Logga in

Lektion 1: Vilken åskådare vill du vara?

Mål för lektionen

  • Definiera begreppet åskådare.
  • Att deltagarna ska förstå att åskådare har en viktig roll i att förebygga våld.
  • Att deltagarna ska bli motiverade att ingripa mot våld i sin vardag.

Material

  • Dator och projektor
  • Ljud och internetuppkoppling
  • Loggböcker (tomma anteckningsböcker, en till varje deltagare)
  • Stödlista (se bilaga längst ner på sidan)

Lokalbehov

Lektion 1 kräver ett stort grupprum. Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra men välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

Starta lektion

1. Introduktion till MVP:s lektionsserie (10 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna förstår varför lektionsserien ska genomföras.

Berätta för deltagarna att ni under 14 lektioner kommer att prata om våld i deras vardag. Forskning visar nämligen att ungas vardag är betydligt mer våldsam än äldres, och ingen mår bra av våld i sin vardag – det påverkar hälsan negativt på flera sätt. Därför ska ni tillsammans lära känna våld och hur ni kan motverka det.

Berätta även att MVP-lektionerna är en del av skolans värdegrundsarbete. Det är skolans ansvar att se till att alla känner sig trygga i skolan. MVP är ett sätt att skapa en tryggare skola och att påbörja arbetet med att se till att våld inte förekommer på skolan. Deltagarna och ledarna får träna på att ta ansvar för sin närmiljö och tillsammans förhindra kränkande bemötande, trakasserier och sexualiserade trakasserier – alltså våld.

Målet är att genom gemenskap och kompisanda skapa ett tillåtande klimat där ingen kränks och där varje individ känner sig bekräftad.

Dela ut loggböcker

Dela sedan ut en loggbok till varje deltagare, det vill säga en tom anteckningsbok. Be deltagarna att skriva sitt namn på boken och berätta att de kommer att få skriva ner sina tankar och funderingar i loggboken i slutet på varje lektion. De kommer få svara på en reflektionsfråga som har med lektionens tema att göra. Tanken med loggböckerna är att deltagarna ska kunna kommunicera med er lärare på ett enkelt sätt.

Viktiga punkter att förmedla till deltagarna om loggböckerna:

  • Ni samlar in loggböckerna efter varje lektion.
  • De förvaras inlåsta, så att ingen annan än lärarna kommer åt dem.
  • I loggboken kan deltagarna ställa mer personliga frågor till er lärare eller berätta sådant som de tycker att ni bör känna till.
  • Deltagarna kan också ge återkoppling på hur de tycker att lektionerna fungerar i loggböckerna.

>

2. Förhållningssätt i klassrummet (10 min)

Mål med momentet

  • Skapa ett så tryggt samtalsrum som möjligt.
  • Deltagarna förstår att lektionsserien handlar om saker som kan beröra och väcka starka känslor.

Börja med att berätta att lektionsserien kommer innehålla både skratt och allvar. Samtalen kommer att beröra svåra frågor om utsatthet och våld. Sannolikheten är stor att en eller flera deltagare blivit utsatta för våld eller att de känner någon som lever med våld eller utsatthet. På grund av det är det viktigt att hitta ett sätt att prata om våld som är respektfullt. Därför ska ni nu prata om hur ni ska förhålla er till varandra under lektionerna.

Påminn deltagarna om era klassrumsregler. Be dem att redogöra för dessa och skriv ner dem på ett ställe där alla kan se dem, om de inte redan finns uppsatta i rummet. Kolla av med gruppen om de tycker att det behövs fler/andra regler när en ska prata om våld i sin vardag.

Använd den diskussionsmetod som passar gruppen bäst, till exempel diskutera med grannen eller i helgrupp. Samla ihop diskussionen i helgrupp.

Förslag på regler:

  • Stäng av mobiltelefonerna.
  • Respektera andra personers åsikter och reaktioner.
  • Tala utifrån dig själv, berätta inte om andra.
  • Det är okej att skydda sig själv genom att till exempel inte lyssna, att titta ut genom fönstret eller att lyssna på musik via hörlurar.
  • Och det är alltid okej att lämna rummet, en ledare kommer att kolla hur läget är med dig.
  • Sprid inte det som händer eller sägs på lektionerna vidare i sociala medier.

>

3. Information om stöd (5 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna vet vart de kan vända sig för stöd om lektionen väcker tankar, känslor eller påminner dem om egna erfarenheter av våld.

