Logga in

Lektion 8: Grupptryck

Mål för lektionen

  • Möjliggöra samtal kring hur svårt det kan vara att umgås i grupp.
  • Möjliggöra reflektioner kring hur en kan bli modig i grupp och stå upp för sina åsikter.

Material

  • Dator och projektor
  • Ljud och internetuppkoppling
  • Tavla
  • Loggbok

Lokalbehov

Lektion 8 kräver ett stort grupprum. Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra. Välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

Starta lektion

1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
  • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
  • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.

Be deltagarna reflektera kring förra lektionen som handlade om hur heteronormen påverkar vår vardag och hur vi som åskådare kan hjälpas åt för att få fler att våga ingripa mot homo- och transfobiskt våld.

Dagens lektion handlar om hur det är att hänga i grupp, framför allt för killar. Poängen med dagens lektion är att reflektera kring hur svårt det kan vara att stå för sin egen åsikt i en grupp, vilket kan göra att en ställer upp på saker en egentligen inte vill göra. Därför ska deltagarna få träna på hur de kan hjälpa varandra så att alla kommer till tals i en grupp.

Ta fram våldspyramiden och poängtera att vi fortfarande befinner oss i basen. Lyft fram handlingar som kan ske i kompisgrupper med lite tuffare attityd, tex:

  • skojbråk
  • maktlekar
  • utsätta andra i gruppen för mobbning.

Om orden inte finns i pyramiden, skriv in dem.

Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra. Påminn också om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata. Deltagarna kan även vända sig till någon av organisationerna på stödlistan som delades ut på första lektionen (en förkortad version kommer upp i presentationen i slutet av varje lektion). Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform, berätta var den finns. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite om lektionen väcker funderingar.

>

2. Personlig berättelse (5 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får en större förståelse för hur grupptryck kan påverka vårt beteende.

Förbered en kort personlig berättelse inspirerad av dagens tema: Erfarenheter av att hänga i grupp. Berätta gärna om en situation som visar på hur lätt det är att gå med på saker i grupp fastän en inte vill. En sak som inte får tummas på är att det alltid ska finnas med åskådare i berättelsen som skulle kunna ha gjort något eller gjorde något för att förändra situationen.

Den ledare som identifierar sig som man kan med fördel berätta om egen utsatthet i grupp, och den som identifierar sig som kvinna kan med fördel berätta om hur den har stått upp för sig själv och andra i grupp. Detta för att bryta mot könsnormer kring ingripanden med aktiva män och passiva kvinnor. Berätta gärna med inlevelse och med mycket detaljer.

Båda behöver inte delge en erfarenhet!

Följ alltid upp en personlig berättelse med att kolla av med gruppen hur berättelsen landar. Väcker den några tankar och funderingar som deltagarna vill dela med sig av?

Du kan läsa mer om vad en ska tänka på när en väljer personlig berättelse i lektionsbeskrivningen till lektion 2.

>

3. ”Ingen kan vinna” (20 min)

Mål med momentet

  • Börja ifrågasätta jargong/ritualer i grupper.

Återkoppla till scenariot om jargong (om ni använde det) som handlade om hur det kan bli outtalade umgängesregler i kill- och tjejgrupper. Förmedla att framför allt många killar har erfarenheter av att det kan utvecklas en rätt tuff jargong i kompisgäng. Flera vittnar om att det inte är så lätt att säga ifrån om en inte uppskattar det som händer. Var noga med att förmedla att detta inte behöver stämma in på deltagarna.

Jargong kan även finnas med i lagidrotter som fotboll och hockey. Omklädningsrum kan ibland bli otrygga när jargong förstärks och blir kränkande.

Steg 1. Visa filmen Ingen kan vinna

Berätta att ni ska se en film om några killar som ska på fotbollsläger. De vet att något ska hända med en av killarna eftersom han är ny i laget. Han är lite orolig, men han vill verkligen spela i laget.

Obs! Var ödmjuka inför att det inte behöver vara så för er grupp, men framför allt många killar har berättat till exempel att en ”inte gärna tappar tvålen i duschen”.

