, där våldtäkt är ett konkret exempel. Denna våldsform befinner sig högt upp i pyramiden. Poängen med dagens lektion är att reflektera kring föreställningar om vad våldtäkt är och hur vi kan bli bättre på samtycke.

Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra. Påminn också om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata. Deltagarna kan även vända sig till någon av organisationerna på stödlistan som delades ut på första lektionen (en förkortad version kommer upp i presentationen i slutet av varje lektion). Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform, berätta var den finns. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite om lektionen väcker funderingar.

>

2. Vad är samtycke? (20 min)

Mål med momentet

  • Få igång reflektion kring vad samtycke är.

Steg 1. Visa filmen Te och samtycke

Ni ska nu se en film, men innan ni visar filmen ska ni kolla av om alla deltagare vet vad ordet samtycke betyder. Ställ frågan rätt ut i rummet. Definiera ordet tillsammans och skriv ner definitionen på tavlan.

Tänk på att få med att samtycke inte bara handlar om att vilja någonting, utan också att det faktiskt känns bra i kroppen. Båda aspekterna är viktiga om en ska ha sex med någon.

Poängtera att det är viktigt att lära sig hur en tar reda på om någon samtycker till sex. Dels skapar det bättre förutsättningar för att relationen eller den intima situationen ska fungera, dels är det sedan 2018 olagligt att ha sex med någon som inte har gett sitt samtycke.

Visa sedan filmen Te och samtycke. Diskutera filmen i bikupor, smågrupper eller helgrupp. Om deltagarna får diskutera i mindre grupper, följ upp samtalen i helgrupp. Utgå ifrån följande frågor:

  • Vad handlar filmen om?
  • Vilka signaler ska en lyssna efter enligt filmen?

Steg 2. Reflektion över samtycke

Ni ska nu prata mer om samtycke. Poängtera att det kan vara olika lätt att visa hur en känner och att känna av hur andra känner i olika situationer. Ibland kanske en har svårt att känna av ifall den andra faktiskt vill eller inte.

Det kan till exempel vara svårt att säga nej till någon som du är ihop med och älskar. Många berättar att de ibland gått med på saker som inte känns bra eftersom partnern fortsatt tjata och kliva över ens gränser. Kanske har en sagt nej någon gång tidigare men partnern blev besviken och därför känns det svårare att säga nej nästa gång, trots att en inte är så sugen på sex just då.

Det är inte ovanligt att vara rädd för att bli bortvald om en inte har sex med sin partner, och en kan också bli påverkad av normer kring att par som är kära ska vilja ha sex med varandra. Ibland kan det också finnas tankar om att eftersom min partner ville ha sex med mig förut så vill hen det förmodligen nu med, vilket kan göra att en väljer att inte inhämta samtycke på ett bra sätt i stunden.

Alla dessa funderingar kan leda till att det blir svårt att visa eller säga till sin partner att en inte vill ha sex – eller till att en kliver över någon annans gränser eftersom en inte sett till att den andra samtycker.

Fråga deltagarna:

  • Hur vet en att andra verkligen vill vara intima eller nära?

Be deltagarna att komma på olika sätt som de kan använda för att försäkra sig om att den som säger ”jag vill” verkligen menar det. Skriv upp förslagen på tavlan!

Se till att ni i diskussionen tar upp saker som en kan göra för att skapa en trygg situation där det både går att visa vad en vill, och vad en inte vill. Till exempel: att läsa av kroppsspråk/ansiktsuttryck, att fråga vad som känns bra, att inte ifrågasätta när/ifall den andra personen sätter en gräns, att vänta in.

Följ sedan upp samtalet med att diskutera hur typ av relation kan påverka hur lätt eller svårt det är att försäkra sig om samtycke. Fråga deltagarna:

  • Är det lättare att visa hur en känner med någon som känner en väl, till exempel en partner?
  • Eller är det kanske lättare att visa hur en känner med någon som inte känner en så väl?

Steg 3. Avslutning

Sammanfatta samtalet med att säga att deltagarna har kommit på många bra strategier som de kan använda sig av i intima situationer. Förmedla: det är alltid ditt ansvar att känna av och respektera andras gränser, att läsa av signaler och att det finns en bra känsla.

>

3. Kramen (10 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får testa hur samtycke och övertramp kan kännas i kroppen.

Berätta att ni nu ska göra en övning, som visar på hur kroppen kan hjälpa oss när vi vill lyssna in var gränsen går, både för oss själva och andra.

Be deltagarna sätta sig bekvämt och lyssna på vad ledaren säger. Förmedla att om de inte vill göra övningen kan de tänka på något annat eller titta ut genom fönstret, så länge de inte stör de andra.

Övningen görs under tystad och ingen kommenterar det som sägs. Be deltagarna blunda eller titta på en punkt framför sig. Det viktiga är att undvika kontakt med andra i rummet och fokusera på sig själv. Uppmana dem att lyssna och försöka sätta sig in i det som sägs och fundera över följande:

  • Vad väcker situationerna för tankar och känslor?

Steg 1. Gör övningen

Läs upp texterna nedan med en paus mellan varje avsnitt, så att deltagarna hinner ta in och känna efter. Innan ni börjar läsa, förklara att ni kommer att ställa frågor efter varje avsnitt, men att deltagarna ska fundera över frågorna utan att svara. Ni kommer att diskutera tillsammans sen när ni har gjort färdigt hela övningen.

Kramen

Tänk dig att du står framför en person som du tycker mycket om, som du respekterar, och som du vill ge en kram för att visa din uppskattning. Du ger personen en kram. Men personen framför dig vill inte bli kramad, den säger inte nej med rösten men den visar med kroppen att den inte uppskattar din kram.

  • Hur visar personen med kroppen att den inte vill?
  • Hur känns det för dig att krama någon som inte vill bli kramad?

Tänk dig nu att du står framför en person som du inte respekterar och inte alls tycker är speciellt trevlig. Den personen kramar nu om dig.

  • Hur känns det i din kropp att någon håller om dig fastän du inte vill?
  • Hur visar du det med din kropp att du inte vill bli tagen på?

Tänk dig nu att du står framför en person som du tycker mycket om och den personen tycker mycket om dig och ni vill båda ge varandra en kram, ni kramas.

  • Hur känns det i din kropp att bli kramad av någon som du vill bli kramad av?
  • Hur visar du med din kropp att du vill bli kramad?

Steg 2. Reflektion

Dela ut deltagarnas loggböcker och be deltagarna att skriva ner sina tankar i dem. Låt dem sedan prata med sin granne om vilka tankar och känslor som övningen väckte. Reflektera sedan över övningen i helgrupp och fråga vilka signaler kroppen kan visa när den inte samtycker och när den samtycker. Skriv upp dessa på tavlan under följande rubriker:

  • signaler på icke samtycke
  • signaler på samtycke.