Det är viktigt att ni förmedlar till deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar – men att det finns hjälp att få. Dels kommer ni lärare finnas kvar i klassrummet en stund efter varje MVP-lektion, så att deltagarna kan prata med er om de behöver. Dels finns det många olika organisationer dit en kan vända sig om en behöver prata med någon.

Dela ut stödlistan (se bilaga längst ner på sidan) och gå igenom de olika verksamheterna. Berätta kort vad de kan hjälpa till med. På baksidan av stödlistan ska ni skriva ut information om lokala stödinsatser. Skolans elevhälsa är viktig att få med, liksom eventuella lokala tjejjourer, transjourer, ungdomsjourer eller kvinnojourer.

Betona att deltagarna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Inga frågor eller funderingar är för små.

En förkortad version av listan dyker också upp i presentationen i slutet på varje lektion, så att deltagarna blir påminda om vilka organisationer de kan höra av sig till. Lägg gärna även upp listan på er lärplattform eller sätt upp den någonstans där deltagarna kan hitta den utan att behöva be om den. Informera deltagarna om var listan finns.

>

4. "Jonna" (15 min)

Steg 1. Introducera filmen

Berätta att det är dags att se på ett filmklipp om Jonna. Berätta att filmen bygger på verkliga händelser som unga har delat med sig av i Forum för levande historias projekt Spelar roll. Uppmuntra deltagarna att reflektera kring vad som händer och hur Jonna har det. Efter filmen kommer ni att prata om den.

Visa filmklippet för deltagarna.

I vissa skolor upplevs det magstarkt att börja med filmen om Jonna. Om ni anser att det passar gruppen bättre så kan ni byta ut filmen om Jonna mot filmen om Agnes som används i lektion 1 för högstadiet.

Steg 2. Reflektera kring filmen

Berätta för deltagarna att de nu ska få reflektera över filmen. Välj den metod som passar gruppen bäst: skriva enskilt i loggböckerna, prata med grannen (bikupa med två personer) eller grupper om fyra. Låt deltagarna diskutera frågorna en stund:

  • Vad väcker filmklippet för tankar och funderingar?
  • Hur kan det komma sig att de göra så här mot Jonna?
  • Hur tror ni att det känns att vara Jonna i den här situationen?
  • Hur skulle en kunna hjälpa Jonna?

Gå sedan igenom frågorna i helgrupp.

Avsluta momentet med att förmedla att poängen med MVP är att vi ska träna på att hjälpa till i sådana här situationer. De flesta vet att Jonnas situation inte är okej och ingen vill vara i Jonnas kläder. Trots det kan det vara svårt att hjälpa Jonna.

Tryck på att detta inte är lätt och att passiviteten många gånger handlar om rädsla för att själv bli utsatt. Det kan också vara svårt att veta hur en ska ingripa. Osäkerhet kring om eller hur en ska ingripa är vanligt. Därför ska ni träna på hur en kan ingripa och känna sig tryggare och mer säker på hur en kan stödja andra.

>

5. Samtal om åskådaransvar (15 min)

Mål med momentet

  • Att etablera uttrycket aktiv åskådare.
  • Att deltagarna ska förstå att alla kan göra något.
  • Att deltagarna ska veta mer om hur en kan ingripa på ett säkert sätt.

Steg 1. Introducera begreppet åskådare

Berätta att ni nu ska prata mer om filmen, och mer specifikt om personerna runt Jonna. Välj den metod som passar deltagarna bäst, till exempel bikupa eller att skriva i loggböckerna. Börja med följande frågor:

  • Vad hade berättarrösten för relation till Jonna?
  • Vilken roll hade han i allt som hände?
  • Vad kan vi kalla den rollen?

Gå sedan igenom frågorna i helgrupp. Om deltagarna inte tar upp begreppet åskådare, poängtera att berättarrösten var en åskådare i situationen. Någon kanske säger att åskådarna inte gjorde något alls. Lyft då fram att det även är ett aktivt val att passivt titta på.

Poängtera att som åskådare kan en…

  • se något
  • höra något
  • höra talas om något
  • få något berättat för sig

En behöver alltså inte alltid vara med i själva situationen där något händer för att vara en åskådare. Lyft fram att det även är ett aktivt val att passivt titta på.

Steg 2. Identifiera hinder för att ingripa mot våld

Låt deltagarna fortsätta att skriva loggbok, diskutera i bikupor eller i smågrupper. Fråga deltagarna:

  • Hur kommer det sig att killarna i soffan inte hjälpte Jonna?
  • Vad är det som kan hindra dem från att ingripa?