Steg 2. Diskutera filmen

Låt deltagarna reflektera över filmen med den metod som funkar bäst: bikupor eller mindre grupper om fyra. Avsluta samtalet i helgrupp. Frågor att diskutera:

  • Vad händer i filmen, vad pratar de om?
  • Varför vill en av killarna inte vara med? Vad är han rädd för? Varför väljer han att stanna hemma från lägret?
  • Vad är det som gör att de andra två åker dit och går med på detta?
  • Vad tänker ni om att de andra lagkamrater men eventuellt också tränarna som låter detta ske? Hur kan det bli så att ingen säger ifrån?

>

4. Kränkande ritualer/inkilningar (25 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får reflektera kring hur ritualer i grupper kan få en att göra saker en egentligen inte vill.

Steg 1. Introduktion till övningen

Fråga gruppen om de kan känna igen det som hände i filmen. Förmedla att detta med att stå emot traditioner och ritualer inte är enkelt. Det som verkar försvåra situationen är viljan att få vara med, att känna att en är en i gänget. Vi vill känna samhörighet och gemenskap. Dessa önskemål kan ibland bidra till att en går med på regler som utvecklats i en grupp. Även om en själv inte fullt ut uppskattar dem.

Längtan efter att tillhöra kan göra att en flyttar sina egna gränser för att få vara med. Förklara att ordet ”inkilningar” som syns på tavlan är hämtat från idrotten. Det är en sorts initieringsriter, som nollning, inom olika lagsporter. Ofta handlar det om att yngre spelare som ska börja spela med äldre släpps in i laget genom att utstå olika förnedrande handlingar.

Steg 2. Berätta om en inkilning

För att få igång samtalet om kränkande ritualer och inkilningar kan ni återberätta följande exempel som för några år sedan hände på riktigt i en stor idrottsklubb. Just denna händelse blev polisanmäld. Händelsen har anonymiserats.

Efter att ni har läst berättelsen nedan, fråga deltagarna och uppmuntra dem att dela med sig:

  • Är det någon som hört talas om något liknande?

Exempel på kränkande ritualer

I samband med att det kommer in nya killar i fotbollslaget så genomgår de initieringsriter för att bli en del av gruppen. På den tiden kunde dessa ritualer vara ganska grova. Ledare och äldre spelare kände till initieringsriterna (kanske inte exakt i detalj) men satte inte stopp för dem.

Kulturen var att dessa riter skulle bara genomföras – det är så en blir en i gänget. Den ritual som blev uppmärksammad i media, och som blev polisanmäld, handlade om att föra upp ett tillhygge i en ny spelares analöppning.

De som genomförde detta och som blev anklagade för handlingen, sa ungefär så här: ”Vi har alltid gjort så här. De flesta av oss har varit med om något liknande. Vi tyckte inte då att detta var fel utan så här gör vi i vårt lag för att välkomna nya”.

Ledarna fick reda på vad som hände (innan det blev anmält till polisen) men de gjorde inte så stor sak av det. De förmedlade uppåt i fotbollsklubben vad som hade hänt, men inom laget blev det inte diskuterat något mer.

Tack vare att den som blev utsatt berättade för föräldrar uppdagades initieringsriten och kunde stoppas. Historien avslöjar inte om det är fler spelare som varit med om något liknande, men som valt att bita ihop och inte berättat för någon annan utanför laget. Killarna som utförde handlingen blev dömda för olaga tvång och ofredande.

Steg 3. Reflektion över normerna och varför de är svåra att utmana

Dela in deltagarna i mindre grupper om fyra och be dem diskutera följande frågor:

  • Hur kommer det sig att det finns sådana här ritualer? Vad fyller de för funktion?
  • Håller både killar och tjejer på med liknande kränkande ritualer inom idrotten? Reflektera kring likheter och skillnader.
  • Vad är det som gör att det är svårt att lägga sig i eller förändra lagkulturen?
  • Hur och vad skulle vi kunna göra för att bryta sådana ritualer och traditioner?