Exempel på att inte samtycka kan vara att kroppen fryser till is eller att en backar. Exempel på att en samtycker kan istället vara att en känner sig avslappnad, lugn eller pirrig.

Steg 3. Avslutning

Förmedla att vi alltså för det mesta kan känna av om en annan person inte vill bli kramad. Den andra kanske fryser till is, drar sig undan eller blir stel. Och ens egen kropp signalerar tydligt att den andra inte vill bli kramad, genom att en känner obehag eller märker av att en begår ett övertramp.

Med andra ord: Lyssna på vad kroppen säger! Vi behöver inte bara lita på ett verbalt ja eller nej, utan kroppen hjälper till. Många gånger kan kroppen säga saker till oss innan vi hamnar i en situation med andra. Det räcker med att tänka på hur det skulle vara att krama andra som vi inte vill krama så känns det i kroppen. Vi kan föreställa oss hur det känns och det behöver vi också lyssna på. Kroppen är väldigt finurlig och hjälpsam om vi lyssnar på den.

Avsluta med att förmedla att om vi alla både försöker känna in den andras kroppssignaler och frågar om samtycke, så minskar risken för missförstånd och kränkningar. Om vi ser att någon försöker förmedla hur den vill ha det till någon annan, som inte lyssnar, så kan vi också försöka hjälpa till i situationen genom att säga till eller skapa en distraktion, så att situationen bryts. Då ökar chanserna att kränkningar inte ska förekomma.

Obs! Det är viktigt att få med att olika personer har olika lätt för att läsa av andras kroppssignaler. Vissa av oss har svårt för att göra det. Den som vet med sig att den faktiskt inte har så lätt för att tolka andras signaler måste vara extra duktig på att ställa frågor istället. Det kan vara bra att i så fall ta för vana att alltid ställa frågan en extra gång – vill du verkligen?

>

4. Heta stolen: Avliva myter om våldtäkt (20 min)

Mål med momentet

  • Avliva myter om våldtäkt för att få unga att reagera på mer normaliserade sexualiserade kränkningar.

Berätta för deltagarna att ni nu ska göra en övning som kallas heta stolen, där deltagarna ska få ta ställning till påståenden som har att göra med samtycke och sexualiserat våld. Under tiden som ni gör övningen ska ni också diskutera de olika påståendena.

Steg 1. Övningens upplägg

Skapa en linje på golvet genom att lägga ut de tre lapparna som ni har förberett, med ”ja” i ena änden av rummet, ”kanske” i mitten och ”nej” i andra änden av rummet. När ni nu läser upp de olika påståendena ska deltagarna ta ställning genom att gå och ställa sig på någon av de tre platserna. Om de håller med om påståendet väljer de ”ja”, om de inte håller med väljer de ”nej”. Om de kanske håller med ställer de sig i mitten på ”kanske”.

Steg 2. Heta stolen

Läs upp det första påståendet, och låt deltagarna ta ställning. Diskutera hur de tänker. Till varje påstående finns det fördjupning som stöd till dig som leder.

Obs! Ni kommer inte hinna med alla påståenden, så välj de ni vill diskutera.

Påståenden

I en våldtäkt ingår det alltid fysiskt tvång och våld.

Det är sällan som förövaren behöver använda fysiskt tvång och våld för att våldta, istället kan det ofta handla om tjat, hot, kommentarer eller andra maktmedel som till exempel skuldbeläggande.

Den som har begått en våldtäkt är alltid medveten om att hen har gjort det.

Förövare nekar mer eller mindre alltid till att de har gjort något mot någons vilja. De flesta av oss vill inte skada andra människor. Men när en frågar vidare så kommer det ofta fram att förövaren faktiskt har uppmärksammat att det har blivit en skillnad i samspelet under sexet, att den som blivit utsatt visat ointresse eller till och med uttryckligen sagt nej.

Med dagens samtyckeslagstiftning är det dessutom så, att en brist på ett ja eller ett medgivande i själva verket är ett nej. Om du inte är helt säker på att din partner vill delta i den sexuella handlingen, kan du alltså inte heller vara helt säker på att du inte begår en våldtäkt. Det spelar ingen roll hur du själv ser på situationen i efterhand.

Obs! Betona att det inte spelar någon roll om förövaren är medveten om att det var en våldtäkt eller inte.

Det är bara sjuka personer som våldtar.

I media läser vi ofta om psykiskt sjuka män eller män som på olika sätt har problem (missbruk, kriminalitet, psykiatriska problem) som begår våldtäkter. Vi läser sällan om att det är den ”fina snälla killen i klassen” som gjort det. Ju mer omtyckt förövaren är desto svårare att ta in att den personen kan begå våldtäkt. Här kan ni återkoppla till lektion 3 om Alex, som fick stöd av både andra elever och vuxna när han blev anklagad för att ha våldtagit en klasskamrat.

Om någon har sex med en person som inte vill så är det alltid fråga om våldtäkt.

Enligt den nya lagen där samtycke ingår är faktiskt sex utan ett ja eller tydligt medgivande våldtäkt.

Det kan vara okej att genomföra sexuella handlingar med en tjej som inte ger något gensvar.

Även här gäller att om du inte faktiskt vet att den andra verkligen är med på sexet, så kan du begå en våldtäkt. Alla är inte supertydliga i sin sexuella kommunikation, och just därför kan det vara svårt att vara säker på vad den andra vill eller inte vill. Speciellt när en är med någon för första gången. Därför måste en fråga, känna in och vara lyhörd på kroppssignaler. Vi är alla olika och kommunicerar vår lust på olika sätt.

Är du osäker på den andras signaler, våga fråga! Att vara tyst eller passiv är inte ett ja. Om du vet med dig att du är en person som har svårt att läsa av andras kroppsspråk – fråga en extra gång om du är osäker på om den andra samtycker eller inte!

Det är värre att bli våldtagen av en främling i en park än av sin pojkvän.

Hur en reagerar på en våldtäkt är olika, men det som många utsatta förmedlar är att det kan vara lättare att gå vidare från en våldtäkt gjord av en främling än att ta in att ens partner har gått över ens kroppsliga integritet genom att våldta. Förväntningar på en partner är kärlek och omsorg – inte att riskera att bli våldtagen.

En vet alltid om att en har blivit våldtagen.

På ett plan känner de flesta som varit utsatta att det som skedde inte var okej, men om situationen skiljer sig helt från det som vi får läsa om i media (överfall, en främling, mår psykiskt dåligt efteråt) kan det vara svårt att tänka på det en har varit med om som våldtäkt. Speciellt om det är ens partner. I en kärleksrelation ska en ju inte bli våldtagen.

Våldtäkten kan börja med ömsesidigt hångel, kläder har åkt av. Det känns till en början jättemysigt och upphetsande. Men trots det vill en inte gå vidare. Många utsatta beskriver det som att de sa nej försent. Att det känns som att de har lurat den andra när de till slut säger nej. Eller att det är ens partner som går över ens gränser successivt, vilket gör att det blir svårare och svårare att känna av ens eget ja eller nej.