Poängtera att deltagarna säkert har varit med om liknande situationer i sina egna liv. Situationer där en har sett något som inte känts helt okej, men valt att inte göra något. Fråga deltagarna:

  • Är det enklare eller svårare att ingripa om det är en vän eller en främling?
  • Varför skiljer det sig åt?

Gå igenom de olika förklaringarna till att killarna inte hjälpte Jonna i helgrupp. Skriv upp dem på tavlan under rubriken ”Hinder”.

Den här typen av resonemang kan komma upp

  • Att en är rädd för att själv bli utsatt.
  • Att ingen annan gör något.
  • Tänk om det inte är ett problem för Jonna?
  • Att bli bortvald och inte få vara med längre.

Knyt ihop reflektionerna genom att förmedla att vi vet vad Jonna behöver: Att vuxna och killarna i soffan avbryter kränkningarna. Men det är ändå inte helt lätt att göra det.

Steg 3. Identifiera sådant som kan underlätta för oss att ingripa mot våld

Gå vidare genom att be deltagarna att fundera över följande:

  • Vad skulle göra det lättare att hjälpa Jonna, att ingripa?

Be deltagarna först diskutera med sin granne och sen dela med sig i helgrupp. Skriv upp svaren under rubriken ”Underlättar”.

Vanliga svar som stöd till dig som leder:

  • Ta hjälp av andra.
  • Prata med Jonna efteråt.

Avsluta diskussionen med att säga att ”alla kan göra något för Jonna”.

Steg 4. Saker att tänka på innan en ingriper

Berätta för deltagarna att det finns några saker att tänka på innan en ingriper som åskådare. Det första en behöver göra är att avgöra är om det faktiskt är en problemsituation. Det kan vara väldigt svårt att veta. De som bråkar kan tycka att den som lägger sig i bara förstör. Men det är bättre att lägga sig i en gång för mycket än en gång för lite. De flesta gånger kan motstånd eller ett ingripande skapa en förändring till det bättre. De som bråkar kan vakna till när andra reagerar.

Nästa sak att fundera på är om personen i situationen är i behov av hjälp. Det är inte heller alltid så lätt att veta. Om en är osäker kan en alltid fråga ”Är du okej?” och invänta svaret för att se vad som händer. En del som blir utsatta kan ändå säga att allt är okej, eftersom de skäms över situationen. Då kan en hänga kvar en stund och se hur situationen utvecklar sig.

Till sist behöver en fundera över hur en kan ingripa på ett säkert sätt. Ingripandet ska vara säkert både för den utsatta och en själv.

Här kan en använda fantasin. En kan till exempel:

  • ringa polisen
  • be någon i närheten om hjälp
  • distrahera genom att tex fråga om vägen
  • skrika att det brinner
  • stanna kvar och hjälpa till efteråt
  • prata med personer i närheten och kanske komma på en lösning tillsammans.

Avsluta lektionen med att förmedla att hur en kan ingripa är något som ni kommer att diskutera på olika sätt under de kommande 13 lektionerna. På nästa lektion kommer ni att prata om vad våld är, för att kunna känna igen en problematisk situation där en kan behöva ingripa.

>

6. Avslutande reflektioner (5 min)

Förklara för deltagarna att alla lektioner kommer avslutas med en reflektionsfråga som är kopplad till lektionens tema. Reflektionerna ska de skriva ner i den loggbok de fick i början av lektionen. Påminn dem om att ni samlar in loggböckerna när deltagarna har skrivit klart, och att loggböckerna förvaras inlåsta mellan lektionerna. Berätta också att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit, så om deltagarna vill dela med sig av något som de tycker att ni ledare behöver veta, så kan de skriva det i loggboken.

Be dem plocka fram sina loggböcker och ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

  • Vad väcker samtalet om Jonna för tankar och känslor i dig?
  • Hur kan en vara en mer aktiv åskådare?

>

  • MVP, lektion 1
    Vilken åskådare vill du vara?

    Innehåll:

    1. Introduktion till MVP:s lektionsserie (10 min)
    2. Förhållningssätt i klassrummet (10 min)
    3. Information om stöd (5 min)
    4. Jonna (15 min)
    5. Samtal om åskådaransvar (15 min)
    6. Avslutande reflektioner (5 min)

    Mål för lektionen:

    • Definiera begreppet åskådare.
    • Att deltagarna ska förstå att åskådare har en viktig roll i att förebygga våld.
    • Att deltagarna ska bli motiverade att ingripa mot våld i sin vardag.

