Logga in

Lektion 2: Vad är våld?

Mål för lektionen

  • Bredda definitionen av våld.
  • Höja medvetenheten om våldet som finns i ungas vardag.

Material

  • Dator och projektor
  • Post it-lappar
  • Deltagarnas loggböcker
  • Tre blädderblocksblad med varsin våldsform (psykiskt/verbalt, fysiskt och sexualiserat) som rubrik. Längst ner på papperet skriver ni ”Normaliserat” eller ”Vanligt förekommande”. Högst upp under rubriken skriver ni ”Allvarligt” eller ”Grovt”.

Lokalbehov

Lektion 2 kräver ett stort klassrum. Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra men välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

Starta lektion

Att välja en personlig berättelse

Det kan kännas ovant att berätta om personliga erfarenheter i klassrummet, men personliga berättelser är en viktig del av MVP. Vi använder dem för att visa att alla har erfarenheter av våld och att det är meningsfullt att sätta ord på sina erfarenheter och funderingar. Det är också ett sätt att visa att alla har erfarenhet av att ingripa eller vara passiva åskådare.

Du väljer själv hur personlig du vill vara. Om du inte kommer på någon självupplevd händelse, kanske du kan använda dig av någon annans berättelse. Innan lektionen ska ni testa era personliga berättelser genom att berätta dem för varandra i ledarparet. Har ni hittat rätt nivå med tanke på deltagarna? Är berättelserna lagom långa? Är berättelserna för privata?

Det är viktigt att välja en berättelse som är trovärdig och som visar på din tvekan och rädsla inför att ingripa, men där du till slut ändå vågade göra något, även om det skulle vara så att du gjorde något först efteråt.

Undvik hjältehistorier! Lyssnarna kan känna sig fega, om du berättar om en händelse där du utan tvekan ingripit, oavsett situationens allvar. Många tycker att det är svårt och läskigt att ingripa, och deltagarna har kanske minnen av gånger då de faktiskt inte vågade göra något. Därför är det viktigt med nyanserade berättelser, där även tvekan och rädsla får ta plats.

>

1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
  • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
  • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.

Be deltagarna reflektera kring förra lektionen. Påminn om att ni förra gången pratade om behovet av att hjälpa varandra och att vi behöver hjälpas åt så att ingen behöver ha det som Jonna. Men för att veta i vilka situationer en kan ingripa behöver en veta vad som är kränkande och våldsamma situationer. Därför ska ni prata om hur våld kan se ut och definiera olika typer av våld:

  • psykiskt och verbalt våld
  • fysiskt våld
  • sexualiserat våld

Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.

Påminn också om stödlistan som ni delade ut på förra lektionen och berätta att en förkortad version dyker upp i presentationen i slutet av lektionen. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform, berätta var deltagarna kan hitta den. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite om lektionen väcker funderingar.

>

2. Personlig berättelse (5 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna ska få en större insikt i vad våld är och att det är något som kan drabba alla.

Förbered en kort personlig berättelse som innehåller erfarenheter av kränkningar och våld. Det kan vara antingen att ni sett våld, utsatt någon för våld eller själva blivit utsatta. Berättelsen måste innehålla åskådare (aktiva eller passiva), eftersom åskådare är i fokus i MVP. Den ledare som identifierar sig som man kan med fördel berätta om egen utsatthet, medan den som identifierar sig som kvinna med fördel kan berätta om att använda våld eller om att ha ingripit i kränkande situationer. Detta för att bryta mot könsnormer kring ingripanden, med aktiva män och passiva kvinnor. Berätta gärna med inlevelse och mycket detaljer.

Efter berättelsen går ni vidare till våldsövningen genom att berätta följande: Det är inte så lätt att veta vad som är en kränkande och våldsam situation. Därför ska ni nu definiera våld tillsammans.

Du kan läsa mer om vad en ska tänka på när en väljer personlig berättelse längst upp i lektionsbeskrivningen.

>

3. Definition av våld (30 min)

Mål med momentet

  • Att bredda definitionen av våld, så att deltagarna börjar se och reagera på saker de annars kanske inte hade sett som våldsamma.
  • Att deltagarna inser hur skojbråk och elaka ord hänger samman med grövre våld.

När ni under lektionen pratar om vad våld är kan det vara bra att ha med sig Per Isdals definition som stöd:

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill.” (Isdal 2002

Steg 1. Skriv ner exempel på olika typer av våldsamma handlingar

Inför lektionen ska ni ha förberett tre blädderblocksblad med varsin våldsform som rubrik: psykiskt/verbalt, fysiskt och sexualiserat. Se instruktion under material-rubriken. Dela in deltagarna i tre grupper och ge varje grupp varsitt blädderblocksblad.

Berätta att ni nu ska prata om olika typer av våld. Fråga deltagarna om de vet vad verbalt/psykiskt, fysiskt och sexualiserat våld betyder. Gå igenom våldsformerna en i taget och hjälp till att definiera dem genom att ge några exempel.

Exempel på psykiskt våld:

  • bestämma vad någon ska ha på sig för kläder
  • bestämma vad någon får göra efter skolan
  • bestämma vilka personer någon får prata med

Exempel på verbalt våld:

  • kalla någon för hora
  • säga något rasistiskt

Exempel på fysiskt våld:

  • lägga krokben
  • knuffas

Exempel på sexualiserat våld:

  • ta på någons kropp mot hens vilja
  • våldtäkt

När ni har definierat våldsformerna, dela ut 10 post it-lappar till varje grupp. Deltagarna ska skriva ner exempel på våldshandlingar, ett exempel per lapp. Be dem vara så konkreta som möjligt. De ska sedan placera in varje våldshandling på blädderblocksbladet där de tycker att den passar på skalan från allvarligt till normaliserat/vanligt förekommande (något som inte uppfattas som kriminellt). Be deltagarna att komma på exempel både allmänt och utifrån sin egen vardag. Låt dem jobba med uppgiften i 10 minuter.

