Logga in

Lektion 4: Våld går att förebygga

Mål för lektionen

  • Motivera deltagarna att vara med i arbetet att förebygga våld i deras vardag.
  • Skapa en vilja att ta kollektivt ansvar.

Material

  • Dator och projektor
  • Utskrivna scenariolappar (se bilaga längst ner på sidan)
  • Loggbok

Lokalbehov

Hela lektion 4 bör genomföras i halvgrupp och kräver därför två mindre grupprum. Övningarna som ska genomföras fungerar bäst i mindre grupper.

Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra som möblering. Välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

 

Starta lektion

Mer om att jobba i halvgrupp – könsseparatistiskt eller inte?

Framför allt scenarioövningar bör genomföras i halvgrupp.

Men ni behöver fundera över om halvgrupperna ska vara könsseparatistiska eller könsblandade. När det gäller vissa våldsformer, som exempelvis sexualiserat våld, är könsseparatistiska samtal ofta väldigt uppskattade. Tjejer är oftare utsatta än killar när det gäller sexuellt våld, och utsätts oftare av just killar.

Ett sätt att bestämma om ni ska jobba könsseparatistiskt kan vara att be deltagarna rösta genom handuppräckning. Innan ni röstar bör ni då förmedla att samtalen kommer att handla om våld. Killar och tjejer har många gånger olika erfarenheter av våld, vilket kan påverka vad en vill samtala om.

  • Förslag 1. Arbeta könseparatistiskt Om denna indelning röstas fram, be transpersoner att välja den grupp som känns mest bekväm.
  • Förslag 2. Arbeta könsblandat. Då kan grupperna delas in genom att räkna 1, 2, 1, 2.

>

1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
  • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
  • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.

Be deltagarna reflektera kring förra lektionen då de fick ta del av berättelsen om Alex som våldtog två tjejer och hur sociala medier spelade en aktiv roll i hur situationen blev för alla inblandade. Poängtera att hur en deltar i delningar och hanterar information på sociala medier kan få stor betydelse.

För att få koll på hur en ska bete sig behöver en diskutera och träna på hur en kan hjälpa andra, därför fokuserar denna lektion på hur en kan bli bättre på att ingripa, framför allt offline.

Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra. Påminn också om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata. Deltagarna kan även vända sig till någon av organisationerna på stödlistan som delades ut på första lektionen (en förkortad version kommer upp i presentationen i slutet av varje lektion). Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform, berätta var den finns. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite om lektionen väcker funderingar.

>

2. Slut dina ögon (20 min)

Mål med momentet

  • Att föra frågan om våld närmare deltagarna.
  • Att skapa empati för den som utsätts för våld.

Steg 1. Introducera övningen

Berätta för deltagarna att ni ska göra en övning där de ska försöka sätta sig in i en situation. Var tydliga med att situationen som ni kommer att läsa upp handlar om att en person som en bryr sig mycket om blir utsatt för våld. När ni har läst igenom berättelsen ska ni diskutera den.

Om någon inte vill delta, uppmuntra dem att göra något annat: lyssna på musik, titta ut genom fönstret eller bara dagdrömma en stund.

Kolla av med deltagarna om de har några frågor.

Steg 2. Läs upp berättelsen

Uppmuntra deltagarna att sätta sig så skönt de kan, gärna med båda fötterna på marken. Be dem blunda eller titta ner framför sig. Det viktiga är att inte ta kontakt med någon annan.

Läs igenom punkterna nedan, lugnt och stadigt. Pausa lite mellan punkterna så att deltagarna hinner ta in det ni läser:

  • Föreställ dig en kvinna eller tjej som du verkligen bryr dig om. Det kan vara din kompis, din mamma, din flickvän, din syster eller din mormor.
  • Föreställ dig att hon är på väg hem själv från några kompisar, från skolan eller jobbet, fotbollsträningen eller en middag.
  • Föreställ dig nu att en kille eller man i ungefär samma ålder kommer fram till henne. Han tar tag i henne på ett sätt som inte är okej. Han är våldsam och otrevlig.
  • Föreställ dig nu att det finns en tredje person närvarande, en åskådare. Åskådaren kan lätt gripa in, men väljer att låta bli. Åskådaren tittar bara på och går förbi. Mannen fortsätter att göra illa den du tycker mycket om.

Pausa en stund efter att ha läst klart – be deltagarna att öppna ögonen och sträcka på sig. Berätta att du är glad över att de ville delta i övningen.

Poängtera att alla kanske inte fick upp några bilder av situationen. Det kan vara bra att säga att för en del kan det komma upp många bilder och för andra inga alls. Bekräfta att vi fungerar olika.

Be alla att bara lyssna på frågorna ni nu ska prata om och svara så gott de kan. Ni ska prata om känslor och reaktioner, åskådarens roll och konsekvenser för kvinnan. Skriv upp rubrikerna ”känslor”, ”åskådare” och ”konsekvenser för kvinnan” på tavlan.

Steg 3. Känslor och reaktioner

Börja med att fråga deltagarna vad berättelsen väckte för känslor och reaktioner. Skriv upp svaren på tavlan under rubriken ”känslor”. Uppmuntra gruppen att lyfta fler känslor än bara ”ilska” (som ofta kommer upp). Exempelvis hjälplöshet, förvirring, sorg, desperation eller maktlöshet.

Steg 4. Åskådarens roll

Fortsätt med att prata om åskådarens roll. Fråga deltagarna:

  • Vad väckte åskådarens beteende för känslor?

Skriv upp reaktionerna som åskådaren väcker under rubriken ”åskådare”. Under denna punkt är det viktigt att ni också ställer frågan:

  • Är det någon som kan ha förståelse för att åskådaren inte ingrep?

Förmedla att det är svårt att ingripa som åskådare

Samtalet om åskådarens roll måste handla om att det är svårt och läskigt att lägga sig i. Målet med MVP är att alla ska känna att de kan göra någonting, men det får inte förmedlas som en oproblematisk självklarhet. Förmodligen finns det många deltagare som inte har vågat eller vetat hur de ska ingripa. Syftet med MVP-programmet är att alla ska känna att de kan göra någonting. Men om det förmedlas som en oproblematisk självklarhet, kan budskapet skapa onödig skam hos de som inte vågar. Det skapar inte motivation utan snarare motstånd.

Det är inte alltid så lätt att ingripa. Det kan vara en farlig eller svårbedömd situation. Vi lever också i en kultur där en ska ”sköta sig själv”. Vi uppmuntras sällan att lägga oss i. Trots det har en del lätt att ingripa, medan andra är försiktigare och kanske hjälper till efteråt istället.

Dessa beteenden kan också vara könade. Killar och män ingriper ofta utan att tänka på sin egen säkerhet medan tjejer och kvinnor ibland kan vara mer försiktiga och eftertänksamma.

Förhoppningen med lektionerna är att få killar att tänka till och inte spela hjältar, samtidigt som tjejer får kliva fram och blir mer aktiva.

Påminn deltagarna om att MVP:s lektionsserie är ett sätt att träna på att ingripa säkert och på ett rimligt sätt. Om det vore lätt att ingripa skulle MVP inte behövas.

Utgå ifrån att någon av deltagarna upplevt våld i hemmet

När ni pratar om åskådaringripanden är det också viktigt att tänka på att någon av deltagarna säkert har upplevt eller upplever våld hemma. Vanligast är att pappa slår mamma eller att föräldrarna kränker eller slår sina barn.

Barn är aldrig ansvariga för att bryta våld i hemmet. Det är föräldrarnas ansvar att se till att barn inte ser eller blir utsatta för våld – lagmässigt likställs idag att ett barn bevittnar våld med att hen själv har misshandlats.