    Material:

    • Dator, projektor och internetuppkoppling
    • Loggböcker (tomma anteckningsböcker, en till varje deltagare)
    • Stödlappar (finns som bilaga under lektion 1 på webbplatsen)

    Lokalbehov:

    Lektion 1 kräver ett stort grupprum. Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra men välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna vet varför lektionsserien ska genomföras.
  • [1. Introduktion till MVP:s lektionsserie, 10 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna vet varför lektionsserien ska genomföras.

    Nästa slide:

    1. Berätta att ni under 14 lektioner kommer prata om våld i elevernas vardag.
    2. Forskning visar att ungas vardag är betydligt mer våldsam än äldres.
    3. Dessutom mår ingen bra av våld i sin vardag. Det påverkar hälsan negativt på flera sätt.
    4. Därför ska ni tillsammans lära känna våld och hur ni kan motverka det.
    5. MVP är en del av skolans värdegrundsarbete. Skolan har ett ansvar för att alla ska känna sig trygga i skolan, och målet med MVP är just att skapa en tryggare skola. MVP är ett startskott för skolans våldspreventiva arbete, det vill säga arbetet med att förebygga våld.
    6. Ni kommer att prata om vad våld egentligen är och hur en kan jobba för en miljö där ingen kränks och där varje individ känner sig bekräftad.
    7. Ni ska tillsammans lära er att förhindra kränkande bemötande, trakasserier och sexualiserade trakasserier.
  • [1. Introduktion till MVP:s lektionsserie, 10 min]

    1. Börja med att berätta att ni under 14 lektioner kommer prata om våld i elevernas vardag.
    2. Forskning visar att ungas vardag är betydligt mer våldsam än äldres.
    3. Dessutom mår ingen bra av våld i sin vardag. Det påverkar hälsan negativt på flera sätt.
    4. Därför ska ni tillsammans lära känna våld och hur ni kan motverka det.
    5. MVP är en del av skolans värdegrundsarbete. Skolan har ett ansvar för att alla ska känna sig trygga i skolan, och målet med MVP är just att skapa en tryggare skola. MVP är ett startskott för skolans våldspreventiva arbete, det vill säga arbetet med att förebygga våld.
    6. Ni kommer att prata om vad våld egentligen är och hur en kan jobba för en miljö där ingen kränks och där varje individ känner sig bekräftad.
    7. Ni ska tillsammans lära er att förhindra kränkande bemötande, trakasserier och sexualiserade trakasserier.

    Nästa slide:

    1. Dela sedan ut en loggbok, alltså en tom anteckningsbok, till varje deltagare.
    2. Be deltagarna skriva sitt namn i sin loggbok
    3. Berätta följande för deltagarna:
      • Ni ska skriva ner tankar och funderingar i loggboken.
      • Varje lektion avslutas med en reflektionsfråga som ni ska svara på i boken.
      • Vi samlar in böckerna efter varje lektion och kollar igenom vad ni tycker om lektionerna.
      • Om det är nåt som behöver ändras eller göras mer av på lektionerna så kan ni skriva det i boken.
      • I boken kan ni ställa mer personliga frågor till oss ledare och berätta sånt vi kan behöva veta.
      • Loggböckerna förvaras inlåsta på skolan mellan lektionerna.
  • [1. Introduktion till MVP:s lektionsserie, 10 min]

    1. Dela sedan ut en loggbok, alltså en tom anteckningsbok, till varje deltagare.
    2. Be deltagarna skriva sitt namn i sin loggbok.
    3. Berätta följande för deltagarna:
      • Ni ska skriva ner tankar och funderingar i loggboken.
      • Varje lektion avslutas med en reflektionsfråga som ni ska svara på i boken.
      • Vi samlar in böckerna efter varje lektion och kollar igenom vad ni tycker om lektionerna.
      • Om det är nåt som behöver ändras eller göras mer av på lektionerna så kan ni skriva det i boken.
      • I boken kan ni ställa mer personliga frågor till oss ledare och berätta sånt vi kan behöva veta.
      • Loggböckerna förvaras inlåsta på skolan mellan lektionerna.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Skapa ett så tryggt samtalsrum som möjligt.
    • Deltagarna ska förstå att lektionsserien handlar om saker som kan beröra och väcka starka känslor.

    Obs! Kom ihåg att sannolikheten är stor att en eller flera deltagare blivit utsatta för våld eller att de känner någon som lever med våld eller utsatthet.