För att hjälpa deltagarna att komma igång, fråga dem:

  • Vad kan hända på skolan?
  • Vad kan hända på fritiden?
  • Vad kan hända på gården/festen/hemma hos kompisar?
  • Vad kan hända i tidningar och böcker?
  • Vad kan hända på teve och i filmer och serier?
  • Vad har ni hört talas om?

Steg 2. Sammanfatta vad våld kan vara

Samla in blädderblocksbladen och sätt upp dem på tavlan bredvid varandra. Börja genomgången med verbalt/psykiskt våld, fortsätt med fysiskt våld och avsluta med sexualiserat våld.

Obs! Följande teman kommer att beröras längre fram i lektionsserien, och det är därför viktigt att ni under detta moment får med våldshandlingar som är exempel på:

  • rasistiskt våld
  • sexistiskt våld
  • homo- och transfobiskt våld
  • hedersrelaterat våld
  • våldshandlingar som förekommer inom pornografi

Be först varje grupp att gå igenom sina post-it lappar. Ställ gärna följdfrågor kring om de var överens och varför de har graderat våldet som de gjort. Fråga de andra deltagarna om de vill lägga till något.

När ni har gått igenom alla våldsformerna, ska ni fylla på med fler exempel på våldshandlingar genom att ställa frågorna nedan till deltagarna. Ni kan antingen be deltagarna att skriva sina förslag på post it-lappar eller låta dem säga förslagen inför klassen så att ni själva kan skriva upp dem direkt på blädderblocksbladen.

Förslag på frågor (kom gärna på egna exempel)

  • Är det en våldshandling att dra någon i håret? (porr)
  • Är det en våldshandling att spotta på någon? (porr)
  • Är det en våldshandling att säga något taskigt om en persons hudfärg? (rasism)
  • Är det en våldshandling att kontrollera vem någon pratar med eller umgås med? (hedersrelaterad kontroll/våld)
  • Är det en våldshandling att misshandla personer som deltar i pride-paraden? (hatbrott)
  • Är det en våldshandling att tjata till sig sex? (sexualiserat våld)
  • Är det en våldshandling att sprida bilder på nätet på någon utan att ha frågat? (nätrelaterat våld)

Återkoppla till instruktionen om att tänka utifrån sin egen vardag genom att fråga: Nu när vi har breddat bilden av vad som kan vara våld, skulle ni vilja lägga till någon våldshandling som kan hända i er vardag? Det kan vara i skolan, på fritiden, på gården/festen/hemma hos kompisar – finns det saker som händer runt er som ni nu kanske skulle kunna tänka på som våldsamma även om det kanske inte är av allra grövsta sorten?

Avsluta övningen med att rita en triangel över blädderblocksbladen och fråga deltagarna:

  • Varför har vi ritat en triangel med spetsen uppåt tror ni?

Berätta att det är en pyramid som visar hur handlingar som mord, grov misshandel och våldtäkt vilar på en bas av attityder som möjliggör eller banar väg för grövre våld. Men poängtera också att det som en läser om i media (gruppvåldtäkter, nerbrunna asylboenden osv) inte händer så ofta som det kan verka, trots att det ofta är det som syns. Samtidigt är skojbråk, maktlekar och taskiga kommentarer en del av mångas vardag, fast det sällan syns i media. Den typen av våldshändelser pågår hela tiden och utgör basen för det grövre våldet. Avsluta med att skriva ”Våldspyramiden” längst upp.

Steg 3. Att agera och ingripa som åskådare

Ni ska nu koppla våldshandlingarna som finns uppskrivna på blädderblocksbladen till åskådarperspektivet, genom att ställa frågorna. Använd den metod som får deltagarna att reflektera bäst, till exempel bikupa eller att fördela ordet i helgrupp.

Fråga deltagarna:

  • Vilket våld tror ni det är mest sannolikt att en åskådare skulle reagera på och ingripa?
  • Vilket våld tror ni det är lättast för en åskådare att lägga sig i?
  • Vilket våld tror ni det är svårast för en åskådare att lägga sig i?
  • Vad skulle behövas för att vi alla ska ingripa tidigare mot de ”mindre” allvarliga formerna av våld?

Tips! Här kan ni återkoppla till första lektionens avslut, där ni gick igenom vad som kan göra det lättare att våga ingripa.

Steg 4. Avslutning

Förmedla följande till deltagarna:

  • Våldpyramiden är ett sätt att få syn på att olika former av våld hänger ihop, och att de handlingar som utgör basen skapar en grund för toppen.  
  • Det är alltså inte ett facit över vad som är allvarligt/grovt våld och vad som är mindre grovt. Att till exempel ofta och under en lång period bli utsatt för våld som finns långt ner i pyramiden kan av den som blivit utsatt upplevas som grovt och allvarligt. Samtidigt finns det miljöer där våldshandlingar högt uppe i pyramiden, exempelvis misshandel, har börjat att normaliseras och blivit en del av vardagen. 
  • Det är den som blivit utsatt som kan avgöra hur allvarlig våldshandlingen kändes. 
  • Om vi vill förebygga våld på ett säkert sätt så är det basen av pyramiden vi ska rikta in oss på. Dessa saker händer oftare och är mindre riskabla att ingripa i än grövre former av våld.
  • Om många reagerar på det som händer i basen så gör vi det svårare för de personer som vill begå grövre övergrepp eller våldshandlingar. Då finns det inte längre något stöd från andra, ingen publik som hejar på. Den som utsätter andra för våld blir ensam med att vara taskig och till slut kan klimatet och normen bli att ”vi är schyssta här”.
  • Om vi är många som ingriper mot våldet i basen kan vi, med lite tålamod, skapa en annan bas: en pyramid vars bas består av omsorg och kärlek. För att kunna skapa en ny pyramid med en annan bas så behöver vi träna på hur vi kan lägga oss i på ett schysst och säkert sätt!
  • Den här våldspyramiden ska vi ha med oss nu i alla kommande lektioner.
  • Vi ska ta oss igenom den upp mot spetsen där det grova våldet äger rum och hela tiden prata om och träna på hur vi kan hjälpas åt för att minska våld i er vardag.

Efter lektionen: gör en våldspyramid med deltagarnas exempel!