Viktigt att komma ihåg – det är aldrig försent att säga nej!

En kille kan bli våldtagen.

Ja, absolut. Dels kan en få erektion fastän en inte vill ha sex, dels kan en bli våldtagen på många sätt, inte bara genom penetrerande handlingar. Viktigt att prata om killars utsatthet för våldtäkt. Även när det kommer till killar är det oftast andra killar som våldtar, men givetvis finns det tjejer som våldtar killar. Tjejer kan också kränka killar på andra sexualiserade sätt.

Det är lätt att få någon dömd för en våldtäkt.

Av alla våldtäkter som sker är det endast 10 procent som anmäls. Av alla våldtäktsanmälningar är det endast ca 15 procent som leder till fällande domar.

Av dem som anmäls för våldtäkt i Sverige är det få som fälls för brotten. Anledningen är ofta att det inte finns vittnen som kan styrka det som hänt. Det blir ord mot ord och en fråga om vem framstår som mest trovärdig. Går det inte att bevisa blir ofta den anklagade friad, men det betyder inte att den anklagade inte begick en våldtäkt, bara att det inte går att bevisa.

Om en har blivit våldtagen är det lätt att prata om det.

Många upplever det som oerhört svårt att berätta om en våldtäkt. Rädslan att inte bli trodd tar över. Att inte bli trodd kan få förödande konsekvenser: en söker inte hjälp, en anklagar sig själv fastän det är förövaren som bär ansvaret. Återhämtningen förlängs avsevärt om den som blivit utsatt möts av misstänksamhet.

Därför är det viktigt att lyssna aktivt utan att ställa ”varför-frågor”, eftersom ”varför-frågor” kan leda till att personen känner sig ifrågasatt. Det är bättre att istället bara ställa frågor som underlättar berättandet: berätta mer, hur har du det nu.

En fråga som kan vara avgörande för återhämtningen är: vad gjorde du? Här är det viktigt att lyfta upp sådant som personen själv kanske inte upplever som motstånd, som att ha frusit till. Det är en vanlig reaktion i en övergreppssituation, där en gör allt en kan för att skydda sig. Minsta tanke om att ”jag vill inte detta” är viktig att poängtera när en lyssnar på en utsatts berättelse. Att bli bekräftad i att en gjort motstånd kan hjälpa en att slippa känna skuld, så att en istället kan lägga ansvaret där det hör hemma – hos förövaren.

Steg 3. Avslutning

Sammanfatta övningen med att nu har deltagarna mer kunskap om att våldtäkt kan vara så mycket mer än ett överfall i en park av främling.

Påminn om att samma sexuella praktik kan kännas helt annorlunda om en känner ja eller nej. Känner och förmedlar en ett nej (verbalt, kroppsligt eller både och) och den andra inte bryr sig om det, blir det som sker en våldtäkt. Det behövs inget fysiskt tvång eller våld för att en handling ska bli eller upplevas som en våldtäkt. Känslan inför det som sker spelar en stor roll.

Eftersom sexualbrottslagstiftningen är kompletterad med att samtycke ska vägas in i avgörandet om en våldtäkt har ägt rum, behöver vi prata mer om samtycke med varandra i sexuella situationer. Vi måste vara lyhörda i sexuella situationer och våga kommunicera.

>

5. Avslutande reflektioner (5 min)

Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer diskutera då. Dela sedan ut deltagarnas loggböcker och be dem ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

Vad har du för erfarenheter kring gränser och samtycke?
Du kan till exempel fundera på…

  • om du själv gått över någon annans gräns och hur det kändes…
  • om någon gått över din egen gräns och hur det kändes…
  • om du sett eller hört talas om någon annan som inte respekterat andras gränser, vad hände och vad gjorde du?

>

  • MVP, lektion 11. Våldtäkt, vad är det?

    Innehåll:

    1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)
    2. Vad är samtycke? (20 min)
    3. Kramen (10 min)
    4. Heta stolen: Avliva myter om våldtäkt (20 min)
    5. Avslutande reflektioner (5 min)

    Mål för lektionen:

    • Utmana våldtäktsmyter som skuldbelägger den som utsätts.
    • Bredda förståelsen av vad en våldtäkt kan vara för att kunna reagera på mer normaliserade sexualiserade kränkningar.
    • Veta mer om och få känna på vad samtycke kan vara.

    Material:

    • Dator och projektor
    • Ljud och internetuppkoppling
    • Tavla
    • Tre A4-papper: ett papper där det står ”ja”, ett där det står ”nej” och ett där det står ”kanske”
    • Loggbok

    Lokalbehov:

    Lektion 11 kräver ett stort grupprum plus ett mindre grupprum. Lektionen börjar i helgrupp.

    Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra som möblering i båda rummen. Välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
    • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
    • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till nån på stödlistan.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
    • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
    • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till nån på stödlistan.

    Nästa slide:

    1. Be eleverna reflektera kring förra lektionen, som handlade om trakasserier online.
    2. Var tydlig med att text och bilder via sociala medier sätter spår i oss.
    3. Det som gör trakasserier och våld via sociala medier extra svårt är att det kan pågå dygnet runt.
    4. Men också att vi har en tendens att vara ännu taskigare på nätet än när vi har personen framför oss.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Be eleverna reflektera kring förra lektionen, som handlade om trakasserier online.
    2. Var tydlig med att text och bilder via sociala medier sätter spår i oss.
    3. Det som gör trakasserier och våld via sociala medier extra svårt är att det kan pågå dygnet runt.
    4. Men också att vi har en tendens att vara ännu taskigare på nätet än när vi har personen framför oss.

    Nästa slide:

    Vad ska vi göra idag?

  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Vad ska vi göra idag?

    Nästa slide:

    Poängen med dagens lektion är att reflektera kring föreställningar om vad våldtäkt är och hur vi kan bli bättre på samtycke.

  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Poängen med dagens lektion är att reflektera kring föreställningar om vad våldtäkt är och hur vi kan bli bättre på samtycke.

    Nästa slide:

    1. Ta fram våldspyramiden.
    2. Påminn om våldsövningen då de fick ge en massa exempel på vad sexualiserat våld kan vara, där våldtäkt är ett konkret exempel.
    3. Denna våldsform befinner sig högt upp i pyramiden.
    4. Placera in våldsformen i pyramiden.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Ta fram våldspyramiden.
    2. Påminn om våldsövningen då de fick ge en massa exempel på vad sexualiserat våld kan vara, där våldtäkt är ett konkret exempel.
    3. Denna våldsform befinner sig högt upp i pyramiden.
    4. Placera in våldsformen i pyramiden.