Många barn som växer upp med våld känner sig ansvariga för att hjälpa den utsatta föräldern. Därför är det viktigt att förmedla att det aldrig är barnets ansvar! Det kan lätta på barnets skuldkänslor över att inte kunna skydda sin förälder.

Steg 5. Konsekvenser för kvinnan

Fortsätt med att prata om konsekvenserna för kvinnan. Fråga deltagarna:

  • Hur tror ni att övergreppet påverkar henne?
  • Hur mår hon efteråt?

Skriv upp svaren på tavlan under rubriken “konsekvenser för kvinnan”. Exempel kan vara: depression, rädsla, svårt att lita på män, att hon skuldbelägger sig själv, sämre självkänsla, begränsar sig själv i framtiden.

Steg 6. Sammanfatta

Ställ frågan till deltagarna:

  • Räck upp handen om du velat att åskådaren hade lagt sig i?

Förmodligen räcker alla upp handen. Förmedla att såklart vill vi att andra ska bry sig om våra nära och kära om vi inte är i närheten. När vi ser någon bli utsatt behöver vi komma ihåg att det är någons nära och kära. Påminn om att vi alla kan spela en viktig roll för andra som blir utsatta genom att ingripa. Men vi behöver prata mer om hur vi kan hjälpa till, eftersom det är svårt.

>

3. Introduktion till scenario och åskådaringripande (5 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får en övergripande bild av scenariometoden och åskådaransatsen.

Berätta för deltagarna att ni snart ska göra en scenario-övning. Ni kommer att jobba med sådana övningar också längre fram under lektionsseriens gång.

Under scenario-övningarna pratar ni om svåra dilemman, och funderar på hur en kan hjälpa till i situationen på bästa sätt. Målet är att deltagarna ska känna sig mer trygga i att ingripa på ett säkert sätt. Lösningarna som ni pratar om i klassrummet kan deltagarna sedan använda om det skulle hända något på riktigt.

Innan ni börjar med den här första scenario-övningen ska ni prata om hur en kan ingripa på olika sätt.

En kan ingripa före, under och efter

Börja med att berätta att en kan ingripa före, under och efter en situation.

  • En kan ingripa före till exempel genom att förmedla sin oro, rådfråga eller ta hjälp av andra kring vad en borde göra.
  • En kan ingripa under tiden något händer till exempel genom att distrahera situationen, ta hjälp av andra eller säga ifrån om någon beter sig illa.
  • En kan ingripa efter en händelse till exempel genom att kolla hur den utsatta mår, fråga om den behöver hjälp med något och förmedla att det som hände inte var okej.

Poängtera att det är säkrast att ingripa före eller efter. Förmedla också att ingripanden före eller efter är minst lika viktiga och riktiga ingripanden, som att ingripa i ett skarpt läge. Anledningen till att vi kanske inte ser på före/efter som ett ingripande kan hänga samman med vad vi får läsa om i media: ”Man stoppade våldtäkt genom att överraska förövaren”. Vi matas med berättelser om hjältar! Oftast män, som, många gånger, gör farliga ingripanden. Detta präglar vår föreställning om vad som är ett ”riktigt” ingripande.

Hur kan du ingripa?

Förutom att en kan göra ingripanden före, under och efter, kan en lägga sig i på en massa olika sätt:

  • Ta hjälp av andra – att gå ihop och göra något tillsammans gör det säkrare att ingripa. 
  • Distraktion – kan vara att sätta sig bredvid, byta ämne eller att låtsas inte förstå. 
  • Direkt ingripande – kan vara att säga ifrån, påtala ett problem eller ringa polisen. 
  • Omsorg – kan vara att ta hand om den som blivit utsatt, prata med den som använt våld eller att komma fram till hur vi kan undvika att det händer igen.

Att tänka på vid ingripanden

När ni nu ska göra scenarioövningen finns det några saker som är viktigt att tänka på när det gäller ingripanden.

 

  • Det behöver vara säkert för dig själv och andra.
  • Undvik att göra situationen värre. 
  • Det viktigaste att är att göra någonting! 

Gå igenom punkterna och betona att det kan vara svårt att göra något precis i stunden när det händer något. Det är viktigt att komma ihåg att en kan göra väldigt mycket före och efter också, beroende på situation kan det vara det säkraste sättet. Det går att agera när något är på väg att hända, men innan det hinner eskalera. 

Att undvika att göra situationen värre kan handla om att inte trissa upp situationen så att den eskalerar ytterligare. Det kan också handla om att undvika att skapa en ny kränkande situation såsom att bete sig illa mot den eller dem som kränkt någon annan först.

Er roll som ledare är att bredda normen kring vad som är ett ingripande. Deltagarna ska känna att även ett ingripande före eller efter en händelse är något att vara stolt över.

Det allra viktigaste är att göra någonting! 

>

4. Träna på att ingripa! (25 min)

Mål med momentet

  • Skapa dialog.
  • Deltagarna känner igen en problemsituation.
  • Deltagarna känner sig förberedda på att kunna gripa in.
  • Deltagarna känner igen olika reaktioner inför att gripa in.
  • Deltagarna får idéer om olika sätt att gripa in.

Berätta att deltagarna nu ska få ta del av ett dilemma som kan äga rum i deras vardag. De ska få träna på hur en kan ingripa och i lugn och ro fundera kring situationer som kan vara svårtolkade.

Ni har två scenarion att välja mellan, ta det som passar er grupp bäst. Obs! Om inget av scenariona känns relevant – skriv om situationen så att den passar er grupp. Ifall deltagarna inte kommer med några egna exempel så bör ledaren ha förberett en berättelse som påminner om scenariot.

Planera tiden så att ni hinner igenom alla stegen i övningen. De steg som är lite extra viktiga är att diskutera scenariot och prata om olika ingripanden.

Obs! Scenario-övningar bör alltid genomföras i halvgrupp. Du kan läsa mer om att jobba könsseparatistiskt eller inte längst upp i lektionsbeskrivningen.

>

Träna på att ingripa: scenario 1 (Din vän)

Steg 1. Läs upp scenariot

Dela ut scenariopapperen till deltagarna. Be en frivillig deltagare att läsa scenariot. Be sedan någon annan att läsa upp Tankar som snurrar.

Din vän

Din vän har en kontrollerande pojkvän, han skickar ständigt sms och håller koll på vad din vän gör. Senast ni var på fest hade pojkvännen åsikter om att din vän hade dansat med någon annan. Pojkvännen drog med din vän ut i hallen och du smög efter. Det du såg var inte kul. Din vän stod tryckt mot väggen och pojkvännen stod jättenära din väns ansikte och såg ut att skrika, men tyst … Pojkvännen slog i väggen bredvid din vän flera gånger. Det såg otroligt hotfullt ut. Pojkvännen drog med din vän ut genom dörren och de kom inte tillbaka. Du stirrade på dörren, men blev kvar …

Tankar som snurrar

Wow, vad arg han var. Men min vän är ju så kär… och det kanske såg lite värre ut än vad det var … För det mesta är ju min vän nöjd. Men ändå, rätt ofta får jag lyssna och trösta. Nästa gång det händer då säger jag till. Men tänk om pojkvännen blir förbannad på mig. Han har ju visat sig vara hotfull och aggressiv. Jag struntar i det … jag har ju sett på några gånger nu, min väns partner är inte schysst, min vän får inget utrymme, det är ju vi som är polare … men hur?

Steg 2. Diskutera om scenariot är realistiskt

Gör denna genomgång i helgrupp för att försäkra er om att deltagarna förstår scenariot på ett liknande sätt. Fråga deltagarna:

  • Är situationen realistisk?
  • Är det någon som känner igen sig eller som har varit med om något liknande?