    1. Berätta följande:
      • Lektionsserien kommer innehålla både skratt och allvar.
      • Samtalen kommer att beröra svåra frågor, som utsatthet och våld.
      • På grund av det är det viktigt att hitta ett sätt att prata om våld som är respektfullt.
      • Därför ska ni nu prata om hur ni ska förhålla er till varandra under lektionerna.
    2. Påminn om era klassrumsregler.
    3. Be deltagarna att redogöra för reglerna.
    4. Skriv ner dem på ett ställe där alla kan se dem om de inte redan finns uppsatta.
    5. Kolla av om gruppen tycker att det behövs fler/andra regler när en ska prata om våld i sin vardag.
    6. Använd den diskussionsmetod som passar gruppen bäst: diskutera med grannen eller i helgrupp.

    Förslag på regler:

    • Stäng av mobiltelefonerna.
    • Respektera andra personers åsikter och reaktioner.
    • Tala utifrån dig själv, berätta inte om andra.
    • Det är okej att skydda sig själv genom att till exempel inte lyssna, att titta ut genom fönstret eller att lyssna på musik via hörlurar.
    • Och det är alltid okej att lämna rummet, en ledare kommer att kolla hur läget är med dig.
    • Sprid inte det som händer eller sägs på lektionerna vidare i sociala medier.
  • [2. Förhållningssätt i klassrummet, 10 min]

    Mål med momentet:

    • Skapa ett så tryggt samtalsrum som möjligt.
    • Deltagarna ska förstå att lektionsserien handlar om saker som kan beröra och väcka starka känslor.

    Obs! Kom ihåg att sannolikheten är stor att en eller flera deltagare blivit utsatta för våld eller att de känner någon som lever med våld eller utsatthet.

    1. Berätta följande:
      • Lektionsserien kommer innehålla både skratt och allvar.
      • Samtalen kommer att beröra svåra frågor, som utsatthet och våld.
      • På grund av det är det viktigt att hitta ett sätt att prata om våld som är respektfullt.
      • Därför ska ni nu prata om hur ni ska förhålla er till varandra under lektionerna.
    2. Påminn om era klassrumsregler.
    3. Be deltagarna att redogöra för reglerna.
    4. Skriv ner dem på ett ställe där alla kan se dem om de inte redan finns uppsatta.
    5. Kolla av om gruppen tycker att det behövs fler/andra regler när en ska prata om våld i sin vardag.
    6. Använd den diskussionsmetod som passar gruppen bäst: diskutera med grannen eller i helgrupp.

    Förslag på regler:

    • Stäng av mobiltelefonerna.
    • Respektera andra personers åsikter och reaktioner.
    • Tala utifrån dig själv, berätta inte om andra.
    • Det är okej att skydda sig själv genom att till exempel inte lyssna, att titta ut genom fönstret eller att lyssna på musik via hörlurar.
    • Och det är alltid okej att lämna rummet, en ledare kommer att kolla hur läget är med dig.
    • Sprid inte det som händer eller sägs på lektionerna vidare i sociala medier.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna vet vart de kan vända sig för stöd om lektionen väcker tankar, känslor eller påminner dem om egna erfarenheter av våld.
    1. Förmedla att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta.
    3. Dela ut stödlistan till eleverna.

    4. Gå igenom de olika verksamheterna och berätta kort vad de kan hjälpa till med.
    5. Berätta att ni finns kvar en stund i klassrummet efter varje lektion ifall deltagarna har frågor och funderingar.

    6. Berätta att en förkortad version av stödlistan kommer att dyka upp på skärmen i slutet av varje lektion.

    7. Om ni har lagt upp hela stödlistan på skolans webb, informera eleverna om var de kan hitta den fullständiga listan.

  • [3. Information om stöd]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna vet vart de kan vända sig för stöd om lektionen väcker tankar, känslor eller påminner dem om egna erfarenheter av våld.
    1. Förmedla att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta.
    3. Dela ut stödlistan till eleverna.

    4. Gå igenom de olika verksamheterna och berätta kort vad de kan hjälpa till med.
    5. Berätta att ni finns kvar en stund i klassrummet efter varje lektion ifall deltagarna har frågor och funderingar.