Från och med nästa lektion kommer ni placera in den aktuella lektionens våldsform i våldspyramiden för att visualisera hur den förhåller sig till andra våldsformer.

Ledarparet ska efter lektion 2 skapa denna våldspyramid, och använda de exempel på våldshandlingar som kommit upp under lektionen. Placera exemplen enligt skalan: från normaliserat/vanligt förekommande i basen till grovt/allvarligt i toppen av pyramiden.

>

4. Opp och ut och gå! (5 min)

Ledaren ber alla att ställa sig upp och sprida ut sig jämnt över rummet. Uppdraget är att gå omkring och ”fylla rummet” och se till att det inte uppstår tomrum och glapp. Berätta att du kommer att ge instruktioner hur de ska gå allteftersom, och att de får tolka det som de vill.

Tipsa om att tänka på hur det känns, ser ut, luktar, låter och så vidare.

Förslag till instruktioner (kan varieras i det oändliga):

Gå fort, gå sakta, gå i het sand, vagga som en pingvin, pulsa i snö, gå som ett piggt barn, gå som en gammal militär, gå som en modell på modevisning, gå som en clown, smyg kattlikt, gå som en hare, gå bland löv i skogen …

>

5. Kontextualisera våldet (10 min)

Mål med momentet

  • Sätta våld i ungas vardag i ett sammanhang.
  • Att deltagarna ska förstå att våld är ett nationellt problem som inte bara finns i deltagarnas skola.

Ni ska nu sätta våldet i ett större sammanhang med hjälp av statistik från Nationellt center för kvinnofrid (NCK) från 2014. Undersökningen visar hur vanligt det är att utsättas för våld bland kvinnor och män. Alla som har svarat på enkätfrågorna är över 18 år. Den äldsta är 74 år. Enkätsvaren som berör utsatthet innan en fyllt 18 år är tillbakablickar på de svarandes barndom.

Informanterna i NCK-rapporten har svarat på enkätfrågor och resultaten består alltså av så kallat självrapporterad utsatthet. Ambitionen med en sådan här omfångsundersökning är att försöka fånga hur vanligt ett problem är. Ni väljer själva hur mycket bakgrundsfakta ni vill förmedla.

  • Närmare hälften av alla kvinnor (46 %) och drygt 2/3 av männen (69 %) har blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld, under sin barndom (0–18 år).
  • Hälften (54 %) av alla kvinnor och var femte man (20 %) har varit utsatta för någon form av sexuellt våld, inklusive sexuella trakasserier, under sin barndom (0–18 år).
  • Killar är mer utsatta för fysiskt våld och tjejer är mer utsatta för sexuellt våld. Killar är mer utsatta än vuxna män och tjejer är mer utsatta än vuxna kvinnor.
  • Majoriteten av förövarna är killar och vuxna män.

Kolla av med gruppen om de har några funderingar kring statistiken.

Fördjupning av diskussionen om statistiken

Förmedla att killar och män står för det mesta våldet i världen, men det betyder inte att alla män är våldsamma eller att det inte finns tjejer och kvinnor som använder våld. Våldsamma beteenden är något vi lär oss. Killar förväntas kunna både ta emot och använda våld om det behövs, men tjejer däremot förväntas inte använda våld.

Ge gärna exempel:

  • Alfons Åberg ville inte slåss – hans pappa blev orolig för om han skulle kunna skydda sig i skolan.
  • Vi uppmuntrar inte tjejer på samma sätt att de ska kunna slåss för att kunna skydda sig eller skaffa sig respekt.

Poängtera att alla har ett val att inte ta till våld. Det gäller även om kravet utifrån kan vara starkt och svårt att säga nej till. Många killar väljer också att låta bli att använda våld. Men samtidigt är våld en del av ungas vardag och det är framför allt killar och män som utsätter andra killar, transpersoner, tjejer och icke-binära för våld. Därför behöver vi titta närmare på om det finns förväntningar på killar som gör att våld lätt blir lösningen.

Avrunda med följande: Så här vill ingen ha det! Det är detta vi ska arbeta med under de kommande lektionerna. Tillsammans ska vi träna på hur vi kan vara med och skapa förändring!

>

6. Avslutande reflektioner (5 min)

Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då. Dela sedan ut deltagarnas loggböcker och be dem ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

  • Vad tänker du om att vi har så mycket våld och kränkningar runt omkring oss, att våld kan se ut på så många sätt och att det är så vanligt?

>

  • MVP, lektion 2. Vad är våld?

    Innehåll:

    1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)
    2. Personlig berättelse (5 min)
    3. Definition av våld (30 min)
    4. Opp och ut och gå! (5 min)
    5. Kontextualisera våldet (10 min)
    6. Avslutande reflektioner (5 min)

    Mål för lektionen:

    • Bredda definitionen av våld.
    • Höja medvetenheten om våldet som finns i ungas vardag.

    Material:

    • Dator och projektor
    • Post it-lappar
    • Elevernas loggböcker
    • Tre blädderblocksblad med varsin våldsform (psykiskt/verbalt, fysiskt och sexualiserat) som rubrik. Längst ner på papperet skriver ni ”Normaliserat” eller ”Vanligt förekommande”. Högst upp under rubriken skriver ni ”Allvarligt” eller ”Grovt”. I lektionsbeskrivningen på webbplatsen hittar du en bild av hur det ska se ut.

    Lokalbehov:

    Lektion 2 kräver ett stort klassrum. Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra men välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
    • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
    • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till nån på stödlistan.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
    • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
    • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till nån på stödlistan.

    Nästa slide:

    1. Be deltagarna reflektera kring förra lektionen.
    2. Påminn dem om att vi behöver hjälpas åt så att ingen behöver ha det som Jonna.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min, ]

    1. Be deltagarna reflektera kring förra lektionen.
    2. Påminn dem om att vi behöver hjälpas åt så att ingen behöver ha det som Jonna.

    Nästa slide:

    Vad ska vi göra idag?

  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Vad ska vi göra idag?