    Nästa slide:

    1. Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.
    3. Påminn om stödlistan som ni delade ut på första lektionen.
    4. Berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen.
    5. Påminn om att den finns på skolans webb, om ni har lagt upp den där.
    6. Poängtera att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.
    3. Påminn om stödlistan som ni delade ut på första lektionen.
    4. Berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen.
    5. Påminn om att den finns på skolans webb, om ni har lagt upp den där.
    6. Poängtera att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Få igång reflektion kring vad samtycke är.
    1. Berätta att ni ska börja samtalet om samtycke med att se en kort film.
    2. Kolla först av att alla vet vad ordet samtycke betyder genom att fråga rätt ut i rummet.
    3. Definiera ordet tillsammans och skriv ner förklaringen på tavlan: Samtycke är att alla som är med i en intim situation vill vara med både mentalt (jag vill detta) och känslomässigt i kroppen (det känns bra i kroppen).
    4. Förmedla att om en vet vad samtycke är och hur en försäkrar sig om ömsesidigt samtycke, ökar chansen att relationer (vänskap, intimare relationer) fungerar och håller över tid.
  • [2. Vad är samtycke? 20 min]

    Mål med momentet:

    • Få igång reflektion kring vad samtycke är.
    1. Berätta att ni ska börja samtalet om samtycke med att se en kort film.
    2. Kolla först av att alla vet vad ordet samtycke betyder genom att fråga rätt ut i rummet.
    3. Definiera ordet tillsammans och skriv ner förklaringen på tavlan: Samtycke är att alla som är med i en intim situation vill vara med både mentalt (jag vill detta) och känslomässigt i kroppen (det känns bra i kroppen).
    4. Förmedla att om en vet vad samtycke är och hur en försäkrar sig om ömsesidigt samtycke, ökar chansen att relationer (vänskap, intimare relationer) fungerar och håller över tid.

    Nästa slide:

    Visa filmen!

  • [2. Vad är samtycke? 20 min]

    Visa filmen!

    Nästa slide:

    1. Följ upp filmen med frågorna nedan.
    2. Använd den metod som får er grupp att ha respektfulla samtal, t.ex. bikupa om två, tre eller fler eller handuppräckning.
    3. Avsluta alltid i helgrupp.
    4. Utgå från följande frågor:
    • Vad handlar filmen om?
    • Vilka signaler ska en lyssna efter enligt filmen?
  • [2. Vad är samtycke? 20 min]

    1. Följ upp filmen med frågorna nedan.
    2. Använd den metod som får er grupp att ha respektfulla samtal, t.ex. bikupa om två, tre eller fler eller handuppräckning.
    3. Avsluta alltid i helgrupp.
    4. Utgå från följande frågor:
    • Vad handlar filmen om?
    • Vilka signaler ska en lyssna efter enligt filmen?

    Nästa slide:

    1. Ni ska nu prata mer om samtycke.
    2. Poängtera att det kan vara olika lätt att visa hur en känner och att känna av hur andra känner i olika situationer. Ibland kanske en har svårt att känna av ifall den andra faktiskt vill eller inte.
    3. Poängtera följande:
    • Ta exempelvis kärleksrelationer: Ibland kan det vara svårt att säga nej till någon som du är ihop med och älskar. Många berättar att de ibland gått med på saker som inte känns bra eftersom partnern fortsatt tjata och kliva över ens gränser.
    • Kanske har en sagt nej någon gång tidigare men partnern blev besviken och därför känns det svårare att säga nej nästa gång, trots att en inte är så sugen på sex just då.
    • Det är inte ovanligt att vara rädd för att bli bortvald om en inte har sex med sin partner, och en kan också bli påverkad av normer kring att par som är kära ska vilja ha sex med varandra. Ibland kan det också finnas tankar om att eftersom min partner ville ha sex med mig förut så vill hen det förmodligen nu med, vilket kan göra att en väljer att inte inhämta samtycke på ett bra sätt i stunden.
    • Alla dessa funderingar kan leda till att det blir svårt att visa eller säga till sin partner att en inte vill ha sex – eller till att en kliver över någon annans gränser eftersom en inte sett till att den andra samtycker.
  • [2. Vad är samtycke? 20 min]

    1. Ni ska nu prata mer om samtycke.
    2. Poängtera att det kan vara olika lätt att visa hur en känner och att känna av hur andra känner i olika situationer. Ibland kanske en har svårt att känna av ifall den andra faktiskt vill eller inte.
    3. Poängtera följande:
    • Ta exempelvis kärleksrelationer: Ibland kan det vara svårt att säga nej till någon som du är ihop med och älskar. Många berättar att de ibland gått med på saker som inte känns bra eftersom partnern fortsatt tjata och kliva över ens gränser.
    • Kanske har en sagt nej någon gång tidigare men partnern blev besviken och därför känns det svårare att säga nej nästa gång, trots att en inte är så sugen på sex just då.
    • Det är inte ovanligt att vara rädd för att bli bortvald om en inte har sex med sin partner, och en kan också bli påverkad av normer kring att par som är kära ska vilja ha sex med varandra. Ibland kan det också finnas tankar om att eftersom min partner ville ha sex med mig förut så vill hen det förmodligen nu med, vilket kan göra att en väljer att inte inhämta samtycke på ett bra sätt i stunden.
    • Alla dessa funderingar kan leda till att det blir svårt att visa eller säga till sin partner att en inte vill ha sex – eller till att en kliver över någon annans gränser eftersom en inte sett till att den andra samtycker.

    Nästa slide:

    1. Fortsätt att diskutera: Hur vet en att andra verkligen vill vara intima/nära?
    2. Uppmuntra deltagarna att komma på olika sätt som de kan använda för att försäkra sig om att den som säger ”jag vill” verkligen menar det. Se till att ni i diskussionen tar upp saker som en kan göra för att skapa en trygg situation där det både går att visa vad en vill, och vad en inte vill. Till exempel: att läsa av kroppsspråk/ansiktsuttryck, att fråga vad som känns bra, att inte ifrågasätta när/ifall den andra personen sätter en gräns, att vänta in.
    3. Skriv upp förslagen på tavlan!

    Följ upp samtalet med att diskutera hur relationen kan påverka hur lätt eller svårt det är att försäkra sig om samtycke. Fråga deltagarna:

    • Är det lättare att visa hur en känner med någon som känner en väl, till exempel en partner?
    • Eller är det kanske lättare att visa hur en känner med någon som inte känner en så väl?
  • [2. Vad är samtycke? 20 min]

    1. Fortsätt att diskutera: Hur vet en att andra verkligen vill vara intima/nära?
    2. Uppmuntra deltagarna att komma på olika sätt som de kan använda för att försäkra sig om att den som säger ”jag vill” verkligen menar det. Se till att ni i diskussionen tar upp saker som en kan göra för att skapa en trygg situation där det både går att visa vad en vill, och vad en inte vill. Till exempel: att läsa av kroppsspråk/ansiktsuttryck, att fråga vad som känns bra, att inte ifrågasätta när/ifall den andra personen sätter en gräns, att vänta in.
    3. Skriv upp förslagen på tavlan!