Om scenariot inte upplevs som realistiskt ber du gruppen justera beskrivningen. De kan också hitta på ett liknande scenario från sin vardag som känns mer realistiskt.

För att få deltagarna att reflektera kring scenariot kan ni behöva plocka isär situationen i mindre delar. Gå igenom frågorna nedan för att kolla av hur deltagarna tänker kring situationen och försäkra er om att de förstår vad som händer. Ha fokus på de olika aktörerna i scenariot.

  • Vad händer i situationen?
  • Vem driver på?
  • Vem blir utsatt?
  • Vilka finns runt omkring?

Steg 3. Analysera situationen – fördjupningsfrågor

Fortsätt att fördjupa diskussionen med hjälp av frågorna nedan. Förmodligen hinner ni inte med alla, så välj ut de frågor ni vill prioritera. Välj den metod som passar er grupp bäst: bikupa eller att dela i helgrupp. Gå gärna en runda för att försäkra er om att alla får säga något.

Här kan ni återkoppla till när de slöt ögonen och tänkte på nära och kära. Nu är de själva åskådare i en situation. Poängtera att relationen kan spela roll, men att det bästa är att hjälpa till oavsett relation. Om fokus hamnar för mycket på varför kompisen inte lämnar relationen blir det viktigt att föra tillbaka det till att problemet är han som är hotfull och använder verbalt och psykiskt våld.

Frågor att diskutera

  • Varför tror du att någon kan bete sig så här mot sin partner (slå i väggen, stå jättenära partnerns ansikte och skrika på ett sätt så att ingen hör)?
  • Om pojkvännen kan göra så här på en fest, vad tror ni att han kan göra när de är själva?
  • Hur tror du att du skulle reagera om det var ett syskon till dig som blev bemött så här på en fest och ingen stoppade killen?
  • Din vän beskrivs könsneutralt i scenariot. När du satte dig in i situationen fick din vän något kön, blev det en kille, en tjej, eller icke-binär? Varför könade du som du gjorde?
  • Spelar det någon roll vilket kön vännen identifierar sig som för hur du tänker kring situationen?
  • Påverkas scenariots trovärdighet beroende på om det är ett heteropar eller ett samkönat par?
  • Hur kommer det sig att en del killar tar sig rätten att bete sig så här?

Steg 4. Diskutera hur en kan ingripa

Be deltagarna reflektera med sin granne om hur de skulle lösa situationen. Låt deltagarna dela med sig av sina tankar i helgrupp.

Frågor att diskutera

  • Vad hade du kunnat göra?
  • Vad hade de som är med i situationen kunnat göra?

Se till att ni kommer in på de olika sätten att ingripa under diskussionerna: ta hjälp av andra, distraktion, direkt ingripande, omsorg.

Be sedan deltagarna att jämföra sina lösningar med de alternativa lösningarna nedan. Påminn dem om att de alternativ som anges i exemplen inte är heltäckande. Deras förslag kan vara det bästa alternativet.

Understryk att vi inte förespråkar ett visst alternativ. Allt beror på, omständigheterna kan variera. Personlig säkerhet är viktigt att framhålla, en ska inte ta onödiga risker. Var så realistisk som möjligt och se även till att deltagarna är så realistiska som möjligt.

Alternativet ”ingenting” ska inte uppmuntras.

Alternativa förslag

  1. Det är ändå deras relation, jag låter det vara.
  2. Jag avvaktar till nästa gång något händer.
  3. Jag ringer min vän imorgon och berättar vad jag såg och att jag är orolig. Erbjuder min vän stöd: ”Jag kan hjälpa dig att bryta”.
  4. Nästa gång pojkvännen kontrollerar min kompis säger jag till honom direkt att han inte har någon rätt att styra och ställa över min vän.
  5. Jag låtsas som att jag inte sett situationen och går bara fram och frågar min vän om hon vill dansa, eller vet vad klockan är, någonting som stör deras energi.
  6. Annat eget förslag.

Steg 5. Avslutning

Be deltagarna placera in situationen i våldspyramiden och ange vad det är för typ av våld.

>

Träna på att ingripa: scenario 2 (Sms-terror)

Steg 1. Läs upp scenariot

Dela ut scenariopapperen till deltagarna. Be en frivillig deltagare att läsa scenariot. Be sedan någon annan att läsa upp Tankar som snurrar.

Sms-terror

Din vän skickar hela tiden textmeddelanden till sin flickvän. Han frågar var hon är, vem hon hänger med och vad hon gör. Det är inte bara trevliga och kärleksfulla meddelanden. Du har fått en känsla av att din vän är helt besatt av henne och svartsjuk. Han vill veta varje steg hon tar … Det är inte okej.

Tankar som snurrar

Jag är osäker på om jag kan lägga mig i. Jag skulle inte tycka det va så kul om någon la sig i min relation. Men samtidigt, det här är inte okej … Han kontrollerar varje steg hon tar. Det kan inte vara bra. Samtidigt vet jag att det finns tjejer som tänker att svartsjuka killar verkligen visar att den älskar en. Men hans kontrollerande sätt kan lätt glida över i värre grejer. Undrar om det finns en risk för att han skulle kunna slå henne? Men samtidigt, det är ju många som sms:ar till varandra sjukt mycket. Vem är jag att säga när det är för mycket? Om jag lägger mig i så kanske han blir arg på mig … Vad ska jag göra?

Steg 2. Diskutera om scenariot är realistiskt

Gör denna genomgång i helgrupp för att försäkra er om att deltagarna förstår scenariot på ett liknande sätt. Fråga deltagarna:

  • Är situationen realistisk?
  • Är det någon som känner igen sig eller som har varit med om något liknande?

Om scenariot inte upplevs som realistiskt ber du gruppen justera beskrivningen. De kan också hitta på ett liknande scenario från sin vardag som känns mer realistiskt.

För att få deltagarna att reflektera kring scenariot kan ni behöva plocka isär situationen i mindre delar. Gå igenom frågorna nedan för att kolla av hur deltagarna tänker kring situationen och försäkra er om att de förstår vad som händer. Ha fokus på de olika aktörerna i scenariot.

  • Vad händer i situationen?
  • Vem driver på?
  • Vem blir utsatt?
  • Vilka finns runt omkring?

Steg 3. Analysera situationen – fördjupningsfrågor

Fortsätt att fördjupa diskussionen med hjälp av frågorna nedan. Förmodligen hinner ni inte med alla, så välj ut de frågor ni vill prioritera. Välj den metod som passar er grupp bäst: bikupa eller att dela i helgrupp. Gå gärna en runda för att försäkra er om att alla får säga något.

Frågor att diskutera

  • Varför tror du att en någon kan bete sig så här mot sin partner (skicka sms, kolla var hon är hela tiden)?
  • Hur tror ni att det blir för flickvännen?
  • Hur kan en sådan här relation utvecklas?
  • Vad kan göra det svårt att ingripa?
  • Nu är det ett heteropar, men vad händer om vi byter rollen, att hon kontrollerar honom? Eller om det är två tjejer/två killar, gör det något med situationen och hur ni skulle reagera?
  • Påverkas scenariots trovärdighet beroende på om det är ett heteropar eller ett samkönat par?
  • Blir det lättare eller svårare att ingripa?

Fokus bör vara på hur en kan stödja vännen, alltså den kontrollerande pojkvännen, och hur vi kan hjälpa honom eller vem som helst som kontrollerar sin partner. Svartsjuka har inget med förälskelse och relationer att göra.