    Nästa slide:

    1. Påminn om att ni förra gången pratade om behovet av att hjälpa varandra.
    2. Men för att veta i vilka situationer en kan ingripa behöver ni definiera vad som är kränkande och våldsamma situationer.
    3. Idag ska ni prata om hur våld kan se ut.
    4. Ni ska också definiera olika typer av våld:
      • psykiskt och verbalt våld
      • fysiskt våld
      • sexualiserat våld.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min, ]

    1. Påminn om att ni förra gången pratade om behovet av att hjälpa varandra.
    2. Men för att veta i vilka situationer en kan ingripa behöver ni definiera vad som är kränkande och våldsamma situationer.
    3. Idag ska ni prata om hur våld kan se ut.
    4. Ni ska också definiera olika typer av våld:
      • psykiskt och verbalt våld
      • fysiskt våld
      • sexualiserat våld.

    Nästa slide:

    1. Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.
    3. Påminn om stödlistan som ni delade ut förra lektionen.
    4. Berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen.
    5. Påminn om att den finns på skolans webb, om ni har lagt upp den där.
    6. Poängtera att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.
    3. Påminn om stödlistan som ni delade ut förra lektionen.
    4. Berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen.
    5. Påminn om att den finns på skolans webb, om ni har lagt upp den där.
    6. Poängtera att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite.

    Nästa slide: Personlig berättelse

    Mål med momentet:

    • Deltagarna ska få en större insikt i vad våld är och att det är något som kan drabba alla.
    1. Förbered en kort personlig berättelse som innehåller erfarenheter av kränkningar och våld, antingen att ni sett, utsatt någon eller blivit utsatta. Det ska ha funnits åskådare med i situationen.
      • Den ledare som identifierar sig som man kan med fördel berätta om egen utsatthet.
      • Den som identifierar sig som kvinna kan med fördel berätta om att använda våld eller om att ha ingripit i kränkande situationer.
      • Detta för att bryta mot könsnormer om ingripanden (aktiva män och passiva kvinnor).
    2. Berätta era berättelser med inlevelse och med mycket detaljer.
    3. Efter berättelsen gör ni en brygga till våldsövningen:
      • Det är inte så lätt att veta vad som är en kränkande och våldsam situation. Därför ska vi definiera våld tillsammans.

    Obs! Läs mer om att välja personlig berättelse i lektionsbeskrivningen på webbplatsen!

  • [2. Personlig berättelse, 5 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna ska få en större insikt i vad våld är och att det är något som kan drabba alla.
    1. Förbered en kort personlig berättelse som innehåller erfarenheter av kränkningar och våld, antingen att ni sett, utsatt någon eller blivit utsatta. Det ska ha funnits åskådare med i situationen.
      • Den ledare som identifierar sig som man kan med fördel berätta om egen utsatthet.
      • Den som identifierar sig som kvinna kan med fördel berätta om att använda våld eller om att ha ingripit i kränkande situationer.
      • Detta för att bryta mot könsnormer om ingripanden (aktiva män och passiva kvinnor).
    2. Berätta era berättelser med inlevelse och med mycket detaljer.
    3. Efter berättelsen gör ni en brygga till våldsövningen:
      • Det är inte så lätt att veta vad som är en kränkande och våldsam situation. Därför ska vi definiera våld tillsammans.

    Obs! Läs mer om att välja personlig berättelse i lektionsbeskrivningen på webbplatsen!

    Nästa slide: Definiera våld

    Mål med momentet:

    • Bredda definitionen av våld.
    • Att deltagarna inser hur skojbråk och elaka ord hänger samman med grövre våld.
    1. Ta fram blädderblocksbladen som ni har förberett till lektionen (se instruktion under rubriken ”Material” på första sliden).
    2. Dela in deltagarna i tre grupper, varje grupp får ta hand om ett av de tre papperen.
    3. Berätta att ni nu ska prata om olika typer av våld.
    4. Fråga deltagarna om de vet vad verbalt/psykiskt, fysiskt och sexualiserat våld betyder.
    5. Gå igenom våldsformerna en i taget.
    6. Hjälp till genom att ge några exempel.
  • [3. Definition av våld, 30 min]

    Mål med momentet:

    • Bredda definitionen av våld.
    • Att deltagarna inser hur skojbråk och elaka ord hänger samman med grövre våld.
    1. Ta fram blädderblocksbladen som ni har förberett till lektionen (se instruktion under rubriken ”Material” på första sliden).
    2. Dela in deltagarna i tre grupper, varje grupp får ta hand om ett av de tre papperen.
    3. Berätta att ni nu ska prata om olika typer av våld.
    4. Fråga deltagarna om de vet vad verbalt/psykiskt, fysiskt och sexualiserat våld betyder.
    5. Gå igenom våldsformerna en i taget.
    6. Hjälp till genom att ge några exempel.

    Nästa slide: Vad är psykiskt/verbalt våld?

    Exempel på psykiskt våld:

    • bestämma vad någon ska ha på sig för kläder
    • bestämma vad någon får göra efter skolan
    • bestämma vilka personer någon får prata med.

    Exempel på verbalt våld:

    • kalla någon för hora
    • säga något rasistiskt.
  • [3. Definition av våld, 30 min]

    Exempel på psykiskt våld:

    • bestämma vad någon ska ha på sig för kläder
    • bestämma vad någon får göra efter skolan
    • bestämma vilka personer någon får prata med.

    Exempel på verbalt våld:

    • kalla någon för hora
    • säga något rasistiskt.

    Nästa slide: Vad är fysiskt våld?

    Exempel på fysiskt våld:

    • lägga krokben
    • knuffas.
  • [3. Definition av våld, 30 min]

    Exempel på fysiskt våld:

    • lägga krokben
    • knuffas.

    Nästa slide: Vad är sexualiserat våld?

    Exempel på sexualiserat våld:

    • ta på någons kropp mot hens vilja
    • våldtäkt.
  • [3. Definition av våld, 30 min]

    Exempel på sexualiserat våld:

    • ta på någons kropp mot hens vilja
    • våldtäkt.

