För att arbetet med MVP på er skola och i er verksamhet ska lyckas finns det några saker som är bra att tänka på. Arbetet behöver förankras så att all personal får grundläggande kunskap om våld, genus och åskådaransats.
FÖRBEREDELSER OCH PLANERING
För att arbetet med MVP på er skola och i er verksamhet ska lyckas
finns det några saker som är bra att tänka på.
Arbetet behöver förankras så att all personal får grundläggande kunskap om våld, genus och åskådaransats. Det är viktigt att elevhälsoteamet involveras, för att vara förberedda på att prata med unga som har erfarenhet av våld. MVP-lektionerna behöver schemaläggas och de ledarteam som ska arbeta med MVP behöver ha tid för både planering och efterarbete.
Under genomförandet är det bra att arbeta med kollegialt lärande
och handledning. För att lyckas med implementeringen av MVP i er
verksamhet har MÄN tagit fram en programmanual som ett stöd för
det förberedelsearbete ni behöver göra innan ni startar.
INFÖR FÖRSTA LEKTIONEN
Innan ni sätter igång med första lektionen bör ni ha förankrat lektionsseriens fokus och mål. Upplägget på lektion 1 bygger på att det inte är första gången som eleverna får veta att de tillsammans kommer att diskutera hur de kan skapa en tryggare skola.
ATT ARBETA MANUALBASERAT
Att arbeta manualbaserat innebär att så långt det är möjligt följa
lektionsseriens upplägg; alltså följa ordning och struktur på övningar.
Det ökar chansen att få önskad effekt.
Enligt Skolverkets utvärdering av MVP får de ledare som följde
övningens mål och genomförde övningar i tänkt ordning och enligt
instruktionen det väntade resultatet av övningen. Däremot var det
inte lika självklart att uppnå lektionens och övningens mål när de
ändrade i ordning och upplägg av övningar.
Lektionsserien består av 14 lektioner, en gång i veckan, där varje
lektion är en lektionstimme inklusive paus.
Om ni väljer att ha färre tillfällen är det några teman som alltid bör
vara med. Dessa teman är: Genus (lektion 5-6), våld (lektion 2-3) och
åskådaransatsen (lektion 1 och scenarioarbetet).
ATT ANPASSA ÖVNINGAR OCH LEKTIONSUPPLÄGG
Läs igenom hela manualen för att skapa dig en bild av helheten. Du
kommer märka att ett visst anpassningsarbete till ditt sammanhang
behöver göras. Det kan vara så att vissa övningar behöver tas bort eller
ändras och nya scenarion behöver skapas för att bättre fånga vardagen
för de unga du möter.
Om du tillsammans med de kollegor som genomgått MVP-utbildningen
lägger ner tid på det här anpassningsarbetet kommer genomförandet
bli enklare.
Det ingår flera övningar i varje lektion, ibland fler än du hinner med.
Gå igenom varje lektion och tänk igenom vilka övningar ni kan välja
bort utan att lektionens syfte och röda tråd går förlorad. Ibland kan
det vara viktigare att stanna kvar i en övning eller diskussion för att
hinna se till att den landar rätt, snarare än att hinna igenom hela
lektionen.
Till varje lektion finns också förslag på formuleringar och infallsvinklar
ifall deltagarna inte själva kommer igång och diskuterar. Om ni för-
bereder er noga första gången ni genomför MVP-lektionerna så blir
det lättare nästa gång.
De övningar som kallas ”Scenario” är programmets kärna och är
baserade på flera års praktik och utvärderingar. Dessa övningar ska
ingå om lektionsserien ska kallas för MVP. Andra centrala övningar är
”definition av våld” och ”genuslådorna”.
För mer information om anpassningar se Riktlinjer för anpassningar i resurscentrum.
SKAPA EN ORDLISTA
Olika grupper har olika språkliga färdigheter och ni kommer märka att ni behöver reda ut vissa begrepp för att budskapet ska landa hos eleverna. Skapa gärna en ordlista tillsammans med eleverna som kan sättas upp vid varje lektion för att påminna om vad orden betyder.
Kolla igenom hela materialet på förhand och samla upp de ord och begrepp som behöver förklaras. Gå igenom orden och begreppen innan respektive lektion, eller på andra lektioner, innan hela lektionsserien startar, för att underlätta genomförandet av MVP.
TILL DIG SOM LEDARE
- I det här materialet ligger fokus på killars och mäns våld eftersom
det är ett strukturellt samhällsproblem. Men som ledare kan det
vara viktigt att visa att du är medveten om att våld i samkönade
relationer förekommer, liksom kvinnors våld. - En pedagogisk tanke med materialet är att förmedla att alla
personer, oavsett kön, kan arbeta för att förhindra våld. Om det är
möjligt – sätt samman ledarpar med personer av olika kön - När ni planerar upplägget är det i olikkönade ledarpar extra viktigt
att ni reflekterar över hur talartiden mellan er är fördelad. Om det
är möjligt är det symboliskt bäst att hon sköter tekniken (sätta på
dator, trycka fram bilder osv). - Skapa en trygg och respektfull samtalsmiljö genom att komplettera
klassrumsregler med regler för att trygga samtalen. - Hjälp gruppen att hålla fokus på temat – killars och mäns våld.