    6. Berätta att en förkortad version av stödlistan kommer att dyka upp på skärmen i slutet av varje lektion.

    7. Om ni har lagt upp hela stödlistan på skolans webb, informera eleverna om var de kan hitta den fullständiga listan.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Skapa empati för de utsatta.
    1. Berätta att det är dags att se på ett filmklipp om Jonna.
    2. Berätta att filmen bygger på verkliga händelser som unga har delat med sig av.
    3. Uppmuntra eleverna att reflektera kring vad som händer och hur Jonna har det.
    4. Efter filmen kommer ni att prata om den.
    5. Visa filmklippet för deltagarna.
  • [4. ”Jonna”, 15 min]

    Mål med momentet:

    • Skapa empati för de utsatta.
    1. Berätta att det är dags att se på ett filmklipp om Jonna.
    2. Berätta att filmen bygger på verkliga händelser som unga har delat med sig av.
    3. Uppmuntra eleverna att reflektera kring vad som händer och hur Jonna har det.
    4. Efter filmen kommer ni att prata om den.
    5. Visa filmklippet för deltagarna.

    Nästa slide:

    1. Berätta för eleverna att de nu ska få reflektera över filmen.
    2. Välj den metod som passar gruppen bäst: skriva enskilt i loggböckerna, prata med grannen (bikupa med två personer) eller grupper om fyra.
    3. Låt eleverna diskutera frågorna en stund:
      • Vad väcker filmklippet för tankar och funderingar?
      • Hur kan det komma sig att man göra så här mot Jonna?
      • Hur tror ni att det känns att vara Jonna i den här situationen?
      • Hur skulle en kunna hjälpa Jonna?
    4. Gå sedan igenom frågorna i helgrupp.
    5. Avsluta momentet med att förmedla att poängen med MVP är att vi ska träna på att hjälpa till i sådana här situationer.
    6. De flesta vet att Jonnas situation inte är okej och ingen vill vara i Jonnas kläder. Trots det kan det vara svårt att hjälpa Jonna.
    7. Tryck på att detta inte är lätt och att passiviteten många gånger handlar om rädsla för att själv bli utsatt.
    8. Det kan också vara svårt att veta hur en ska ingripa. Osäkerhet kring om eller hur en ska ingripa är vanligt.
    9. Därför ska ni träna på hur en kan ingripa och känna sig tryggare och mer säker på hur en kan stödja andra.
  • [4. ”Jonna”, 15 min]

    1. Berätta för eleverna att de nu ska få reflektera över filmen.
    2. Välj den metod som passar gruppen bäst: skriva enskilt i loggböckerna, prata med grannen (bikupa med två personer) eller grupper om fyra.
    3. Låt eleverna diskutera frågorna en stund:
      • Vad väcker filmklippet för tankar och funderingar?
      • Hur kan det komma sig att man göra så här mot Jonna?
      • Hur tror ni att det känns att vara Jonna i den här situationen?
      • Hur skulle en kunna hjälpa Jonna?
    4. Gå sedan igenom frågorna i helgrupp.
    5. Avsluta momentet med att förmedla att poängen med MVP är att vi ska träna på att hjälpa till i sådana här situationer.
    6. De flesta vet att Jonnas situation inte är okej och ingen vill vara i Jonnas kläder. Trots det kan det vara svårt att hjälpa Jonna.
    7. Tryck på att detta inte är lätt och att passiviteten många gånger handlar om rädsla för att själv bli utsatt.
    8. Det kan också vara svårt att veta hur en ska ingripa. Osäkerhet kring om eller hur en ska ingripa är vanligt.
    9. Därför ska ni träna på hur en kan ingripa och känna sig tryggare och mer säker på hur en kan stödja andra.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Etablera uttrycket aktiv åskådare.
    • Att deltagarna ska förstå att alla kan göra något.
    • Att deltagarna ska veta mer om hur det går att ingripa på ett säkert sätt.
    1. Berätta att ni nu ska prata mer om filmen, och mer specifikt om personerna runt Jonna.
    2. Välj den metod som passar eleverna bäst, till exempel bikupa.
    3. Diskutera en fråga i taget.
    4. Gå igenom varje fråga i helgrupp innan ni går vidare till nästa slide.
    5. Börja med följande frågor:
      • Om ni tänker på killen som var berättarrösten i filmen, vad kan vi kalla honom?
      • Vad hade han för roll?
      • Vad kan vi kalla den rollen?
    6. Om eleverna inte tar upp begreppet åskådare, berätta att han var en åskådare i situationen.
    7. Någon kanske säger att åskådarna inte gjorde något alls. Lyft då fram att det även är ett aktivt val att passivt titta på.
  • [5. Samtal om åskådaransvar, 15 min]

    Mål med momentet:

    • Etablera uttrycket aktiv åskådare.
    • Att deltagarna ska förstå att alla kan göra något.
    • Att deltagarna ska veta mer om hur det går att ingripa på ett säkert sätt.
    1. Berätta att ni nu ska prata mer om filmen, och mer specifikt om personerna runt Jonna.
    2. Välj den metod som passar eleverna bäst, till exempel bikupa.
    3. Diskutera en fråga i taget.
    4. Gå igenom varje fråga i helgrupp innan ni går vidare till nästa slide.
    5. Börja med följande frågor:
      • Om ni tänker på killen som var berättarrösten i filmen, vad kan vi kalla honom?
      • Vad hade han för roll?
      • Vad kan vi kalla den rollen?
    6. Om eleverna inte tar upp begreppet åskådare, berätta att han var en åskådare i situationen.
    7. Någon kanske säger att åskådarna inte gjorde något alls. Lyft då fram att det även är ett aktivt val att passivt titta på.

    Nästa slide:

    1. Poängtera att som åskådare kan en
      • se något
      • höra något
      • höra talas om något
      • få något berättat för sig.
    2. En behöver alltså inte alltid vara med i själva situationen där något händer för att vara en åskådare.
  • [5. Samtal om åskådaransvar, 15 min]

    1. Poängtera att som åskådare kan en
      • se något
      • höra något
      • höra talas om något
      • få något berättat för sig.
    2. En behöver alltså inte alltid vara med i själva situationen där något händer för att vara en åskådare.

    Nästa slide:

    1. Låt eleverna fortsätta att skriva loggbok, diskutera i bikupor eller i smågrupper.
    2. Fråga eleverna:
      • Hur kommer det sig att killarna i soffan inte hjälpte Jonna?
      • Vad är det som kan hindra dem från att ingripa?
    3. Poängtera att eleverna säkert har varit med om andra eller liknande situationer i sina egna liv. Situationer där man har sett något som inte känts helt okej, men valt att inte göra något.
    4. Fråga eleverna:
      • Är det enklare eller svårare att ingripa om det är en vän eller en främling?
      • Varför skiljer det sig åt?
    5. Växla sedan över till nästa slide.
  • [5. Samtal om åskådaransvar, 15 min]

    1. Låt eleverna fortsätta att skriva loggbok, diskutera i bikupor eller i smågrupper.
    2. Fråga eleverna:
      • Hur kommer det sig att killarna i soffan inte hjälpte Jonna?
      • Vad är det som kan hindra dem från att ingripa?
    3. Poängtera att eleverna säkert har varit med om andra eller liknande situationer i sina egna liv. Situationer där man har sett något som inte känts helt okej, men valt att inte göra något.
    4. Fråga eleverna:
      • Är det enklare eller svårare att ingripa om det är en vän eller en främling?
      • Varför skiljer det sig åt?
    5. Växla sedan över till nästa slide.

    Nästa slide:

    1. Gå igenom de olika förklaringarna till att killarna inte hjälpte Jonna i helgrupp.
    2. Skriv upp dem på tavlan under rubriken ”Hinder”.
    3. Den här typen av resonemang kan komma upp:
      • Att en är rädd för att själv bli utsatt.
      • Att ingen annan gör något.
      • Tänk om det inte är ett problem för Jonna?
      • Att bli bortvald och inte få vara med längre.
    4. Knyt ihop reflektionerna genom att förmedla att vi vet vad Jonna behöver:
      • Att vuxna och killarna i soffan avbryter kränkningarna.
      • Men det är ändå inte helt lätt att göra det.
    5. Gå vidare genom att be deltagarna att fundera över följande:
      • Vad skulle göra det lättare att hjälpa Jonna, att ingripa?
    6. Be dem först diskutera med sin granne och sen dela med sig i helgrupp.
    7. Skriv upp svaren under rubriken ”Underlättar”.
    8. Vanliga svar som stöd till dig som leder:
      • Ta hjälp av andra.
      • Prata med Jonna efteråt.
    9. Avsluta diskussionen med att säga att ”alla kan göra något för Jonna”.
  • [5. Samtal om åskådaransvar, 15 min]