    Nästa slide:

    1. Dela ut 10 stycken post-it lappar till varje grupp.
    2. Eleverna ska skriva ner exempel på våldshandlingar, ett exempel per lapp.
    3. Be dem vara så konkreta som möjligt.
    4. Be dem placera in varje våldshandling på blädderblocksbladet där de tycker att den passar på skalan från allvarligt till normaliserat (vanligt förekommande, uppfattas inte som kriminellt).
    5. Be deltagarna att komma på exempel både allmänt och utifrån sin egen vardag.
    6. De får 10 minuter på sig att jobba.
    7. Fråga eleverna:
      • Vad kan hända på skolan?
      • Vad kan hända på fritiden?
      • Vad kan hända på gården/festen/hemma hos kompisar?
      • Vad kan hända i tidningar och böcker?
      • Vad kan hända på teve och i filmer och serier?
      • Vad har ni hört talas om?
  • [3. Definition av våld, 30 min]

    1. Dela ut 10 stycken post-it lappar till varje grupp.
    2. Eleverna ska skriva ner exempel på våldshandlingar, ett exempel per lapp.
    3. Be dem vara så konkreta som möjligt.
    4. Be dem placera in varje våldshandling på blädderblocksbladet där de tycker att den passar på skalan från allvarligt till normaliserat (vanligt förekommande, uppfattas inte som kriminellt).
    5. Be deltagarna att komma på exempel både allmänt och utifrån sin egen vardag.
    6. De får 10 minuter på sig att jobba.
    7. Fråga eleverna:
      • Vad kan hända på skolan?
      • Vad kan hända på fritiden?
      • Vad kan hända på gården/festen/hemma hos kompisar?
      • Vad kan hända i tidningar och böcker?
      • Vad kan hända på teve och i filmer och serier?
      • Vad har ni hört talas om?

    Nästa slide:

    OBS! Anteckningen för den här delen av lektionen innehåller tre delar.

    Del 1:

    1. Samla in blädderblocksbladen.
    2. Sätt upp blädderblocksbladen på tavlan.
    3. Gå igenom blädderblocksbladen i följande ordning:
      • verbalt/psykiskt våld
      • fysiskt våld
      • sexualiserat våld
    4. Be varje grupp att presentera sina post-it-lappar.
    5. Ställ gärna följdfrågor:
      • Var ni överens?
      • Varför har ni graderat våldet så som ni har gjort?
    6. Fråga de andra deltagarna om de vill lägga till något.

    Del 2:

    OBS! Anteckningen för den här delen av lektionen innehåller tre delar.

    1. När ni har gått igenom alla papper, fyll på med fler exempel på våldshandlingar genom att ställa frågor (Se exempel på frågor nedan).

    1. Samla in elevernas svar på ytterligare våldshandlingar på det sätt som funkar bäst för gruppen, tex:
      • var och en skriver på post-it-lappar
      • de säger högt och ni skriver in svaren på blädderblockspapperen.
    2. Det är viktigt att ni får med våldshandlingar som är exempel på
      • rasistiskt våld
      • sexistiskt våld
      • homo- och transfobiskt våld
      • hedersrelaterat våld
      • våldshandlingar som förekommer inom pornografi.
    3. Dessa teman kommer nämligen beröras längre fram i lektionsserien.

    Del 3:

    1. Förslag på frågor (kom gärna på egna exempel):
      • Är det en våldshandling att dra någon i håret? (porr)
      • Är det en våldshandling att spotta på någon? (porr)
      • Är det en våldshandling att säga något taskigt om en persons hudfärg? (rasism)
      • Är det en våldshandling att kontrollera vem någon pratar med eller umgås med? (hedersrelaterad kontroll/våld)
      • Är det en våldshandling att misshandla personer som deltar i pride-paraden? (hatbrott)
      • Är det en våldshandling att tjata till sig sex? (sexualiserat våld)
      • Är det en våldshandling att sprida bilder på nätet på någon utan att ha frågat? (nätrelaterat våld)
    2. Återkoppla till instruktionen om att tänka utifrån sin egen vardag genom att fråga:
      • Nu när vi har breddat vad som kan vara våld, skulle ni vilja lägga till nån våldshandling som kan hända i er vardag? I skolan, på fritiden, på gården/festen/hemma hos kompisar – finns det saker som händer runt er som ni nu kanske skulle kunna tänka på som våldsamma även om det kanske inte är av allra grövsta sorten?
    3. Avsluta övningen med att rita en triangel över blädderblocksbladen.
  • [3. Definition av våld, 30 min]

    OBS! Anteckningen för den här delen av lektionen innehåller tre delar.

    Del 1:

    1. Samla in blädderblocksbladen.
    2. Sätt upp blädderblocksbladen på tavlan.
    3. Gå igenom blädderblocksbladen i följande ordning:
      • verbalt/psykiskt våld
      • fysiskt våld
      • sexualiserat våld
    4. Be varje grupp att presentera sina post-it-lappar.
    5. Ställ gärna följdfrågor:
      • Var ni överens?
      • Varför har ni graderat våldet så som ni har gjort?
    6. Fråga de andra deltagarna om de vill lägga till något.

    Del 2:

    1. När ni har gått igenom alla papper, fyll på med fler exempel på våldshandlingar genom att ställa frågor (Se exempel på frågor nedan).

    1. Samla in elevernas svar på ytterligare våldshandlingar på det sätt som funkar bäst för gruppen, tex:
      • var och en skriver på post-it-lappar
      • de säger högt och ni skriver in svaren på blädderblockspapperen.
    2. Det är viktigt att ni får med våldshandlingar som är exempel på
      • rasistiskt våld
      • sexistiskt våld
      • homo- och transfobiskt våld
      • hedersrelaterat våld
      • våldshandlingar som förekommer inom pornografi.
    3. Dessa teman kommer nämligen beröras längre fram i lektionsserien.