Här blir det viktigt att föra in samtalet på föreställningar om romantisk tvåsamhet. De förväntas av många innehålla lite svartsjuka för att uppfattas som att de berör en på ”riktigt”: ”Ingen svartsjuka = inte kär på riktigt.”

Att bli svartsjuk är inget konstigt. Det vill säga att bli rädd att förlora den andra för att en själv är osäker på om en är tillräckligt intressant. Utmaningen är hur en tar ansvar för sin svartsjuka. Att agera ut den och förvänta sig att partnern tar hänsyn till den (till exempel inte dansar med andra, inte träffar sina vänner, bara hänger med sin partner för att minska hens svartsjuka) är inte en fungerande väg. Men att säga: ”Nu blev jag svartsjuk, men det tar jag hand om. Du ska fortsätta vara precis som du är, svartsjukan är mitt problem” är mer funktionellt i längden. Har en svårt med tillit till andra och ofta blir svartsjuk kan en prata med vänner eller professionella för att hitta bättre sätt att hantera sin svartsjuka.

Steg 4. Diskutera hur en kan ingripa

Be deltagarna reflektera med sin granne om hur de skulle lösa situationen. Låt deltagarna dela med sig av sina tankar i helgrupp.

Frågor att diskutera

  • Vad hade du kunnat göra?
  • Vad hade de som är med i situationen kunnat göra?

Se till att ni kommer in på de olika sätten att ingripa under diskussionerna: ta hjälp av andra, distraktion, direkt ingripande, omsorg.

Be sedan deltagarna att jämföra sina lösningar med de alternativa lösningarna nedan. Påminn dem om att de alternativ som anges i exemplen inte är heltäckande. Deras förslag kan vara det bästa alternativet.

Understryk att vi inte förespråkar ett visst alternativ. Allt beror på, omständigheterna kan variera. Personlig säkerhet är viktigt att framhålla, en ska inte ta onödiga risker. Var så realistisk som möjligt och se även till att deltagarna är så realistiska som möjligt.

Alternativet ”ingenting” ska inte uppmuntras.

Alternativa förslag

  1. Ingenting, det är inte mitt problem.
  2. Säga till min vän att jag reagerar på hans svartsjuka beteende. Att han behöver tagga ner och ge sin flickvän lite utrymme.
  3. Prata med några av hennes vänner och berätta att du är orolig. Och kolla om de reagerat på något liknande.
  4. Prata med mina föräldrar, lärare eller någon annan vuxen som du litar på för att få tips om vad en kan göra.
  5. Uppmuntra min vän att prata med någon, typ kurator, för att hans kontrollerande beteende inte är hälsosamt och kan leda till mer problem.
  6. Annat eget förslag.

Steg 5. Avslutning

Be deltagarna placera in situationen i våldspyramiden och ange vad det är för typ av våld.

>

5. Avslutande reflektioner (5 min)

Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då. Dela sedan ut deltagarnas loggböcker och be dem ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

  • Hur ser dina erfarenheter ut av liknande situationer?
  • Vad hände och hur påverkade det dig?

Du kan exempelvis tänka på något som du själv varit med om, något som en kompis varit med om eller något som du sett någon bli utsatt för.

>

  • MVP, lektion 4. Våld går att förebygga

    Innehåll:

    1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)
    2. Slut dina ögon (20 min)
    3. Introduktion till scenario och åskådaringripande (5 min)
    4. Träna på att ingripa! (25 min)
    5. Avslutande reflektioner (5 min)

    Mål för lektionen:

    • Motivera deltagarna att vara med i arbetet att förebygga våld i deras vardag.
    • Skapa en vilja att ta kollektivt ansvar.

    Material:

    • Dator och projektor
    • Utskrivna scenariolappar (se bilaga under lektionsinstruktionen på webbplatsen)
    • Loggbok

    Lokalbehov:

    Hela lektion 4 bör genomföras i halvgrupp och kräver därför två mindre grupprum. Övningarna som ska genomföras fungerar bäst i mindre grupper.

    Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra som möblering. Välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

    För att läsa mer om att jobba i hel- eller halvgrupp, se lektionsbeskrivningen på webbplatsen.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
    • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
    • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till nån på stödlistan.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
    • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
    • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till nån på stödlistan.

    Nästa slide:

    1. Be deltagarna reflektera kring förra lektionen då de fick ta del av berättelsen om Alex som våldtog två tjejer och hur sociala medier spelade en aktiv roll i hur situationen blev för alla inblandade.
    2. Poängtera att hur en deltar i delningar och hanterar information på sociala medier kan få stor betydelse.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Be deltagarna reflektera kring förra lektionen då de fick ta del av berättelsen om Alex som våldtog två tjejer och hur sociala medier spelade en aktiv roll i hur situationen blev för alla inblandade.
    2. Poängtera att hur en deltar i delningar och hanterar information på sociala medier kan få stor betydelse.

    Nästa slide:

    Vad ska vi göra idag?

  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    Vad ska vi göra idag?

    Nästa slide:

    1. För att få koll på hur en ska bete sig behöver en diskutera och träna på hur en kan hjälpa andra.
    2. Därför ska ni idag prat om hur en kan bli bättre på att ingripa framför allt offline.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. För att få koll på hur en ska bete sig behöver en diskutera och träna på hur en kan hjälpa andra.
    2. Därför ska ni idag prat om hur en kan bli bättre på att ingripa framför allt offline.

    Nästa slide:

    1. Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.
    3. Påminn om stödlistan som ni delade ut på första lektionen.
    4. Berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen.
    5. Påminn om att den finns på skolans webb, om ni har lagt upp den där.
    6. Poängtera att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite.
  • [1. Backspegel och introduktion, 5 min]

    1. Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata.
    3. Påminn om stödlistan som ni delade ut på första lektionen.
    4. Berätta att en förkortad version dyker upp i slutet av lektionen.
    5. Påminn om att den finns på skolans webb, om ni har lagt upp den där.
    6. Poängtera att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite.

    Nästa slide:

    1. Berätta för deltagarna att ni ska göra en övning där de ska försöka sätta sig in i en situation.
    2. Var tydliga med att situationen som ni kommer att läsa upp handlar om att en person som en bryr sig mycket om blir utsatt för våld.
    3. Om någon inte vill delta, uppmuntra dem att göra något annat: lyssna på musik, titta ut genom fönstret, dagdrömma en stund helt enkelt.
    4. Kolla av med deltagarna om de har några frågor.
    5. Uppmuntra dem att sätta sig så skönt de kan, gärna med båda fötterna på marken.
    6. Be dem blunda eller titta ner framför sig. Det viktiga är att inte ta kontakt med någon annan.
    7. Be dem lyssna på er korta berättelse som ni sen ska diskutera.

    Läs upp berättelsen nedan, lugnt och stadigt. Pausa lite efter varje punkt så att deltagarna hinner ta in vad du läst.

    • Föreställ dig en kvinna eller tjej som du verkligen bryr dig om. Det kan vara din kompis, din mamma, din flickvän, din syster eller din mormor.
    • Föreställ dig att hon är på väg hem själv från några kompisar, från skolan eller jobbet, fotbollsträningen eller en middag.
    • Föreställ dig nu att en kille eller man i ungefär samma ålder kommer fram till henne. Han tar tag i henne på ett sätt som inte är okej. Han är våldsam och otrevlig.
    • Föreställ dig nu att det finns en tredje person närvarande, en åskådare. Åskådaren kan lätt gripa in, men väljer att låta bli. Åskådaren tittar bara på och går förbi. Mannen fortsätter att göra illa den du tycker mycket om.
  • [2. Slut dina ögon, 20 min]

    1. Berätta för deltagarna att ni ska göra en övning där de ska försöka sätta sig in i en situation.
    2. Var tydliga med att situationen som ni kommer att läsa upp handlar om att en person som en bryr sig mycket om blir utsatt för våld.
    3. Om någon inte vill delta, uppmuntra dem att göra något annat: lyssna på musik, titta ut genom fönstret, dagdrömma en stund helt enkelt.
    4. Kolla av med deltagarna om de har några frågor.
    5. Uppmuntra dem att sätta sig så skönt de kan, gärna med båda fötterna på marken.
    6. Be dem blunda eller titta ner framför sig. Det viktiga är att inte ta kontakt med någon annan.
    7. Be dem lyssna på er korta berättelse som ni sen ska diskutera.