Gå sedan igenom frågorna i helgrupp och skriv upp svaren på tavlan under följande rubriker:

  • Varför finns de?
  • Svåra att förändra?
  • Vad kan vi göra?

Steg 4. Avslutning

Återkoppla sedan till lektionen om kill-lådan. Påminn om hur normer som att vara cool, stå ut med smärta, kunna bita ihop och ta lite stryk försvårar för killar att sätta gränser för vad de vill och inte vill.

Dessa normer gör också att killar sällan berättar för vänner hur de mår. Ingen vet att de är rädda, att de egentligen vill gråta när de exempelvis blir tacklade. De försöker bita ihop och lösa det själva. Det blir väldigt ensamt och svårt efter ett tag.

Avsluta med att förmedla att det krävs mycket mod att säga nej till ritualer om ett helt lag verkar tycka att invigningsriter ska göras. Men om en tycker att det är svårt att göra det själv: Be om hjälp! Kolla med någon annan i laget, de kanske tänker som du. Om ni är flera som inte uppskattar invigningsriterna är det lättare att få stopp på dem.

Föräldrar kan alltid hjälpa till, eller någon annan vuxen som en litar på (ex. fritidspersonal). Men om en inte lyckas stoppa ritualerna kan en alltid stödja de som blir utsatta.

Blir en själv utsatt kan en ta hjälp av vänner eller gå till en kurator på skolan eller ungdomsmottagningen. En behöver inte vara själv med det svåra och smärtsamma, även om det inte känns bra att avslöja en outtalad ordning eller ett visst sätt att umgås.

>

5. Avslutande reflektioner (5 min)

Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då. Dela sedan ut deltagarnas loggböcker och be dem ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

  • Har du varit med om något jobbigt när du hängt med andra i grupp?

    Det kan till exempel vara något du själv blev utsatt för, något du såg att någon annan blev utsatt för eller att du själv gjorde något i gruppen som du i efterhand ångrade.

>

  • MVP, lektion 8. Grupptryck

    Innehåll:

    1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)
    2. Personlig berättelse (5 min)
    3. ”Ingen kan vinna” (20 min)
    4. Pulsen (10 min)
    5. Kränkande ritualer/inkilningar (25 min)
    6. Avslutande reflektioner (5 min)

    Mål för lektionen:

    • Möjliggöra samtal kring hur svårt det kan vara att umgås i grupp.
    • Möjliggöra reflektioner kring hur en kan bli modig i grupp och stå upp för sina åsikter.

    Material:

    • Dator och projektor
    • Ljud och internetuppkoppling
    • Tavla
    • Loggbok

    Lokalbehov:

    Lektion 8 kräver ett stort grupprum. Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra. Välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
    • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
    • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till nån på stödlistan.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
    • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
    • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till nån på stödlistan.

    Nästa slide:

    1. Be deltagarna reflektera kring förra lektionen som handlade om hur heteronormen påverkar vår vardag och hur vi som åskådare kan hjälpas åt för att få fler att våga ingripa mot homo- och transfobiskt våld.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Be deltagarna reflektera kring förra lektionen som handlade om hur heteronormen påverkar vår vardag och hur vi som åskådare kan hjälpas åt för att få fler att våga ingripa mot homo- och transfobiskt våld.

    Nästa slide:

    Vad ska vi göra idag?

  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Vad ska vi göra idag?

    Nästa slide:

    1. Dagens lektion handlar om hur det är att hänga i grupp, framför allt för killar.
    2. Poängen med dagens lektion är att reflektera kring hur svårt det kan vara att stå för sin egen åsikt i en grupp, vilket kan göra att en ställer upp på saker en egentligen inte vill göra.
    3. Därför ska deltagarna få träna på hur de kan hjälpa varandra så att alla kommer till tals i en grupp.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Dagens lektion handlar om hur det är att hänga i grupp, framför allt för killar.
    2. Poängen med dagens lektion är att reflektera kring hur svårt det kan vara att stå för sin egen åsikt i en grupp, vilket kan göra att en ställer upp på saker en egentligen inte vill göra.
    3. Därför ska deltagarna få träna på hur de kan hjälpa varandra så att alla kommer till tals i en grupp.