    Del 3:

    1. Förslag på frågor (kom gärna på egna exempel):
      • Är det en våldshandling att dra någon i håret? (porr)
      • Är det en våldshandling att spotta på någon? (porr)
      • Är det en våldshandling att säga något taskigt om en persons hudfärg? (rasism)
      • Är det en våldshandling att kontrollera vem någon pratar med eller umgås med? (hedersrelaterad kontroll/våld)
      • Är det en våldshandling att misshandla personer som deltar i pride-paraden? (hatbrott)
      • Är det en våldshandling att tjata till sig sex? (sexualiserat våld)
      • Är det en våldshandling att sprida bilder på nätet på någon utan att ha frågat? (nätrelaterat våld)
    2. Återkoppla till instruktionen om att tänka utifrån sin egen vardag genom att fråga:
      • Nu när vi har breddat vad som kan vara våld, skulle ni vilja lägga till nån våldshandling som kan hända i er vardag? I skolan, på fritiden, på gården/festen/hemma hos kompisar – finns det saker som händer runt er som ni nu kanske skulle kunna tänka på som våldsamma även om det kanske inte är av allra grövsta sorten?
    3. Avsluta övningen med att rita en triangel över blädderblocksbladen.

    Nästa slide:

    1. Fråga eleverna:
    2. Varför har vi ritat en triangel med spetsen uppåt tror ni?
    3. Berätta att det är en pyramid som visar hur handlingar som mord, grov misshandel och våldtäkt vilar på en bas av attityder som möjliggör eller banar väg för grövre våld.
    4. Men poängtera också att det som en läser om i media (gruppvåldtäkter, nerbrunna asylboenden osv) inte händer så ofta som det kan verka, trots att det ofta är det som syns.
    5. Samtidigt som skojbråk, maktlekar och taskiga kommentarer, som är en del av mångas vardag, sällan syns i media, trots att de pågår hela tiden och utgör basen för det grövre våldet.
    6. Avsluta med att skriva ”Våldspyramiden” längst upp.
  • [3. Definition av våld, 30 min]

    1. Fråga eleverna:
      • Varför har vi ritat en triangel med spetsen uppåt tror ni?
    2. Berätta att det är en pyramid som visar hur handlingar som mord, grov misshandel och våldtäkt vilar på en bas av attityder som möjliggör eller banar väg för grövre våld.
    3. Men poängtera också att det som en läser om i media (gruppvåldtäkter, nerbrunna asylboenden osv) inte händer så ofta som det kan verka, trots att det
      ofta är det som syns.
    4. Samtidigt som skojbråk, maktlekar och taskiga kommentarer, som är en del av mångas vardag, sällan syns i media, trots att de pågår hela tiden och utgör basen för det grövre våldet.
    5. Avsluta med att skriva ”Våldspyramiden” längst upp.

    Nästa slide: Agera mot våld

    1. Berätta att ni nu ska prata om hur en kan ingripa mot våld.
    2. Använd den metod som får deltagarna att reflektera bäst (bikupa, fördela ordet i helgrupp, övrigt).
    3. Fråga eleverna, utifrån våldshandlingarna på blädderblockspapperen:
      • Vilket våld tror ni det är mest sannolikt att en åskådare skulle reagera på och ingripa mot?
      • Vilket våld tror ni det är lättast för en åskådare att lägga sig i?
      • Vilket våld tror ni det är svårast för en åskådare att lägga sig i?
      • Vad skulle behövas för att vi alla ska ingripa tidigare mot de ”mindre” allvarliga formerna av våld?
    4. Återkoppla gärna till första lektionens avslut, där ni pratade om vad som underlättar för ett ingripande.
  • [3. Definition av våld, 30 min]

    1. Berätta att ni nu ska prata om hur en kan ingripa mot våld.
    2. Använd den metod som får deltagarna att reflektera bäst (bikupa, fördela ordet i helgrupp, övrigt).
    3. Fråga eleverna, utifrån våldshandlingarna på blädderblockspapperen:
      • Vilket våld tror ni det är mest sannolikt att en åskådare skulle reagera på och ingripa mot?
      • Vilket våld tror ni det är lättast för en åskådare att lägga sig i?
      • Vilket våld tror ni det är svårast för en åskådare att lägga sig i?
      • Vad skulle behövas för att vi alla ska ingripa tidigare mot de ”mindre” allvarliga formerna av våld?
    4. Återkoppla gärna till första lektionens avslut, där ni pratade om vad som underlättar för ett ingripande.

    Nästa slide: Frågorna

    • Vilket våld tror ni det är mest sannolikt att en åskådare skulle reagera på och ingripa mot?
    • Vilket våld tror ni det är lättast för en åskådare att lägga sig i?
    • Vilket våld tror ni det är svårast för en åskådare att lägga sig i?
    • Vad skulle behövas för att vi alla ska ingripa tidigare mot de ”mindre” allvarliga formerna av våld?
  • [3. Definition av våld, 30 min]

    Diskussionsfrågor:

    • Vilket våld tror ni det är mest sannolikt att en åskådare skulle reagera på och ingripa mot?
    • Vilket våld tror ni det är lättast för en åskådare att lägga sig i?
    • Vilket våld tror ni det är svårast för en åskådare att lägga sig i?
    • Vad skulle behövas för att vi alla ska ingripa tidigare mot de ”mindre” allvarliga formerna av våld?

    Nästa slide:

    1. Förmedla följande till eleverna:
      • Våldpyramiden är ett sätt att få syn på att olika former av våld hänger ihop, och att de handlingar som utgör basen skapar en grund för toppen.  
      • Det är alltså inte ett facit över vad som är allvarligt/grovt våld och vad som är mindre grovt. Att till exempel ofta och under en lång period bli utsatt för våld som finns långt ner i pyramiden kan av den som blivit utsatt upplevas som grovt och allvarligt. Samtidigt finns det miljöer där våldshandlingar högt uppe i pyramiden, exempelvis misshandel, har börjat att normaliseras och blivit en del av vardagen. 
      • Det är den som blivit utsatt som kan avgöra hur allvarlig våldshandlingen kändes.  
      • Om vi vill förebygga våld på ett säkert sätt så är det basen av pyramiden vi ska rikta in oss på. Dessa saker händer oftare och är mindre riskabla att ingripa i än grövre former av våld.
      • Om många reagerar på det som händer i basen så gör vi det svårare för de personer som vill begå grövre övergrepp eller våldshandlingar. Då finns det inte längre något stöd från andra, ingen publik som hejar på. Den som utsätter andra för våld blir ensam med att vara taskig och till slut kan klimatet och normen bli att ”vi är schyssta här”.
      • Om vi är många som ingriper mot våldet i basen kan vi, med lite tålamod, skapa en annan bas: En pyramid vars bas består av omsorg och kärlek. För att kunna skapa en ny pyramid med en annan bas så behöver vi träna på hur vi kan lägga oss i på ett schysst och säkert sätt!
      • Den här våldspyramiden ska vi ha med oss nu i alla kommande lektioner.
      • Vi ska ta oss igenom den upp mot spetsen där det grova våldet äger rum och hela tiden prata om och träna på hur vi kan hjälpas åt för att minska våld i er vardag.