    Följ upp samtalet med att diskutera hur relationen kan påverka hur lätt eller svårt det är att försäkra sig om samtycke. Fråga deltagarna:

    • Är det lättare att vara ärlig med någon som en känner väl, till exempel en partner?
    • Eller är det kanske lättare att vara ärlig med någon som en inte känner så väl?

    Nästa slide:

    1. Sammanfatta samtalet med att säga att deltagarna har kommit på många bra strategier som alla kan ta till sig och använda om de behöver i framtiden! Förmedla: det är alltid ditt ansvar att känna av och respektera andras gränser, att läsa av signaler och att det finns en bra känsla.

  • [2. Vad är samtycke? 20 min]

    1. Sammanfatta samtalet med att säga att deltagarna har kommit på många bra strategier som alla kan ta till sig och använda om de behöver i framtiden! Förmedla: det är alltid ditt ansvar att känna av och respektera andras gränser, att läsa av signaler och att det finns en bra känsla.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får testa hur samtycke och övertramp kan kännas i kroppen.
    1. Konstatera att kroppen är värd att lyssna på också, den visar tydligt hur den vill ha det.
    2. Därför ska ni göra en övning och prata om hur kramar kan kännas.
    3. Be deltagarna sätta sig bekvämt och lyssna på vad ledaren säger.
    4. Förmedla att om de inte vill göra övningen kan de tänka på något annat eller titta ut genom fönstret, så länge de inte stör de andra.
    5. Övningen görs under tystnad och ingen kommenterar det som sägs.
    6. Be deltagarna blunda eller titta på en punkt framför sig.
    7. Det viktiga är att undvika kontakt med andra i rummet och fokusera på sig själv.
    8. Uppmana dem att lyssna och försöka sätta sig in i det som sägs:
      • Vad väcker situationerna för tankar och känslor?
    9. Läs upp följande texter och gör en paus mellan varje del så att deltagarna hinner ta in och känna efter.
    10. Ställ frågorna och be deltagarna fundera på ett svar men hålla det för sig själv just nu.

    Del 1

    ”Tänk dig att du står framför en person som du tycker mycket om, som du respekterar, och som du vill ge en kram för att visa din uppskattning. Du ger personen en kram. Men personen framför dig vill inte bli kramad, den säger inte nej med rösten men den visar med kroppen att den inte uppskattar din kram.”

    • Hur visar personen med kroppen att den inte vill?
    • Hur känns det för dig att krama någon som inte vill bli kramad?

    Del 2

    ”Tänk dig nu att du står framför en person som du inte respekterar och inte alls tycker är speciellt trevlig. Den personen kramar nu om dig.”

    • Hur känns det i din kropp att någon håller om dig fastän du inte vill?
    • Hur visar du det med din kropp att du inte vill bli tagen på?

    Del 3

    ”Tänk dig nu att du står framför en person som du tycker mycket om och den personen tycker mycket om dig och ni vill båda ge varandra en kram, ni kramas.”

    • Hur känns det i din kropp att bli kramad av någon som du vill bli kramad av?
    • Hur visar du med din kropp att du vill bli kramad?
  • [3. Kramen, 10 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får testa hur samtycke och övertramp kan kännas i kroppen.
    1. Konstatera att kroppen är värd att lyssna på också, den visar tydligt hur den vill ha det.
    2. Därför ska ni göra en övning och prata om hur kramar kan kännas.
    3. Be deltagarna sätta sig bekvämt och lyssna på vad ledaren säger.
    4. Förmedla att om de inte vill göra övningen kan de tänka på något annat eller titta ut genom fönstret, så länge de inte stör de andra.
    5. Övningen görs under tystnad och ingen kommenterar det som sägs.
    6. Be deltagarna blunda eller titta på en punkt framför sig.
    7. Det viktiga är att undvika kontakt med andra i rummet och fokusera på sig själv.
    8. Uppmana dem att lyssna och försöka sätta sig in i det som sägs:
      • Vad väcker situationerna för tankar och känslor?
    9. Läs upp följande texter och gör en paus mellan varje del så att deltagarna hinner ta in och känna efter.
    10. Ställ frågorna och be deltagarna fundera på ett svar men hålla det för sig själv just nu.

    Del 1

    ”Tänk dig att du står framför en person som du tycker mycket om, som du respekterar, och som du vill ge en kram för att visa din uppskattning. Du ger personen en kram. Men personen framför dig vill inte bli kramad, den säger inte nej med rösten men den visar med kroppen att den inte uppskattar din kram.”

    • Hur visar personen med kroppen att den inte vill?
    • Hur känns det för dig att krama någon som inte vill bli kramad?

    Del 2

    ”Tänk dig nu att du står framför en person som du inte respekterar och inte alls tycker är speciellt trevlig. Den personen kramar nu om dig.”

    • Hur känns det i din kropp att någon håller om dig fastän du inte vill?
    • Hur visar du det med din kropp att du inte vill bli tagen på?

    Del 3

    ”Tänk dig nu att du står framför en person som du tycker mycket om och den personen tycker mycket om dig och ni vill båda ge varandra en kram, ni kramas.”

    • Hur känns det i din kropp att bli kramad av någon som du vill bli kramad av?
    • Hur visar du med din kropp att du vill bli kramad?

    Nästa slide:

    1. Dela ut deltagarnas loggböcker.
    2. Be deltagarna att skriva ner sina tankar i loggboken.
    3. Sedan får de reflektera med grannen kring vilka tankar och känslor som övningen väcker.
    4. Dela sedan i helgrupp.
    5. Be deltagarna att berätta hur det känns när en inte samtycker till en beröring.
    6. Be deltagarna att berätta hur det känns när en samtycker.
    7. Skriv upp deltagarnas tankar på tavlan under rubrikerna:
    • Inte samtycke (tex kroppen fryser till is, backar bakåt)
    • Samtycke (tex avslappnad, lugn, skönt, pirr)
  • [3. Kramen, 10 min]

    1. Dela ut deltagarnas loggböcker.
    2. Be deltagarna att skriva ner sina tankar i loggboken.
    3. Sedan får de reflektera med grannen kring vilka tankar och känslor som övningen väcker.
    4. Dela sedan i helgrupp.
    5. Be deltagarna att berätta hur det känns när en inte samtycker till en beröring.
    6. Be deltagarna att berätta hur det känns när en samtycker.
    7. Skriv upp deltagarnas tankar på tavlan under rubrikerna:
    • Inte samtycke (tex kroppen fryser till is, backar bakåt)
    • Samtycke (tex avslappnad, lugn, skönt, pirr)

    Nästa slide:

    1. Förmedla till deltagarna att vi känner för det mesta av om någon inte vill bli kramad. Den fryser till is, drar sig undan och/eller blir stel.
    2. Och det känns tydligt i ens egen kropp att krama någon som inte vill bli kramad: Ett obehag, som ett övertramp.
    3. Med andra ord: Lyssna på vad kroppen säger!
    4. Vi behöver inte bara lita på ett verbalt ja eller nej utan kroppen hjälper till.
    5. Många gånger kan kroppen säga saker till oss innan vi hamnar i en situation med andra. Det räcker med att tänka på hur det skulle vara att krama andra som vi inte vill krama så känns det i kroppen. Vi kan föreställa oss hur det känns och det behöver vi också lyssna på. Kroppen är väldigt finurlig och hjälpsam om vi lyssnar på den.
    6. Berätta att det kan vara olika lätt för deltagarna att känna av och läsa av andras kroppsignaler.
    7. Vet en med sig att en tycker det är svårt att känna av signaler från andra: Ta då för vana att fråga en extra gång för att vara på den säkra sidan. En kan inte vara för försiktig när det kommer till andras kroppar.
    8. Avsluta med att förmedla att om vi alla läser av varandras kroppsliga signaler och vad vi säger borde risken för missförstånd och kränkningar minska.
    9. Om vi ser att någon försöker förmedla hur den vill ha det, men den andra inte lyssnar så är det bra om vi kan hjälpa till och förstärka personens gränser genom att säga till eller bara distrahera situationen så att relationen bryts för en stund. Då ökar chansen att något annat kan hända som inte upplevs kränkande.
  • [3. Kramen, 10 min]

    1. Förmedla till deltagarna att vi känner för det mesta av om någon inte vill bli kramad. Den fryser till is, drar sig undan och/eller blir stel.
    2. Och det känns tydligt i ens egen kropp att krama någon som inte vill bli kramad: Ett obehag, som ett övertramp.
    3. Med andra ord: Lyssna på vad kroppen säger!
    4. Vi behöver inte bara lita på ett verbalt ja eller nej utan kroppen hjälper till.
    5. Många gånger kan kroppen säga saker till oss innan vi hamnar i en situation med andra. Det räcker med att tänka på hur det skulle vara att krama andra som vi inte vill krama så känns det i kroppen. Vi kan föreställa oss hur det känns och det behöver vi också lyssna på. Kroppen är väldigt finurlig och hjälpsam om vi lyssnar på den.
    6. Berätta att det kan vara olika lätt för deltagarna att känna av och läsa av andras kroppsignaler.
    7. Vet en med sig att en tycker det är svårt att känna av signaler från andra: Ta då för vana att fråga en extra gång för att vara på den säkra sidan. En kan inte vara för försiktig när det kommer till andras kroppar.
    8. Avsluta med att förmedla att om vi alla läser av varandras kroppsliga signaler och vad vi säger borde risken för missförstånd och kränkningar minska.
    9. Om vi ser att någon försöker förmedla hur den vill ha det, men den andra inte lyssnar så är det bra om vi kan hjälpa till och förstärka personens gränser genom att säga till eller bara distrahera situationen så att relationen bryts för en stund. Då ökar chansen att något annat kan hända som inte upplevs kränkande.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Avliva myter om våldtäkt för att få unga att reagera på mer normaliserade sexualiserade kränkningar.

    Information till ledaren:

    Övningen som följer är till för att avliva myter kring våldtäkt. Övningen kan bidra till att normaliseringen av mindre allvarliga kränkningar utmanas, så att fler inte längre tycker det är okej att någon stjäl en kram eller puss, eller tar på ens kropp när en går förbi, tjatar om mer närhet fastän en har sagt ifrån osv.

    Du kan läsa mer om föreställningar om våldtäkt i lektionsinstruktionen på webbplatsen!

  • [4. Heta stolen, 20 min]

    Mål med momentet:

    • Avliva myter om våldtäkt för att få unga att reagera på mer normaliserade sexualiserade kränkningar.

    Information till ledaren:

    Övningen som följer är till för att avliva myter kring våldtäkt. Övningen kan bidra till att normaliseringen av mindre allvarliga kränkningar utmanas, så att fler inte längre tycker det är okej att någon stjäl en kram eller puss, eller tar på ens kropp när en går förbi, tjatar om mer närhet fastän en har sagt ifrån osv.

    Du kan läsa mer om föreställningar om våldtäkt i lektionsinstruktionen på webbplatsen!

    Nästa slide:

    1. Markera en linje på golvet med tre lappar:
      • ”Ja” i ena ytterkanten (betyder håller med)
      • ”Nej” i andra ytterkanten (betyder håller inte med)
      • ”Kanske” i mitten av linjen.
    2. Uppmuntra deltagarna att ta ställning till de följande påståendena genom att ställa sig på antingen ja, nej eller kanske.
    3. Ställ sedan följdfrågor utifrån hur deltagarna svarar så att de får utveckla sina ställningstaganden.
    4. På varje slide med ett påstående finns text som stöd till dig som leder, låt dig inspireras!

    Obs! Ni kommer inte hinna med alla påståenden, så välj de ni vill diskutera.

  • [4. Heta stolen, 20 min]

    1. Markera en linje på golvet med tre lappar:
      • ”Ja” i ena ytterkanten (betyder håller med)
      • ”Nej” i andra ytterkanten (betyder håller inte med)
      • ”Kanske” i mitten av linjen.
    2. Uppmuntra deltagarna att ta ställning till de följande påståendena genom att ställa sig på antingen ja, nej eller kanske.
    3. Ställ sedan följdfrågor utifrån hur deltagarna svarar så att de får utveckla sina ställningstaganden.
    4. På varje slide med ett påstående finns text som stöd till dig som leder, låt dig inspireras!

    Obs! Ni kommer inte hinna med alla påståenden, så välj de ni vill diskutera.

    Nästa slide:

    I en våldtäkt ingår det alltid fysiskt tvång och våld.

    Det är sällan som förövaren behöver använda fysiskt tvång och våld för att våldta, istället kan det ofta handla om tjat, hot, kommentarer eller liknande. Eller andra maktmedel som skuldbeläggande m.m.

  • [4. Heta stolen, 20 min]

    I en våldtäkt ingår det alltid fysiskt tvång och våld.

    Det är sällan som förövaren behöver använda fysiskt tvång och våld för att våldta, istället kan det ofta handla om tjat, hot, kommentarer eller liknande. Eller andra maktmedel som skuldbeläggande m.m.

    Nästa slide:

    Den som har begått en våldtäkt är alltid medveten om att hen har gjort det.

    Förövare nekar mer eller mindre alltid till att de har gjort något mot någons vilja. De flesta av oss vill inte skada andra människor. Men när en frågar vidare så kommer det ofta fram att förövaren faktiskt har uppmärksammat att det har blivit en skillnad i samspelet under sexet, att den som blivit utsatt visat ointresse under sexet eller till och med uttryckligen sagt nej.

    Med dagens samtyckeslagstiftning är det dessutom så, att en brist på ett ja eller ett medgivande i själva verket är ett nej. Om du inte är helt säker på att din partner vill delta i den sexuella handlingen, kan du alltså inte heller vara helt säker på att du inte begår en våldtäkt. Det spelar ingen roll hur du själv ser på situationen i efterhand.