    Nästa slide:

    1. Ta fram våldspyramiden.
    2. Poängtera att vi befinner oss i basen fortfarande.
    3. Lyft fram handlingar som kan ske i kompisgrupper med lite tuffare attityd, tex:
      • skojbråk
      • maktlekar
      • utsätta andra i gruppen för mobbning.
    4. Om orden inte finns i pyramiden, skriv in dem.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Ta fram våldspyramiden.
    2. Poängtera att vi befinner oss i basen fortfarande.
    3. Lyft fram handlingar som kan ske i kompisgrupper med lite tuffare attityd, tex:
      • skojbråk
      • maktlekar
      • utsätta andra i gruppen för mobbning.
    4. Om orden inte finns i pyramiden, skriv in dem.

    Nästa slide:

    1. Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.
    3. Påminn om stödlistan som ni delade ut på första lektionen.
    4. Berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen.
    5. Påminn om att den finns på skolans webb, om ni har lagt upp den där.
    6. Poängtera att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.
    3. Påminn om stödlistan som ni delade ut på första lektionen.
    4. Berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen.
    5. Påminn om att den finns på skolans webb, om ni har lagt upp den där.
    6. Poängtera att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får en större förståelse för hur grupptryck kan påverka vårt beteende.
    1. Förbered en kort personlig berättelse inspirerad av dagens tema: erfarenheter av att hänga i grupp.
    2. Berätta gärna om en situation som visar på hur lätt det är att gå med på saker i grupp fastän en inte vill.
    3. Den ledare som identifierar sig som man kan med fördel berätta om egen utsatthet. Den som identifierar sig som kvinna kan med fördel berätta om att använda våld eller om att ha ingripit i kränkande situationer. Detta för att bryta mot könsnormer om aktiva män och passiva kvinnor.
    4. Berätta era berättelser med inlevelse och med mycket detaljer.
    5. Båda behöver inte delge en erfarenhet!
    6. Följ alltid upp en personlig berättelse med att kolla av med gruppen hur berättelsen landar.
    7. Väcker den några tankar och funderingar som deltagarna vill dela med sig av?
  • [2. Personlig berättelse, 5 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får en större förståelse för hur grupptryck kan påverka vårt beteende.
    1. Förbered en kort personlig berättelse inspirerad av dagens tema: erfarenheter av att hänga i grupp.
    2. Berätta gärna om en situation som visar på hur lätt det är att gå med på saker i grupp fastän en inte vill.
    3. Den ledare som identifierar sig som man kan med fördel berätta om egen utsatthet. Den som identifierar sig som kvinna kan med fördel berätta om att använda våld eller om att ha ingripit i kränkande situationer. Detta för att bryta mot könsnormer om aktiva män och passiva kvinnor.
    4. Berätta era berättelser med inlevelse och med mycket detaljer.
    5. Båda behöver inte delge en erfarenhet!
    6. Följ alltid upp en personlig berättelse med att kolla av med gruppen hur berättelsen landar.
    7. Väcker den några tankar och funderingar som deltagarna vill dela med sig av?

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Börja ifrågasätta jargong/ritualer i grupper.
    1. Återkoppla till scenariot om jargong (om ni använde det) som handlade om hur det kan bli outtalade umgängesregler i kill- och tjejgrupper.
    2. Förmedla att framför allt många killar har erfarenheter av att det kan utvecklas en rätt tuff jargong i kompisgäng.
    3. Flera vittnar om att det inte är så lätt att säga ifrån om en inte uppskattar det som händer. Var noga med att förmedla att detta inte behöver stämma in på deltagarna.
    4. Jargong kan även finnas med i lagidrotter som fotboll och hockey. Omklädningsrum kan ibland bli otrygga när jargong förstärks och blir kränkande.
    5. Berätta att ni ska se en film om några killar som ska på fotbollsläger. De vet att något ska hända med en av killarna eftersom att han är ny i laget. Han är lite orolig, men han vill verkligen spela i laget.
    6. Visa filmen!