    1. Gå igenom de olika förklaringarna till att killarna inte hjälpte Jonna i helgrupp.
    2. Skriv upp dem på tavlan under rubriken ”Hinder”.
    3. Den här typen av resonemang kan komma upp:
      • Att en är rädd för att själv bli utsatt.
      • Att ingen annan gör något.
      • Tänk om det inte är ett problem för Jonna?
      • Att bli bortvald och inte få vara med längre.
    4. Knyt ihop reflektionerna genom att förmedla att vi vet vad Jonna behöver:
      • Att vuxna och killarna i soffan avbryter kränkningarna.
      • Men det är ändå inte helt lätt att göra det.
    5. Gå vidare genom att be deltagarna att fundera över följande:
      • Vad skulle göra det lättare att hjälpa Jonna, att ingripa?
    6. Be dem först diskutera med sin granne och sen dela med sig i helgrupp.
    7. Skriv upp svaren under rubriken ”Underlättar”.
    8. Vanliga svar som stöd till dig som leder:
      • Ta hjälp av andra.
      • Prata med Jonna efteråt.
    9. Avsluta diskussionen med att säga att ”alla kan göra något för Jonna”.

    Nästa slide:

    Innan en ingriper som åskådare så är det några saker som en behöver fundera över.

  • [5. Samtal om åskådaransvar, 15 min]

    Innan en ingriper som åskådare så är det några saker som en behöver fundera över.

    Nästa slide:

    1. Det första du behöver avgöra är om det faktiskt är en problemsituation. Det kan vara väldigt svårt att avgöra.
    2. De som bråkar kan tycka att den som lägger sig i bara förstör. Men det är bättre att lägga sig i en gång för mycket än en gång för lite.
    3. De flesta gånger kan motstånd eller ett ingripande skapa en förändring till det bättre. De som bråkar kan vakna till när andra reagerar.
  • [5. Samtal om åskådaransvar, 15 min]

    1. Det första du behöver avgöra är om det faktiskt är en problemsituation. Det kan vara väldigt svårt att avgöra.
    2. De som bråkar kan tycka att den som lägger sig i bara förstör. Men det är bättre att lägga sig i en gång för mycket än en gång för lite.
    3. De flesta gånger kan motstånd eller ett ingripande skapa en förändring till det bättre. De som bråkar kan vakna till när andra reagerar.

    Nästa slide:

    1. Nästa sak du behöver fundera på är om personen i situationen behöver din hjälp. Det är inte heller alltid så lätt att veta.
    2. Om du är osäker kan du alltid fråga ”Är du okej?” Invänta svaret och se vad som händer.
    3. En del som blir utsatta kan ändå säga att allt är okej, eftersom de skäms över situationen. Då kan du hänga kvar en stund och se hur situationen utvecklar sig.
  • [5. Samtal om åskådaransvar, 15 min]

    1. Nästa sak du behöver fundera på är om personen i situationen behöver din hjälp. Det är inte heller alltid så lätt att veta.
    2. Om du är osäker kan du alltid fråga ”Är du okej?” Invänta svaret och se vad som händer.
    3. En del som blir utsatta kan ändå säga att allt är okej, eftersom de skäms över hur situationen blivit. Då kan du hänga kvar en stund och se hur situationen utvecklar sig.

    Nästa slide:

    1. Till sist behöver du fundera över hur du kan ingripa på ett säkert sätt.
    2. Ingripandet ska vara säkert både för den utsatta och dig själv.
    3. Här kan du använda fantasin:
      • Ring polisen.
      • Be någon i närheten om hjälp.
      • Distrahera genom att tex fråga om vägen.
      • Skrik att det brinner.
      • Om du stannar kvar kan du hjälpa till efteråt.
      • Prata med personer i närheten, ni kanske kommer på en lösning tillsammans.
  • [5. Samtal om åskådaransvar, 15 min]

    1. Till sist behöver du fundera över hur du kan ingripa på ett säkert sätt.
    2. Ingripandet ska vara säkert både för den utsatta och dig själv.
    3. Här kan du använda fantasin:
      • Ring polisen.
      • Be någon i närheten om hjälp.
      • Distrahera genom att tex fråga om vägen.
      • Skrik att det brinner.
      • Om du stannar kvar kan du hjälpa till efteråt.
      • Prata med personer i närheten, ni kanske kommer på en lösning tillsammans.

    Nästa slide:

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.
    2. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.
  • [6. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.
    2. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.

    Nästa slide:

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
  • [6. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna.

    Nästa slide:

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.
  • [6. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.

    Nästa slide:

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.

    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.
  • [Avslutning – information om stöd]

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.

    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.

    Nästa slide:

    Tack för idag!

  • Tack för idag!


Feedback

Webbplatsen använder cookies. Läs mer i vår integritetspolicy om cookies och hur vi hanterar personuppgifter.