    Läs upp berättelsen nedan, lugnt och stadigt. Pausa lite efter varje punkt så att deltagarna hinner ta in vad du läst.

    • Föreställ dig en kvinna eller tjej som du verkligen bryr dig om. Det kan vara din kompis, din mamma, din flickvän, din syster eller din mormor.
    • Föreställ dig att hon är på väg hem själv från några kompisar, från skolan eller jobbet, fotbollsträningen eller en middag.
    • Föreställ dig nu att en kille eller man i ungefär samma ålder kommer fram till henne. Han tar tag i henne på ett sätt som inte är okej. Han är våldsam och otrevlig.
    • Föreställ dig nu att det finns en tredje person närvarande, en åskådare. Åskådaren kan lätt gripa in, men väljer att låta bli. Åskådaren tittar bara på och går förbi. Mannen fortsätter att göra illa den du tycker mycket om.

    Nästa slide:

    1. Pausa en stund efter att ha läst klart – be deltagarna att öppna ögonen och sträcka på sig.
    2. Berätta att du är glad över att de ville delta i övningen.
    3. Poängtera att alla kanske inte fick upp några bilder av situationen. Det kan vara bra att säga att för en del kan det komma upp många bilder och för andra inga alls. Bekräfta att vi fungerar olika.
    4. Be alla att bara lyssna på frågorna ni nu ska prata om och svara så gott de kan. Ni ska prata om känslor och reaktioner, åskådarens roll och konsekvenser för kvinnan.
    5. Skriv upp rubrikerna ”känslor”, ”åskådare” och ”konsekvenser för kvinnan” på tavlan, och skriv sedan ner deltagarnas svar på frågorna under respektive rubrik.
    6. Berätta att ni ska börja med att prata om vad berättelsen väckte för känslor och reaktioner.
    7. Skriv upp känslorna som kommer upp på tavlan under rubriken ”känslor”.
    8. Uppmuntra gruppen att lyfta fler känslor än bara ”ilska” (som ofta kommer upp). Exempelvis hjälplöshet, förvirring, sorg, desperation eller maktlöshet.
  • [2. Slut dina ögon, 20 min]

    1. Pausa en stund efter att ha läst klart – be deltagarna att öppna ögonen och sträcka på sig.
    2. Berätta att du är glad över att de ville delta i övningen.
    3. Poängtera att alla kanske inte fick upp några bilder av situationen. Det kan vara bra att säga att för en del kan det komma upp många bilder och för andra inga alls. Bekräfta att vi fungerar olika.
    4. Be alla att bara lyssna på frågorna ni nu ska prata om och svara så gott de kan. Ni ska prata om känslor och reaktioner, åskådarens roll och konsekvenser för kvinnan.
    5. Skriv upp rubrikerna ”känslor”, ”åskådare” och ”konsekvenser för kvinnan” på tavlan, och skriv sedan ner deltagarnas svar på frågorna under respektive rubrik.
    6. Berätta att ni ska börja med att prata om vad berättelsen väckte för känslor och reaktioner.
    7. Skriv upp känslorna som kommer upp på tavlan under rubriken ”känslor”.
    8. Uppmuntra gruppen att lyfta fler känslor än bara ”ilska” (som ofta kommer upp). Exempelvis hjälplöshet, förvirring, sorg, desperation eller maktlöshet.
    • Föreställ dig en kvinna eller tjej som du verkligen bryr dig om. Det kan vara din kompis, din mamma, din flickvän, din syster eller din mormor.
    • Föreställ dig att hon är på väg hem själv från några kompisar, från skolan eller jobbet, fotbollsträningen eller en middag.
    • Föreställ dig nu att en kille eller man i ungefär samma ålder kommer fram till henne. Han tar tag i henne på ett sätt som inte är okej. Han är våldsam och otrevlig.
    • Föreställ dig nu att det finns en tredje person närvarande, en åskådare. Åskådaren kan lätt gripa in, men väljer att låta bli. Åskådaren tittar bara på och går förbi. Mannen fortsätter att göra illa den du tycker mycket om.

    Nästa slide:

    1. Fortsätt med att prata om åskådarens roll. Fråga eleverna:
      • Vad väckte åskådarens beteende för känslor?
    2. Skriv upp reaktionerna som åskådaren väcker under rubriken ”åskådare”.
    3. Under denna punkt är det viktigt att ni också ställer frågan:
      • Är det någon som kan ha förståelse för att åskådaren inte ingrep?
    4. Samtalet måste handla om att det är svårt och läskigt att lägga sig i.
    5. Målet med MVP är att alla ska känna att de kan göra någonting. Men det får inte förmedlas som en oproblematisk självklarhet.

    Tänk på följande!

    Det är mycket viktigt att utgå ifrån att någon av deltagarna har upplevt/upplever våld hemma. Vanligast är att pappa slår mamma eller att föräldrarna kränker eller slår sina barn.

    Förmedla att barn aldrig är ansvariga för att bryta våld i hemmet. Det är föräldrarnas ansvar att se till att barn inte ser eller blir utsatta för våld. Lagmässigt likställs idag att ett barn bevittnar våld med att hen själv har misshandlats.

    Många barn som växer upp med våld känner sig ansvariga för att hjälpa den utsatta föräldern. Därför är det viktigt att förmedla att det aldrig är barnets ansvar! Det kan lätta på barnets skuldkänslor över att inte kunna skydda sin förälder.

  • [2. Slut dina ögon, 20 min]

    1. Fortsätt med att prata om åskådarens roll. Fråga eleverna:
      • Vad väckte åskådarens beteende för känslor?
    2. Skriv upp reaktionerna som åskådaren väcker under rubriken ”åskådare”.
    3. Under denna punkt är det viktigt att ni också ställer frågan:
      • Är det någon som kan ha förståelse för att åskådaren inte ingrep?
    4. Samtalet måste handla om att det är svårt och läskigt att lägga sig i.
    5. Målet med MVP är att alla ska känna att de kan göra någonting. Men det får inte förmedlas som en oproblematisk självklarhet.

    Tänk på följande!

    Det är mycket viktigt att utgå ifrån att någon av deltagarna har upplevt/upplever våld hemma. Vanligast är att pappa slår mamma eller att föräldrarna kränker eller slår sina barn.

    Förmedla att barn aldrig är ansvariga för att bryta våld i hemmet. Det är föräldrarnas ansvar att se till att barn inte ser eller blir utsatta för våld. Lagmässigt likställs idag att ett barn bevittnar våld med att hen själv har misshandlats.

    Många barn som växer upp med våld känner sig ansvariga för att hjälpa den utsatta föräldern. Därför är det viktigt att förmedla att det aldrig är barnets ansvar! Det kan lätta på barnets skuldkänslor över att inte kunna skydda sin förälder.