    Obs! Vad ödmjuk inför att det inte behöver vara så för er grupp, men framför allt många killar har berättat t.ex: ”Man tappar inte gärna tvålen i duschen”.

  • [3. ”Ingen kan vinna”, 20 min]

    Mål med momentet:

    • Börja ifrågasätta jargong/ritualer i grupper.
    1. Återkoppla till scenariot om jargong (om ni använde det) som handlade om hur det kan bli outtalade umgängesregler i kill- och tjejgrupper.
    2. Förmedla att framför allt många killar har erfarenheter av att det kan utvecklas en rätt tuff jargong i kompisgäng.
    3. Flera vittnar om att det inte är så lätt att säga ifrån om en inte uppskattar det som händer. Var noga med att förmedla att detta inte behöver stämma in på deltagarna.
    4. Jargong kan även finnas med i lagidrotter som fotboll och hockey. Omklädningsrum kan ibland bli otrygga när jargong förstärks och blir kränkande.
    5. Berätta att ni ska se en film om några killar som ska på fotbollsläger. De vet att något ska hända med en av killarna eftersom att han är ny i laget. Han är lite orolig, men han vill verkligen spela i laget.
    6. Visa filmen!

    Obs! Vad ödmjuk inför att det inte behöver vara så för er grupp, men framför allt många killar har berättat t.ex: ”Man tappar inte gärna tvålen i duschen”.

    Nästa slide:

    1. Reflektera över filmen med den metod som passar er grupp bäst: tex bikupor eller mindre grupper om fyra.
    2. Utgå ifrån frågorna på sliden.
    3. Avsluta med att deltagarna får dela sina reflektioner i helgrupp.
  • [3. ”Ingen kan vinna”, 20 min]

    1. Reflektera över filmen med den metod som passar er grupp bäst: tex bikupor eller mindre grupper om fyra.
    2. Utgå ifrån frågorna på sliden.
    3. Avsluta med att deltagarna får dela sina reflektioner i helgrupp.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får reflektera kring hur ritualer i grupper kan få en att göra saker en egentligen inte vill.
    1. Fråga gruppen om de kan känna igen det som hände i filmen.
    2. Förmedla att detta med att stå emot traditioner och ritualer inte är enkelt.
    3. Det som verkar försvåra situationen är viljan att få vara med, att känna att en är en i gänget. Vi vill känna samhörighet och gemenskap. Dessa önskemål kan ibland bidra till att en går med på regler som utvecklats i en grupp. Även om en själv inte fullt ut uppskattar dem.
    4. Längtan efter att tillhöra kan göra att en flyttar sina egna gränser för att få vara med.
    5. Förklara att ordet ”inkilningar” som syns på tavlan är hämtat från idrotten. Det är en sorts initieringsriter, som nollning, inom olika lagsporter.
    6. Ofta handlar det om att yngre spelare som ska börja spela med äldre släpps in i laget genom att utstå olika förnedrande handlingar.
  • [4. Kränkande ritualer, 25 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får reflektera kring hur ritualer i grupper kan få en att göra saker en egentligen inte vill.
    1. Fråga gruppen om de kan känna igen det som hände i filmen.
    2. Förmedla att detta med att stå emot traditioner och ritualer inte är enkelt.
    3. Det som verkar försvåra situationen är viljan att få vara med, att känna att en är en i gänget. Vi vill känna samhörighet och gemenskap. Dessa önskemål kan ibland bidra till att en går med på regler som utvecklats i en grupp. Även om en själv inte fullt ut uppskattar dem.
    4. Längtan efter att tillhöra kan göra att en flyttar sina egna gränser för att få vara med.
    5. Förklara att ordet ”inkilningar” som syns på tavlan är hämtat från idrotten. Det är en sorts initieringsriter, som nollning, inom olika lagsporter.
    6. Ofta handlar det om att yngre spelare som ska börja spela med äldre släpps in i laget genom att utstå olika förnedrande handlingar.