    Obs! Betona att det inte spelar någon roll om förövaren är medveten om att det var en våldtäkt eller inte.

  • [4. Heta stolen, 20 min]

    Den som har begått en våldtäkt är alltid medveten om att hen har gjort det.

    Förövare nekar mer eller mindre alltid till att de har gjort något mot någons vilja. De flesta av oss vill inte skada andra människor. Men när en frågar vidare så kommer det ofta fram att förövaren faktiskt har uppmärksammat att det har blivit en skillnad i samspelet under sexet, att den som blivit utsatt visat ointresse under sexet eller till och med uttryckligen sagt nej.

    Med dagens samtyckeslagstiftning är det dessutom så, att en brist på ett ja eller ett medgivande i själva verket är ett nej. Om du inte är helt säker på att din partner vill delta i den sexuella handlingen, kan du alltså inte heller vara helt säker på att du inte begår en våldtäkt. Det spelar ingen roll hur du själv ser på situationen i efterhand.

    Obs! Betona att det inte spelar någon roll om förövaren är medveten om att det var en våldtäkt eller inte.

    Nästa slide:

    Det är bara sjuka personer som våldtar.

    I media läser vi ofta om psykiskt sjuka män eller män som på olika sätt har problem (missbruk, kriminalitet, psykiatriska problem) som begår våldtäkter. Vi läser sällan om att det är den ”fina snälla killen i klassen” som gjort det. Ju mer omtyckt förövaren är desto svårare att ta in att den personen kan begå våldtäkt. Här kan ni återkoppla till lektion 3 om Alex.

  • [4. Heta stolen, 20 min]

    Det är bara sjuka personer som våldtar.

    I media läser vi ofta om psykiskt sjuka män eller män som på olika sätt har problem (missbruk, kriminalitet, psykiatriska problem) som begår våldtäkter. Vi läser sällan om att det är den ”fina snälla killen i klassen” som gjort det. Ju mer omtyckt förövaren är desto svårare att ta in att den personen kan begå våldtäkt. Här kan ni återkoppla till lektion 3 om Alex.

    Nästa slide:

    Om någon har sex med en person som inte vill så är det alltid fråga om våldtäkt.

    Enligt den nya lagen där samtycke ingår är faktiskt allt som sker innan ett ja eller tydligt medgivande våldtäkt.

  • [4. Heta stolen, 20 min]

    Om någon har sex med en person som inte vill så är det alltid fråga om våldtäkt.

    Enligt den nya lagen där samtycke ingår är faktiskt allt som sker innan ett ja eller tydligt medgivande våldtäkt.

    Nästa slide:

    Det kan vara okej att genomföra sexuella handlingar med en tjej som inte ger något gensvar.

    Även här gäller att om du inte faktiskt vet att den andra verkligen är med på sexet, så kan du begå en våldtäkt. Alla är inte supertydliga i sin sexuella kommunikation, och just därför kan det vara svårt att vara säker på vad den andra vill eller inte vill. Speciellt när en är med någon för första gången. Därför måste en fråga, känna in och vara lyhörd på kroppssignaler. Vi är alla olika och kommunicerar vår lust på olika sätt.

    Är du osäker på den andras signaler, våga fråga! Att vara tyst eller passiv är inte ett ja.

  • [4. Heta stolen, 20 min]

    Det kan vara okej att genomföra sexuella handlingar med en tjej som inte ger något gensvar.

    Även här gäller att om du inte faktiskt vet att den andra verkligen är med på sexet, så kan du begå en våldtäkt. Alla är inte supertydliga i sin sexuella kommunikation, och just därför kan det vara svårt att vara säker på vad den andra vill eller inte vill. Speciellt när en är med någon för första gången. Därför måste en fråga, känna in och vara lyhörd på kroppssignaler. Vi är alla olika och kommunicerar vår lust på olika sätt.

    Är du osäker på den andras signaler, våga fråga! Att vara tyst eller passiv är inte ett ja.

    Nästa slide:

    Det är värre att bli våldtagen av en främling i en park än av sin pojkvän.

    Hur en reagerar på en våldtäkt är olika, men det som många utsatta förmedlar är att det kan vara lättare att gå vidare från en våldtäkt gjord av en främling än att ta in att ens partner har gått över ens kroppsliga integritet genom att våldta. Förväntningar på en partner är kärlek och omsorg – inte att riskera att bli våldtagen.

  • [4. Heta stolen, 20 min]

    Det är värre att bli våldtagen av en främling i en park än av sin pojkvän.

    Hur en reagerar på en våldtäkt är olika, men det som många utsatta förmedlar är att det kan vara lättare att gå vidare från en våldtäkt gjord av en främling än att ta in att ens partner har gått över ens kroppsliga integritet genom att våldta. Förväntningar på en partner är kärlek och omsorg – inte att riskera att bli våldtagen.

    Nästa slide:

    En vet alltid om att en har blivit våldtagen.

    På ett plan känner de flesta som varit utsatta att det som skedde inte var okej, men om situationen skiljer sig helt från det som vi får läsa om i media (överfall, en främling, mår psykiskt dåligt efteråt) kan det vara svårt att tänka på det en har varit med om som våldtäkt. Speciellt om det är ens partner. i en kärleksrelation ska en inte bli våldtagen. Våldtäkten kan börja med ömsesidigt hångel, kläder har åkt av. Det känns till en början jättemysigt och upphetsande.

    Men trots det vill en inte gå vidare. Många utsatta beskriver det som att de sa nej försent. Att det känns som att de har lurat den andra när de till slut säger nej. Eller att det är ens partner som går över ens gränser successivt, vilket gör att det blir svårare och svårare att känna av ens ja eller nej.

    Viktigt att komma ihåg – det är aldrig försent att säga nej!

  • [4. Heta stolen, 20 min]

    En vet alltid om att en har blivit våldtagen.

    På ett plan känner de flesta som varit utsatta att det som skedde inte var okej, men om situationen skiljer sig helt från det som vi får läsa om i media (överfall, en främling, mår psykiskt dåligt efteråt) kan det vara svårt att tänka på det en har varit med om som våldtäkt. Speciellt om det är ens partner. i en kärleksrelation ska en inte bli våldtagen. Våldtäkten kan börja med ömsesidigt hångel, kläder har åkt av. Det känns till en början jättemysigt och upphetsande.

    Men trots det vill en inte gå vidare. Många utsatta beskriver det som att de sa nej försent. Att det känns som att de har lurat den andra när de till slut säger nej. Eller att det är ens partner som går över ens gränser successivt, vilket gör att det blir svårare och svårare att känna av ens ja eller nej.

    Viktigt att komma ihåg – det är aldrig försent att säga nej!

    Nästa slide:

    En kille kan bli våldtagen.