    Nästa slide:

    1. Fortsätt med att prata om konsekvenserna för kvinnan.
    2. Fråga eleverna:
      • Hur tror ni att övergreppet påverkar henne?
      • Hur mår hon efteråt?
    3. Skriv upp på tavlan under rubriken “konsekvenser för kvinnan”.
    4. Exempel kan vara: depression, rädsla, svårt att lita på män, skuldbelägger
      sig själv, sämre självkänsla, begränsar sig själv i framtiden.
  • [2. Slut dina ögon, 20 min]

    1. Fortsätt med att prata om konsekvenserna för kvinnan.
    2. Fråga eleverna:
      • Hur tror ni att övergreppet påverkar henne?
      • Hur mår hon efteråt?
    3. Skriv upp på tavlan under rubriken “konsekvenser för kvinnan”.
    4. Exempel kan vara:depression, rädsla, svårt att lita på män, skuldbelägger
      sig själv, sämre självkänsla, begränsar sig själv i framtiden.

    Nästa slide:

    1. Fråga eleverna:
      • Räck upp handen om du velat att åskådaren hade lagt sig i? Förmodligen räcker alla upp handen.
    2. Förmedla att såklart vill vi att andra ska bry sig om våra nära och kära om vi inte är i närheten. När vi ser någon bli utsatt behöver vi komma ihåg att det är någons nära och kära.
    3. Påminn om att vi alla kan spela en viktig roll för andra som blir utsatta genom att ingripa. Men vi behöver prata mer om hur vi kan hjälpa till, eftersom det är svårt.
  • [2. Slut dina ögon, 20 min]

    1. Fråga eleverna:
      • Räck upp handen om du velat att åskådaren hade lagt sig i? Förmodligen räcker alla upp handen.
    2. Förmedla att såklart vill vi att andra ska bry sig om våra nära och kära om vi inte är i närheten. När vi ser någon bli utsatt behöver vi komma ihåg att det är någons nära och kära.
    3. Påminn om att vi alla kan spela en viktig roll för andra som blir utsatta genom att ingripa. Men vi behöver prata mer om hur vi kan hjälpa till, eftersom det är svårt.

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får en övergripande bild av scenariometoden och åskådaransatsen.
    1. Berätta att ni nu ska göra en scenario-övning.
    2. Berätta att ni kommer att göra scenario-övningar också längre fram under lektionsseriens gång. Målet med övningen är att deltagarna ska känna sig mer trygga i att ingripa på ett säkert sätt.
    3. Genom att prata om svåra dilemman kan vi lära oss när någon behöver stöd och hjälp. Vi kan också bli tryggare i hur vi kan hjälpa till och ingripa.
    4. Genom att öva i klassrummet får deltagarna komma på olika lösningar. Lösningarna kan de sedan använda om det skulle hända något på riktigt.
    5. Berätta att ni ska prata om olika sätt att hjälpa till på innan ni börjar med scenario-övningen.
  • [3. Introduktion till scenario och åskådaringripande, 5 min]

    Mål med momentet:

    • Deltagarna får en övergripande bild av scenariometoden och åskådaransatsen.
    1. Berätta att ni nu ska göra en scenario-övning.
    2. Berätta att ni kommer att göra scenario-övningar också längre fram under lektionsseriens gång. Målet med övningen är att deltagarna ska känna sig mer trygga i att ingripa på ett säkert sätt.
    3. Genom att prata om svåra dilemman kan vi lära oss när någon behöver stöd och hjälp. Vi kan också bli tryggare i hur vi kan hjälpa till och ingripa.
    4. Genom att öva i klassrummet får deltagarna komma på olika lösningar. Lösningarna kan de sedan använda om det skulle hända något på riktigt.
    5. Berätta att ni ska prata om olika sätt att hjälpa till på innan ni börjar med scenario-övningen.

    Nästa slide:

    1. Berätta för deltagarna att en kan ingripa före, under och efter en situation.
    2. En kan ingripa före till exempel genom att förmedla sin oro till en vän över att denne ”släpper allt” så fort partnern/bästa vännen hör av sig.
    3. En kan ingripa under tiden något händer till exempel genom att försöka stoppa ett slagsmål. Det kan en göra genom att ingripa, distrahera eller ropa på hjälp.
    4. En kan ingripa efter en händelse till exempel genom att kolla hur den utsatta mår:
    • Hur är det?
    • Vill du ha hjälp med något?
    • Ska jag ringa någon?
  • [3. Introduktion till scenario och åskådaringripande, 5 min]

    1. Berätta för deltagarna att en kan ingripa före, under och efter en situation.
    2. En kan ingripa före till exempel genom att förmedla sin oro, rådfråga eller ta hjälp av andra kring vad en borde göra.
    3. En kan ingripa under tiden något händer till exempel genom att distrahera situationen eller säga ifrån om någon beter sig illa.
    4. En kan ingripa efter en händelse till exempel genom att kolla hur den utsatta mår, fråga om den behöver hjälp med något och förmedla att det som hände inte var okej.

    Nästa slide:

    Hur kan du ingripa?

    Förutom att en kan göra ingripanden före, under och efter, kan en lägga sig i på en massa olika sätt:

    • Ta hjälp av andra – att gå ihop och göra något tillsammans gör det säkrare att ingripa. 
    • Distraktion – kan vara att sätta sig bredvid, byta ämne eller att låtsas inte förstå. 
    • Direkt ingripande – kan vara att säga ifrån, påtala ett problem eller ringa polisen. 
    • Omsorg – kan vara att ta hand om den som blivit utsatt, prata med den som använt våld eller att komma fram till hur vi kan undvika att det händer igen.
  • [3. Introduktion till scenario och åskådaringripande, 5 min]

    Hur kan du ingripa?

    Förutom att en kan göra ingripanden före, under och efter, kan en lägga sig i på en massa olika sätt:

    • Ta hjälp av andra – att gå ihop och göra något tillsammans gör det säkrare att ingripa.
    • Distraktion – kan vara att sätta sig bredvid, byta ämne eller att låtsas inte förstå.
    • Direkt ingripande – kan vara att säga ifrån, påtala ett problem eller ringa polisen.
    • Omsorg – kan vara att ta hand om den som blivit utsatt, prata med den som använt våld eller att komma fram till hur vi kan undvika att det händer igen.

    Nästa slide:

    Att tänka på vid ingripanden

    När ni nu ska göra scenarioövningen finns det några saker som är viktigt att tänka på när det gäller ingripanden.

    • Det behöver vara säkert för dig själv och andra.
    • Undvik att göra situationen värre.
    • Det viktigaste att är att göra någonting!

    Gå igenom punkterna och betona att det kan vara svårt att göra något precis i stunden när det händer något. Det är viktigt att komma ihåg att en kan göra väldigt mycket före och efter också, beroende på situation kan det vara det säkraste sättet. Det går att agera när något är på väg att hända, men innan det hinner eskalera.

    Att undvika att göra situationen värre kan handla om att inte trissa upp situationen så att den eskalerar ytterligare. Det kan också handla om att undvika att skapa en ny kränkande situation såsom att bete sig illa mot den eller dem som kränkt någon annan först.
    Er roll som ledare är att bredda normen kring vad som är ett ingripande. Deltagarna ska känna att även ett ingripande före eller efter en händelse är något att vara stolt över.

    Det allra viktigaste är att göra någonting!

  • [3. Introduktion till scenario och åskådaringripande, 5 min]

    Att tänka på vid ingripanden

    När ni nu ska göra scenarioövningen finns det några saker som är viktigt att tänka på när det gäller ingripanden.

    • Det behöver vara säkert för dig själv och andra.
    • Undvik att göra situationen värre. 
    • Det viktigaste att är att göra någonting! 