    Nästa slide:

    1. För att få igång samtalet kan ni återberätta följande exempel om en inkilning i en stor idrottsklubb.
    2. Det hände för några år sedan och händelsen blev polisanmäld. Händelsen har anonymiserats.
    3. Efter att ni har läst berättelsen nedan, fråga deltagarna och uppmuntra dem att dela med sig: Är det någon som hört talas om något liknande?

    I samband med att det kommer in nya killar i fotbollslaget så genomgår de initieringsriter för att bli en del av gruppen. På den tiden kunde dessa ritualer vara ganska grova. Ledare och äldre spelare kände till initieringsriterna (kanske inte exakt i detalj) men satte inte stopp för dem.

    Kulturen var att dessa riter skulle bara genomföras – det är så en blir en i gänget. Den ritual som blev uppmärksammad i media, och som blev polisanmäld, handlade om att föra upp ett tillhygge i en ny spelares analöppning.

    De som genomförde detta och som blev anklagade för handlingen, sa ungefär så här: ”Vi har alltid gjort så här. De flesta av oss har varit med om något liknande. Vi tyckte inte då att detta var fel utan så här gör vi i vårt lag för att välkomna nya”.

    Ledarna fick reda på vad som hände (innan det blev anmält till polisen) men de gjorde inte så stor sak av det. De förmedlade uppåt i fotbollsklubben vad som hade hänt, men inom laget blev det inte diskuterat något mer.

    Tack vare att den som blev utsatt berättade för föräldrar uppdagades initieringsriten och kunde stoppas. Historien avslöjar inte om de är flera spelare som varit med om något liknande, men som valt att bita ihop och inte berättat för någon annan utanför laget. Killarna som utförda handlingen blev dömda för olaga tvång och ofredande.

  • [4. Kränkande ritualer, 25 min]

    1. För att få igång samtalet kan ni återberätta följande exempel om en inkilning i en stor idrottsklubb.
    2. Det hände för några år sedan och händelsen blev polisanmäld. Händelsen har anonymiserats.
    3. Efter att ni har läst berättelsen nedan, fråga deltagarna och uppmuntra dem att dela med sig: Är det någon som hört talas om något liknande?

    I samband med att det kommer in nya killar i fotbollslaget så genomgår de initieringsriter för att bli en del av gruppen. På den tiden kunde dessa ritualer vara ganska grova. Ledare och äldre spelare kände till initieringsriterna (kanske inte exakt i detalj) men satte inte stopp för dem.

    Kulturen var att dessa riter skulle bara genomföras – det är så en blir en i gänget. Den ritual som blev uppmärksammad i media, och som blev polisanmäld, handlade om att föra upp ett tillhygge i en ny spelares analöppning.

    De som genomförde detta och som blev anklagade för handlingen, sa ungefär så här: ”Vi har alltid gjort så här. De flesta av oss har varit med om något liknande. Vi tyckte inte då att detta var fel utan så här gör vi i vårt lag för att välkomna nya”.

    Ledarna fick reda på vad som hände (innan det blev anmält till polisen) men de gjorde inte så stor sak av det. De förmedlade uppåt i fotbollsklubben vad som hade hänt, men inom laget blev det inte diskuterat något mer.

    Tack vare att den som blev utsatt berättade för föräldrar uppdagades initieringsriten och kunde stoppas. Historien avslöjar inte om det är fler spelare som varit med om något liknande, men som valt att bita ihop och inte berättat för någon annan utanför laget. Killarna som utförde handlingen blev dömda för olaga tvång och ofredande.