Se till att du är tydlig med programmets mål, då blir du tydligare
som ledare. - Visa att du lyssnar. Visa att du blir berörd. Bekräfta den som
berättar genom att tacka för att den ville dela med sig. Försök att
undvika värderande ord som ”bra” eller ”modigt”. Det räcker med
att visa med kroppen att du aktivt lyssnar. - Som ledare ska du inte svara på alla frågor och kommentarer.
En bra strategi är att omdirigera frågor och kommentarer till övriga
deltagare genom att exempelvis säga ”Skulle någon annan vilja
kommentera?” eller ”Vad tycker ni andra?”. - För att hjälpa deltagarna att sätta sig in i frågorna kan det underlätta
om du som ledare delar med dig av egna erfarenheter. Poängen är
att visa att alla har varit i kontakt med våld. Deltagarna ska inte
känna pressen att dela med sig av egna erfarenheter i gruppen. - Ett sätt att underlätta för deltagarna att våga börja prata kan vara
att bjuda in till generella reflektioner. Exempelvis kan ni ställa
frågor som: ”Om du frågade 100 människor på stan, vad tror du de
flesta skulle säga? Vad skulle din granne säga? Andra ungdomar?”. - Som ledare kan du behöva hjälpa deltagarna med gränser.
Självklart får de berätta om egna erfarenheter, men hjälp dem att
sätta gränser så att de inte lämnar ut sig för mycket. Efter avslutad
lektion ska de umgås på andra villkor och du som ledare kommer
inte att vara närvarande. - En utmaning är att få killar att prata om sin priviligierade position.
Om ni har möjligheten att ha olikkönat ledarskap kan den ledare
som ”läses som man” berätta om utsatthet och våldsanvändning. En
annan variant är att deltagarna ”byter kön” i en övning för att träna
på att sätta sig in i hur andra kan tänka och hantera olika situationer.
OM NÅGOT HÄNDER UNDER LEKTIONERNA
Prata igenom hur ni som ledare ska hantera eventuellt motstånd
från gruppen och vilket stöd ni vill ha av varandra i olika situationer.
Exempelvis kan det vara så att en kvinnlig ledare blir mer ifrågasatt än
en manlig ledare. Om han då rycker in och hjälper till sänder det vissa
signaler till gruppen och om han passivt ser på sänder det en annan
typ av signaler.
- Om något händer under lektionerna finns det flera strategier att
prova. - Om en elev stör kan du sätta/ställa dig bredvid den som stör. En
annan är att flytta på eleven så att den hamnar längst fram med
alla kamrater bakom sig. Gå i dialog med deltagarna genom frågor:
”Ska vi ha det så här…” eller ”Kan vi komma överens om hur vi ska
samarbeta?”. Ta hjälp av de andra deltagarna, sitter de med några
förslag på hur ni kan komma vidare? Om situationen inte går att lösa
kan ni be eleven att lämna salen, men en av ledarna bör då följa med.
Informera sedan ansvarig personal/lärare om vad som hänt. - Med stor sannolikhet kommer det att finnas våldsutsatta eller
anhöriga/bekanta till våldsutsatta i grupperna. Det kan vara bra
att du som ledare informerar om att det går bra att stanna kvar
en stund efter lektionen om det är någon som vill prata. Eftersom
elevvårdsteamet ska veta att våldspreventiva insatser pågår i skolan
så kan eleven även hänvisas dit. Om ansvarig personal känner sig
osäkra på hur de ska bemöta deltagarna kan MÄN hjälpa till med
handledning och utbildning. - Förbered en stödlista – “Ifall du behöver prata” – med olika stöd-
kontakter som delas ut i början av varje lektion. Stödkontakterna ska
vara lokala i största möjliga mån och anpassade till era förutsättningar. - Följ den vanliga handlingsplanen kring anmälningsplikt kontra
tystnadsplikt. Om du inte är knuten till skolan, tänk på följande:
Om en deltagare vänder sig till er för att prata så är det viktigt att
lyssna och ställa öppna frågor och samtidigt förmedla att även ni
har anmälningsplikt. Om en elev frågar om ni har tystnadsplikt
kan ni svara: ”Ja, men om du berättar något för mig som tyder på
att du inte har det bra, exempelvis blir slagen hemma, eller har en
partner som är våldsam eller om du inte vill leva, då förväntas jag
förmedla informationen vidare så att du kan få hjälp.”