    Efter lektionen:

    Skapa en våldspyramid och skriv in deltagarnas olika exempel på våldshandlingar. Se vidare instruktion i lektionsbeskrivningen på webbplatsen.

  • [3. Definition av våld, 30 min]

    1. Förmedla följande till eleverna:
      • Våldpyramiden är ett sätt att få syn på att olika former av våld hänger ihop, och att de handlingar som utgör basen skapar en grund för toppen.  
      • Det är alltså inte ett facit över vad som är allvarligt/grovt våld och vad som är mindre grovt. Att till exempel ofta och under en lång period bli utsatt för våld som finns långt ner i pyramiden kan av den som blivit utsatt upplevas som grovt och allvarligt. Samtidigt finns det miljöer där våldshandlingar högt uppe i pyramiden, exempelvis misshandel, har börjat att normaliseras och blivit en del av vardagen. 
      • Det är den som blivit utsatt som kan avgöra hur allvarlig våldshandlingen kändes.  
      • Om vi vill förebygga våld på ett säkert sätt så är det basen av pyramiden vi ska rikta in oss på. Dessa saker händer oftare och är mindre riskabla att ingripa i än grövre former av våld.
      • Om många reagerar på det som händer i basen så gör vi det svårare för de personer som vill begå grövre övergrepp eller våldshandlingar. Då finns det inte längre något stöd från andra, ingen publik som hejar på. Den som utsätter andra för våld blir ensam med att vara taskig och till slut kan klimatet och normen bli att ”vi är schyssta här”.
      • Om vi är många som ingriper mot våldet i basen kan vi, med lite tålamod, skapa en annan bas: En pyramid vars bas består av omsorg och kärlek. För att kunna skapa en ny pyramid med en annan bas så behöver vi träna på hur vi kan lägga oss i på ett schysst och säkert sätt!
      • Den här våldspyramiden ska vi ha med oss nu i alla kommande lektioner.
      • Vi ska ta oss igenom den upp mot spetsen där det grova våldet äger rum och hela tiden prata om och träna på hur vi kan hjälpas åt för att minska våld i er vardag.

    Efter lektionen:

    Skapa en våldspyramid och skriv in deltagarnas olika exempel på våldshandlingar. Se vidare instruktion i lektionsbeskrivningen på webbplatsen.

    Nästa slide: Energizer, Opp och ut och gå

    1. Ledaren ber alla att ställa sig upp och sprida ut sig i rummet.
    2. Alla ska stå jämnt utspridda.
    3. Uppdraget är att gå omkring och ”fylla rummet”.
    4. Se till att det inte uppstår tomrum och glapp.
    5. Berätta att du kommer att ge instruktioner hur de ska gå allteftersom, och att de får tolka det som de vill.
    6. Tipsa om att tänka på hur det känns, ser ut, luktar, låter och så vidare.

    Förslag till instruktioner (kan varieras i det oändliga):

    Gå fort, gå sakta, gå i het sand, vagga som en pingvin, pulsa i snö, gå som ett piggt barn, gå som en gammal militär, gå som en kille, gå som en tjej, gå som en modell på modevisning, gå som en clown, smyg kattlikt, gå som en hare, gå bland löv i skogen …

  • [4. Energizer, 5 min]

    Opp och ut och gå

    1. Ledaren ber alla att ställa sig upp och sprida ut sig i rummet.
    2. Alla ska stå jämnt utspridda.
    3. Uppdraget är att gå omkring och ”fylla rummet”.
    4. Se till att det inte uppstår tomrum och glapp.
    5. Berätta att du kommer att ge instruktioner hur de ska gå allteftersom, och att de får tolka det som de vill.
    6. Tipsa om att tänka på hur det känns, ser ut, luktar, låter och så vidare.

    Förslag till instruktioner (kan varieras i det oändliga):

    Gå fort, gå sakta, gå i het sand, vagga som en pingvin, pulsa i snö, gå som ett piggt barn, gå som en gammal militär, gå som en modell på modevisning, gå som en clown, smyg kattlikt, gå som en hare, gå bland löv i skogen …

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Sätta våld i ungas vardag i ett sammanhang.
    • Att deltagarna ska förstå att våld är ett nationellt problem som inte bara finns i deltagarnas skola.
    1. Berätta att ni nu ska titta på lite statistik över hur vanligt det är att ha blivit utsatt för våld.
    2. Ni ska titta på statistik från en undersökning som gjordes 2014 av Nationellt center för kvinnofrid.
  • [5. Kontextualisera våldet, 10 min]

    Mål med momentet:

    • Sätta våld i ungas vardag i ett sammanhang.
    • Att deltagarna ska förstå att våld är ett nationellt problem som inte bara finns i deltagarnas skola.
    1. Berätta att ni nu ska titta på lite statistik över hur vanligt det är att ha blivit utsatt för våld.
    2. Ni ska titta på statistik från en undersökning som gjordes 2014 av Nationellt center för kvinnofrid.