    Nästa slide:

    1. Dela sedan in eleverna i grupper om 4.
    2. Nu ska de få reflektera över den här typen av ritualer.
  • [4. Kränkande ritualer, 25 min]

    1. Dela sedan in eleverna i grupper om 4.
    2. Nu ska de få reflektera över den här typen av ritualer.

    Nästa slide:

    1. Låt grupperna diskutera frågorna på sliden.
    2. Gå sedan igenom frågorna i helgrupp.
    3. Be grupperna att återge något av det de diskuterade i gruppen.
    4. Skriv upp svaren på tavlan under rubrikerna:
    • Varför finns de?
    • Svårt att förändra?
    • Vad kan vi göra?
  • [4. Kränkande ritualer, 25 min]

    1. Låt grupperna diskutera frågorna på sliden.
    2. Gå sedan igenom frågorna i helgrupp.
    3. Be grupperna att återge något av det de diskuterade i gruppen.
    4. Skriv upp svaren på tavlan under rubrikerna:
    • Varför finns de?
    • Svårt att förändra?
    • Vad kan vi göra?

    Nästa slide:

    1. Återkoppla till lektionen om killlådan: Hur normer som att vara cool, stå ut med smärta, kunna bita ihop, ta lite stryk osv. försvårar för killar att sätta gränser för vad de vill och inte vill.
    2. Dessa normer gör också att killar sällan berättar för vänner hur de mår. Ingen vet att de är rädda, att de egentligen vill gråta när de exempelvis blir tacklade. De försöker bita ihop och lösa det själva. Det blir väldigt ensamt och svårt efter ett tag.
    3. Avsluta med att förmedla att det krävs mycket mod att säga nej till ritualer om ett helt lag verkar tycka att invigningsriter ska göras.
    4. Men om en tycker att det är svårt att göra det själv: Be om hjälp! Kolla med någon annan i laget, de kanske tänker som du. Om ni är flera som inte uppskattar invigningsriterna är det lättare att få stopp på dem.
    5. Föräldrar kan alltid hjälpa till, eller någon annan vuxen som en litar på (ex. fritidspersonal). Men om en inte lyckas stoppa ritualerna kan en alltid stödja de som blir utsatta.
    6. Blir en själv utsatt kan en ta hjälp av vänner eller gå till en kurator på skolan eller ungdomsmottagningen. En behöver inte vara själv med det svåra och smärtsamma, även om det inte känns bra att avslöja en outtalad ordning eller ett visst sätt att umgås.
  • [4. Kränkande ritualer, 25 min]

    1. Återkoppla till lektionen om killlådan: Hur normer som att vara cool, stå ut med smärta, kunna bita ihop, ta lite stryk osv. försvårar för killar att sätta gränser för vad de vill och inte vill.
    2. Dessa normer gör också att killar sällan berättar för vänner hur de mår. Ingen vet att de är rädda, att de egentligen vill gråta när de exempelvis blir tacklade. De försöker bita ihop och lösa det själva. Det blir väldigt ensamt och svårt efter ett tag.
    3. Avsluta med att förmedla att det krävs mycket mod att säga nej till ritualer om ett helt lag verkar tycka att invigningsriter ska göras.
    4. Men om en tycker att det är svårt att göra det själv: Be om hjälp! Kolla med någon annan i laget, de kanske tänker som du. Om ni är flera som inte uppskattar invigningsriterna är det lättare att få stopp på dem.
    5. Föräldrar kan alltid hjälpa till, eller någon annan vuxen som en litar på (ex. fritidspersonal). Men om en inte lyckas stoppa ritualerna kan en alltid stödja de som blir utsatta.
    6. Blir en själv utsatt kan en ta hjälp av vänner eller gå till en kurator på skolan eller ungdomsmottagningen. En behöver inte vara själv med det svåra och smärtsamma, även om det inte känns bra att avslöja en outtalad ordning eller ett visst sätt att umgås.

    Nästa slide:

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.
    2. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.
  • [5. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.
    2. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.

    Nästa slide:

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna.
  • [5. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna.

    Nästa slide:

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.
  • [5. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.

    Nästa slide:

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.
    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.
  • [Avslutning – information om stöd]

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.

    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.

    Nästa slide:

    Tack för idag!


Feedback

Webbplatsen använder cookies. Läs mer i vår integritetspolicy om cookies och hur vi hanterar personuppgifter.