    Gå igenom punkterna och betona att det kan vara svårt att göra något precis i stunden när det händer något. Det är viktigt att komma ihåg att en kan göra väldigt mycket före och efter också, beroende på situation kan det vara det säkraste sättet. Det går att agera när något är på väg att hända, men innan det hinner eskalera. 

    Att undvika att göra situationen värre kan handla om att inte trissa upp situationen så att den eskalerar ytterligare. Det kan också handla om att undvika att skapa en ny kränkande situation såsom att bete sig illa mot den eller dem som kränkt någon annan först.

    Er roll som ledare är att bredda normen kring vad som är ett ingripande. Deltagarna ska känna att även ett ingripande före eller efter en händelse är något att vara stolt över.

    Det allra viktigaste är att göra någonting! 

    Nästa slide:

    Mål med momentet:

    • Skapa dialog.
    • Deltagarna känner igen en problemsituation.
    • Deltagarna känner sig förberedda på att kunna gripa in.
    • Deltagarna känner igen olika reaktioner inför att gripa in.
    • Deltagarna får idéer om olika sätt att gripa in.
    1. Berätta att deltagarna nu ska få ta del av ett dilemma som kan äga rum i deras vardag.
    2. De ska få träna på hur en kan ingripa.
    3. De ska få möjlighet att i lugn och ro tänka kring situationer som kan vara svårtolkade.
    4. Ni har två scenarier att välja mellan – ta det som passar er grupp bäst.
    5. OBS! Om inget av scenarierna känns relevant – skriv om situationen så att den passar er grupp.
    6. Ifall deltagarna inte kommer med några egna exempel så bör ledaren ha förberett en berättelse som påminner om scenariot.
    7. Planera tiden så att ni hinner igenom alla stegen i övningen.
    8. De steg som är lite extra viktiga är att diskutera scenariot och prata om olika ingripanden.
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    Mål med momentet:

    • Skapa dialog.
    • Deltagarna känner igen en problemsituation.
    • Deltagarna känner sig förberedda på att kunna gripa in.
    • Deltagarna känner igen olika reaktioner inför att gripa in.
    • Deltagarna får idéer om olika sätt att gripa in.
    1. Berätta att deltagarna nu ska få ta del av ett dilemma som kan äga rum i deras vardag.
    2. De ska få träna på hur en kan ingripa.
    3. De ska få möjlighet att i lugn och ro tänka kring situationer som kan vara svårtolkade.
    4. Ni har två scenarier att välja mellan – ta det som passar er grupp bäst.
    5. OBS! Om inget av scenarierna känns relevant – skriv om situationen så att den passar er grupp.
    6. Ifall deltagarna inte kommer med några egna exempel så bör ledaren ha förberett en berättelse som påminner om scenariot.
    7. Planera tiden så att ni hinner igenom alla stegen i övningen.
    8. De steg som är lite extra viktiga är att diskutera scenariot och prata om olika ingripanden.

    Nästa slide:

    1. Dela ut scenariopapperen till deltagarna.
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Dela ut scenariopapperen till deltagarna.

    Nästa slide:

    1. Be en frivillig deltagare att läsa scenariot:

    Din vän har en kontrollerande pojkvän, han skickar ständigt sms och håller koll på vad din vän gör. Senast ni var på fest hade pojkvännen åsikter om att din vän hade dansat med någon annan. Pojkvännen drog med din vän ut i hallen och du smög efter. Det du såg var inte kul. Din vän stod tryckt mot väggen och pojkvännen stod jättenära din väns ansikte och såg ut att skrika, men tyst … Pojkvännen slog i väggen bredvid din vän flera gånger. Det såg otroligt hotfullt ut. Pojkvännen drog med din vän ut genom dörren och de kom inte tillbaka. Du stirrade på dörren, men blev kvar …

  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Be en frivillig deltagare att läsa scenariot:

    Din vän har en kontrollerande pojkvän, han skickar ständigt sms och håller koll på vad din vän gör. Senast ni var på fest hade pojkvännen åsikter om att din vän hade dansat med någon annan. Pojkvännen drog med din vän ut i hallen och du smög efter. Det du såg var inte kul. Din vän stod tryckt mot väggen och pojkvännen stod jättenära din väns ansikte och såg ut att skrika, men tyst … Pojkvännen slog i väggen bredvid din vän flera gånger. Det såg otroligt hotfullt ut. Pojkvännen drog med din vän ut genom dörren och de kom inte tillbaka. Du stirrade på dörren, men blev kvar …

    Nästa slide:

    Tankar som snurrar.

  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    Tankar som snurrar.

    Nästa slide:

    1. Be en annan frivillig deltagare att läsa upp Tankar som snurrar:

    Wow, vad arg han var. Men min vän är ju så kär… och det kanske såg lite värre ut än vad det var … För det mesta är ju min vän nöjd. Men ändå, rätt ofta får jag lyssna och trösta. Nästa gång det händer då säger jag till. Men tänk om pojkvännen blir förbannad på mig. Han har ju visat sig vara hotfull och aggressiv. Jag struntar i det … jag har ju sett på några gånger nu, min väns partner är inte schysst, min vän får inget utrymme, det är ju vi som är polare … men hur?

  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Be en annan frivillig deltagare att läsa upp Tankar som snurrar:

    Wow, vad arg han var. Men min vän är ju så kär… och det kanske såg lite värre ut än vad det var … För det mesta är ju min vän nöjd. Men ändå, rätt ofta får jag lyssna och trösta. Nästa gång det händer då säger jag till. Men tänk om pojkvännen blir förbannad på mig. Han har ju visat sig vara hotfull och aggressiv. Jag struntar i det … jag har ju sett på några gånger nu, min väns partner är inte schysst, min vän får inget utrymme, det är ju vi som är polare … men hur?

    Nästa slide:

    1. Fråga eleverna:
      • Är situationen realistisk?
      • Är det någon som känner igen sig eller som har varit med om något liknande?
    2. Om scenariot inte upplevs som realistiskt ber du gruppen justera beskrivningen.
    3. De kan också hitta på ett liknande scenario från sin vardag som känns mer realistiskt.
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Fråga eleverna:
      • Är situationen realistisk?
      • Är det någon som känner igen sig eller som har varit med om något liknande?
    2. Om scenariot inte upplevs som realistiskt ber du gruppen justera beskrivningen.
    3. De kan också hitta på ett liknande scenario från sin vardag som känns mer realistiskt.

    Nästa slide:

    1. För att få deltagarna att reflektera kring scenariot kan ni behöva plocka isär situationen i mindre delar.
    2. Gå igenom frågorna på sliden för att kolla av hur deltagarna tänker kring situationen.
    3. På så sätt kan ni försäkra er om att de förstår vad som händer.
    4. Ha fokus på de olika aktörerna i scenariot.
    5. Gör denna genomgång i helgrupp för att försäkra er om att deltagarna förstår scenariot på ett liknande sätt.
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. För att få deltagarna att reflektera kring scenariot kan ni behöva plocka isär situationen i mindre delar.
    2. Gå igenom frågorna på sliden för att kolla av hur deltagarna tänker kring situationen.
    3. På så sätt kan ni försäkra er om att de förstår vad som händer.
    4. Ha fokus på de olika aktörerna i scenariot.
    5. Gör denna genomgång i helgrupp för att försäkra er om att deltagarna förstår scenariot på ett liknande sätt.