    Nästa slide:

    Berätta följande:

    • 39 % av kvinnor har blivit utsatta för fysiskt våld innan de fyllt 18.
    • 59 % av männen har blivit utsatta för fysiskt våld innan de fyllt 18.
    • Efter 18 års ålder sjunker siffrorna tydligt.
    • Då är det bara ungefär 20 % som har blivit utsatta för våld.
  • [5. Kontextualisera våldet, 10 min]

    Berätta följande:

    • 39 % av kvinnor har blivit utsatta för fysiskt våld innan de fyllt 18.
    • 59 % av männen har blivit utsatta för fysiskt våld innan de fyllt 18.
    • Efter 18 års ålder sjunker siffrorna tydligt.
    • Då är det bara ungefär 20 % som har blivit utsatta för våld.

    Nästa slide:

    Berätta följande:

    • När det gäller hot om fysiskt våld är det ännu fler av killarna som har blivit utsatta före 18 års ålder, hela 62 %. Det är fler än hälften!
    • Bland kvinnor är det också en hög siffra i barndomen, 36 % har blivit utsatta för hot om fysiskt våld.
    • Efter arton års ålder sjunker risken för att utsättas väldigt tydligt.
  • [5. Kontextualisera våldet, 10 min]

    Berätta följande:

    • När det gäller hot om fysiskt våld är det ännu fler av killarna som har blivit utsatta före 18 års ålder, hela 62 %. Det är fler än hälften!
    • Bland kvinnor är det också en hög siffra i barndomen, 36 % har blivit utsatta för hot om fysiskt våld.
    • Efter arton års ålder sjunker risken för att utsättas väldigt tydligt.

    Nästa slide:

    Berätta följande:

    • Hälften (54 %) av alla kvinnor och var femte man (20 %) har varit utsatta för någon form av sexuellt våld, inklusive sexuella trakasserier, under sin barndom (0-18 år).
  • [5. Kontextualisera våldet, 10 min]

    Berätta följande:

    • Hälften (54 %) av alla kvinnor och var femte man (20 %) har varit utsatta för någon form av sexuellt våld, inklusive sexuella trakasserier, under sin barndom (0-18 år).

    Nästa slide:

    Berätta följande:

    • Killar är mer utsatta för fysiskt våld och tjejer är mer utsatta för sexualiserat våld.
  • [5. Kontextualisera våldet, 10 min]

    Berätta följande:

    • Killar är mer utsatta för fysiskt våld och tjejer är mer utsatta för sexualiserat våld.

    Nästa slide:

    Berätta följande:

    • Killar är mer utsatta än vuxna män.
    • Tjejer är mer utsatta än vuxna kvinnor.
  • [5. Kontextualisera våldet, 10 min]

    Berätta följande:

    • Killar är mer utsatta än vuxna män.
    • Tjejer är mer utsatta än vuxna kvinnor.

    Nästa slide:

    Berätta följande:

    • Majoriteten av förövarna är killar och vuxna män.
  • [5. Kontextualisera våldet, 10 min]

    Berätta följande:

    • Majoriteten av förövarna är killar och vuxna män.

    Nästa slide:

    1. Kolla av med gruppen om de har några funderingar kring statistiken.
    2. Förmedla att killar och män står för det mesta våldet i världen, men det betyder inte att alla män är våldsamma.
    3. Det betyder inte att det inte finns tjejer och kvinnor som använder våld.
    4. Våldsamma beteenden är något vi lär oss.
    5. Killar förväntas kunna både ta emot och använda våld om det behövs. Tjejer däremot förväntas inte använda våld.
    6. Ge gärna exempel:
      • Alfons Åberg ville inte slåss – hans pappa blev orolig för om han skulle kunna skydda sig i skolan.
      • Vi uppmuntrar inte tjejer på samma sätt att de ska kunna slåss för att kunna skydda sig eller skaffa sig respekt.
    7. Poängtera att alla har ett val att inte ta till våld. Det gäller även om kravet utifrån kan vara starkt och svårt att säga nej till.
    8. Många killar väljer att inte använda våld. Men samtidigt är våld en del av ungas vardag och det är framför allt killar och män som utsätter andra killar, transpersoner, tjejer och icke-binära för våld. Därför behöver vi titta närmare på om det finns förväntningar på killar som gör att våld lätt blir lösningen.
    9. Avrunda med att säga:
      • Så här vill ingen ha det!
      • Det är detta vi ska arbeta med under de kommande lektionerna.
      • Tillsammans ska vi träna på hur vi kan vara med och skapa förändring!
  • [5. Kontextualisera våldet, 10 min]

    1. Kolla av med gruppen om de har några funderingar kring statistiken.
    2. Förmedla att killar och män står för det mesta våldet i världen, men det betyder inte att alla män är våldsamma.
    3. Det betyder inte att det inte finns tjejer och kvinnor som använder våld.
    4. Våldsamma beteenden är något vi lär oss.
    5. Killar förväntas kunna både ta emot och använda våld om det behövs. Tjejer däremot förväntas inte använda våld.
    6. Ge gärna exempel:
      • Alfons Åberg ville inte slåss – hans pappa blev orolig för om han skulle kunna skydda sig i skolan.
      • Vi uppmuntrar inte tjejer på samma sätt att de ska kunna slåss för att kunna skydda sig eller skaffa sig respekt.
    7. Poängtera att alla har ett val att inte ta till våld. Det gäller även om kravet utifrån kan vara starkt och svårt att säga nej till.
    8. Många killar väljer att inte använda våld. Men samtidigt är våld en del av ungas vardag och det är framför allt killar och män som utsätter andra killar, transpersoner, tjejer och icke-binära för våld. Därför behöver vi titta närmare på om det finns förväntningar på killar som gör att våld lätt blir lösningen.
    9. Avrunda med att säga:
      • Så här vill ingen ha det!
      • Det är detta vi ska arbeta med under de kommande lektionerna.
      • Tillsammans ska vi träna på hur vi kan vara med och skapa förändring!

    Nästa slide:

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.
    2. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.
  • [6. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.
    2. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.

    Nästa slide:

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna.
  • [6. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna.

    Nästa slide:

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.
  • [6. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.

    Nästa slide:

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.
    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.
  • [Avslutning – information om stöd]

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.

    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.

    Nästa slide:

    Tack för idag!

  • Tack för idag!


Feedback

Webbplatsen använder cookies. Läs mer i vår integritetspolicy om cookies och hur vi hanterar personuppgifter.