    Ja absolut. Dels kan en få erektion fastän en inte vill ha sex, dels kan en bli våldtagen på många sätt, inte bara genom penetrerande handlingar. Viktigt att prata om killars utsatthet för våldtäkt. Även när det kommer till killar är det oftast andra killar som våldtar, men givetvis finns det tjejer som våldtar killar. Tjejer kan också kränka killar på andra sexualiserade sätt.

  • [4. Heta stolen, 20 min]

    En kille kan bli våldtagen.

    Ja absolut. Dels kan en få erektion fastän en inte vill ha sex, dels kan en bli våldtagen på många sätt, inte bara genom penetrerande handlingar. Viktigt att prata om killars utsatthet för våldtäkt. Även när det kommer till killar är det oftast andra killar som våldtar, men givetvis finns det tjejer som våldtar killar. Tjejer kan också kränka killar på andra sexualiserade sätt.

    Nästa slide:

    Det är lätt att få någon dömd för en våldtäkt.

    Av alla våldtäkter som sker är det endast 10 procent som anmäls. Av alla våldtäktsanmälningar är det endast ca 15 procent som leder till fällande domar.

    Av dem som anmäls för våldtäkt i Sverige är det få som fälls för brotten. Anledningen är ofta att det inte finns vittnen som kan styrka det som hänt. Det blir ord mot ord och en fråga om vem framstår som mest trovärdig. Går det inte att bevisa blir ofta den anklagade friad, men det betyder inte att den anklagade inte begick en våldtäkt, bara att det inte går att bevisa.

  • [4. Heta stolen, 20 min]

    Det är lätt att få någon dömd för en våldtäkt.

    Av alla våldtäkter som sker är det endast 10 procent som anmäls. Av alla våldtäktsanmälningar är det endast ca 15 procent som leder till fällande domar.

    Av dem som anmäls för våldtäkt i Sverige är det få som fälls för brotten. Anledningen är ofta att det inte finns vittnen som kan styrka det som hänt. Det blir ord mot ord och en fråga om vem framstår som mest trovärdig. Går det inte att bevisa blir ofta den anklagade friad, men det betyder inte att den anklagade inte begick en våldtäkt, bara att det inte går att bevisa.

    Nästa slide:

    Om en har blivit våldtagen är det lätt att prata om det.

    Många upplever det som oerhört svårt att berätta om en våldtäkt. Rädslan att inte bli trodd tar över. Att inte bli trodd kan få förödande konsekvenser: en söker inte hjälp, en anklagar sig själv fastän det är förövaren som bär ansvaret. Återhämtningen förlängs avsevärt om den som blivit utsatt möts av misstänksamhet.

    Därför är det viktigt att lyssna aktivt utan att ställa ”varför-frågor”, eftersom ”varför-frågor” kan leda till att personen känner sig ifrågasatt. Det är bättre att istället bara ställa frågor som underlättar berättandet: berätta mer, hur har du det nu.

    En fråga som kan vara avgörande för återhämtningen är: vad gjorde du? Här är det viktigt att lyfta upp sådant som personen själv kanske inte upplever som motstånd, som att ha frusit till. Det är en vanlig reaktion i en övergreppssituation, där en gör allt en kan för att skydda sig. Minsta tanke om att ”jag vill inte detta” är viktig att poängtera när en lyssnar på en utsatts berättelse. Att bli bekräftad i att en gjort motstånd kan hjälpa en att slippa känna skuld, så att en istället kan lägga ansvaret där det hör hemma.

  • [4. Heta stolen, 20 min]

    Om en har blivit våldtagen är det lätt att prata om det.

    Många upplever det som oerhört svårt att berätta om en våldtäkt. Rädslan att inte bli trodd tar över. Att inte bli trodd kan få förödande konsekvenser: en söker inte hjälp, en anklagar sig själv fastän det är förövaren som bär ansvaret. Återhämtningen förlängs avsevärt om den som blivit utsatt möts av misstänksamhet.

    Därför är det viktigt att lyssna aktivt utan att ställa ”varför-frågor”, eftersom ”varför-frågor” kan leda till att personen känner sig ifrågasatt. Det är bättre att istället bara ställa frågor som underlättar berättandet: berätta mer, hur har du det nu.

    En fråga som kan vara avgörande för återhämtningen är: vad gjorde du? Här är det viktigt att lyfta upp sådant som personen själv kanske inte upplever som motstånd, som att ha frusit till. Det är en vanlig reaktion i en övergreppssituation, där en gör allt en kan för att skydda sig. Minsta tanke om att ”jag vill inte detta” är viktig att poängtera när en lyssnar på en utsatts berättelse. Att bli bekräftad i att en gjort motstånd kan hjälpa en att slippa känna skuld, så att en istället kan lägga ansvaret där det hör hemma.

    Nästa slide:

    1. Sammanfatta övningen med att nu har deltagarna mer kunskap om att våldtäkt kan vara så mycket mer än ett överfall i en park av främling.
    2. Påminn om att samma sexuella praktik kan kännas helt annorlunda om en känner ja eller nej. Känner och förmedlar en ett nej (verbalt, kroppsligt eller både och) och den andra inte bryr sig om det, blir det som sker en våldtäkt.
    3. Det behövs inget fysiskt tvång eller våld för att en handling ska bli eller upplevas som en våldtäkt. Känslan inför det som sker spelar en stor roll.
    4. Eftersom sexualbrottslagstiftningen är kompletterad med att samtycke ska vägas in i avgörandet om en våldtäkt har ägt rum, behöver vi prata mer om samtycke med varandra i sexuella situationer.
    5. Vi måste vara lyhörda i sexuella situationer och våga kommunicera.
  • [4. Heta stolen, 20 min]

    1. Sammanfatta övningen med att nu har deltagarna mer kunskap om att våldtäkt kan vara så mycket mer än ett överfall i en park av främling.
    2. Påminn om att samma sexuella praktik kan kännas helt annorlunda om en känner ja eller nej. Känner och förmedlar en ett nej (verbalt, kroppsligt eller både och) och den andra inte bryr sig om det, blir det som sker en våldtäkt.
    3. Det behövs inget fysiskt tvång eller våld för att en handling ska bli eller upplevas som en våldtäkt. Känslan inför det som sker spelar en stor roll.
    4. Eftersom sexualbrottslagstiftningen är kompletterad med att samtycke ska vägas in i avgörandet om en våldtäkt har ägt rum, behöver vi prata mer om samtycke med varandra i sexuella situationer.
    5. Vi måste vara lyhörda i sexuella situationer och våga kommunicera.

    Nästa slide:

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.
    2. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.
  • [5. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.
    2. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.

    Nästa slide:

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna.
  • [5. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna.

    Nästa slide:

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.
  • [5. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.

    Nästa slide:

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.

    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.
  • [Avslutning – information om stöd]

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.

    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.

    Nästa slide:

    Tack för idag!


Feedback

Webbplatsen använder cookies. Läs mer i vår integritetspolicy om cookies och hur vi hanterar personuppgifter.