    Nästa slide:

    1. Fortsätt att fördjupa diskussionen med hjälp av frågorna på sliden.
    2. Förmodligen hinner ni inte med alla, så välj ut de frågor ni vill prioritera.
    3. Välj den metod som passar er grupp bäst: bikupa eller att dela i helgrupp.
    4. Gå gärna en runda för att försäkra er om att alla får säga något.
    5. Här kan ni återkoppla till när de slöt ögonen och tänkte på nära och kära. Nu är de själva åskådare i en situation.
    6. Poängtera att relationen kan spela roll, men att det bästa är att hjälpa till oavsett relation.
    7. Om fokus hamnar för mycket på varför kompisen inte lämnar relationen blir det viktigt att föra tillbaka det till att problemet är han som är hotfull och använder verbalt och psykiskt våld.

    Frågor att diskutera

    • Varför tror du att någon kan bete sig så här mot sin partner (slå i väggen, stå jättenära partnerns ansikte och skrika på ett sätt så att ingen hör)?
    • Om pojkvännen kan göra så här på en fest, vad tror ni att han kan göra när de är själva?
    • Hur tror du att du skulle reagera om det var ett syskon till dig som blev bemött så här på en fest och ingen stoppade killen?
    • Din vän beskrivs könsneutralt i scenariot. När du satte dig in i situationen fick din vän något kön, blev det en kille, en tjej, eller icke-binär? Varför könade du som du gjorde?
    • Spelar det någon roll vilket kön vännen identifierar sig som för hur du tänker kring situationen?
    • Påverkas scenariots trovärdighet beroende på om det är ett heteropar eller ett samkönat par?
    • Hur kommer det sig att en del killar tar sig rätten att bete sig så här?
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Fortsätt att fördjupa diskussionen med hjälp av frågorna nedanför.
    2. Förmodligen hinner ni inte med alla, så välj ut de frågor ni vill prioritera.
    3. Välj den metod som passar er grupp bäst: bikupa eller att dela i helgrupp.
    4. Gå gärna en runda för att försäkra er om att alla får säga något.
    5. Här kan ni återkoppla till när de slöt ögonen och tänkte på nära och kära. Nu är de själva åskådare i en situation.
    6. Poängtera att relationen kan spela roll, men att det bästa är att hjälpa till oavsett relation.
    7. Om fokus hamnar för mycket på varför kompisen inte lämnar relationen blir det viktigt att föra tillbaka det till att problemet är han som är hotfull och använder verbalt och psykiskt våld.

    Frågor att diskutera

    • Varför tror du att någon kan bete sig så här mot sin partner (slå i väggen, stå jättenära partnerns ansikte och skrika på ett sätt så att ingen hör)?
    • Om pojkvännen kan göra så här på en fest, vad tror ni att han kan göra när de är själva?
    • Hur tror du att du skulle reagera om det var ett syskon till dig som blev bemött så här på en fest och ingen stoppade killen?
    • Din vän beskrivs könsneutralt i scenariot. När du satte dig in i situationen fick din vän något kön, blev det en kille, en tjej, eller icke-binär? Varför könade du som du gjorde?
    • Spelar det någon roll vilket kön vännen identifierar sig som för hur du tänker kring situationen?
    • Påverkas scenariots trovärdighet beroende på om det är ett heteropar eller ett samkönat par?
    • Hur kommer det sig att en del killar tar sig rätten att bete sig så här?

    Nästa slide:

    1. Be deltagarna reflektera med sin granne om hur de skulle lösa situationen.
    2. Låt deltagarna dela med sig av sina tankar i helgrupp.

    Frågor att diskutera:

    • Vad hade du kunnat göra?
    • Vad hade de som är med i situationen kunnat göra?
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Be deltagarna reflektera med sin granne om hur de skulle lösa situationen.
    2. Låt deltagarna dela med sig av sina tankar i helgrupp.

    Frågor att diskutera:

    • Vad hade du kunnat göra?
    • Vad hade de som är med i situationen kunnat göra?

    Nästa slide:

    Se till att ni kommer in på de olika sätten att ingripa under diskussionerna!

  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    Hur kan du ingripa?

    Förutom att en kan göra ingripanden före, under och efter, kan en lägga sig i på en massa olika sätt:

    • Ta hjälp av andra – att gå ihop och göra något tillsammans gör det säkrare att ingripa.
    • Distraktion – kan vara att sätta sig bredvid, byta ämne eller att låtsas inte förstå.
    • Direkt ingripande – kan vara att säga ifrån, påtala ett problem eller ringa polisen.
    • Omsorg – kan vara att ta hand om den som blivit utsatt, prata med den som använt våld eller att komma fram till hur vi kan undvika att det händer igen.

    Nästa slide:

    1. Be deltagarna jämföra de alternativa lösningarna på sliden med de lösningar gruppen kommit fram till.
    2. Påminn dem om att de alternativ som anges i exemplen inte är heltäckande. Deras förslag kan vara det bästa handlingsalternativet.
    3. Understryk att vi inte förespråkar ett visst alternativ. Allt beror på, omständigheterna kan variera.
    4. Personlig säkerhet är viktigt att framhålla, en ska inte ta onödiga risker.
    5. Var så realistisk som möjligt och se även till att deltagarna är så realistiska som möjligt.
    6. Alternativet ”ingenting” ska inte uppmuntras.
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Be deltagarna jämföra de alternativa lösningarna på sliden med de lösningar gruppen kommit fram till.
    2. Påminn dem om att de alternativ som anges i exemplen inte är heltäckande. Deras förslag kan vara det bästa handlingsalternativet.
    3. Understryk att vi inte förespråkar ett visst alternativ. Allt beror på, omständigheterna kan variera.
    4. Personlig säkerhet är viktigt att framhålla, en ska inte ta onödiga risker.
    5. Var så realistisk som möjligt och se även till att deltagarna är så realistiska som möjligt.
    6. Alternativet ”ingenting” ska inte uppmuntras.

    Nästa slide:

    Be deltagarna placera in situationen i våldspyramiden och ange vad det är för typ av våld.

  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    Be deltagarna placera in situationen i våldspyramiden och ange vad det är för typ av våld.

    Nästa slide:

    1. Dela ut scenariopapperen till deltagarna.
    2. Be en frivillig deltagare att läsa scenariot:

    Din vän skickar hela tiden textmeddelanden till sin flickvän. Han frågar var hon är, vem hon hänger med och vad hon gör. Det är inte bara trevliga och kärleksfulla meddelanden. Du har fått en känsla av att din vän är helt besatt av henne och svartsjuk. Han vill veta varje steg hon tar … Det är inte okej.

  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Dela ut scenariopapperen till deltagarna.

    Nästa slide:

    1. Be en frivillig deltagare att läsa scenariot:

    Din vän skickar hela tiden textmeddelanden till sin flickvän. Han frågar var hon är, vem hon hänger med och vad hon gör. Det är inte bara trevliga och kärleksfulla meddelanden. Du har fått en känsla av att din vän är helt besatt av henne och svartsjuk. Han vill veta varje steg hon tar … Det är inte okej.

  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Be en frivillig deltagare att läsa scenariot:

    Din vän skickar hela tiden textmeddelanden till sin flickvän. Han frågar var hon är, vem hon hänger med och vad hon gör. Det är inte bara trevliga och kärleksfulla meddelanden. Du har fått en känsla av att din vän är helt besatt av henne och svartsjuk. Han vill veta varje steg hon tar … Det är inte okej.

    Nästa slide:

    1. Tankar som snurrar.
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    Tankar som snurrar.

    Nästa slide:

    1. Be en annan frivillig deltagare att läsa upp Tankar som snurrar:

    Jag är osäker på om jag kan lägga mig i. Jag skulle inte tycka det va så kul om någon la sig i min relation. Men samtidigt, det här är inte okej … Han kontrollerar varje steg hon tar. Det kan inte vara bra. Samtidigt vet jag att det finns tjejer som tänker att svartsjuka killar verkligen visar att den älskar en. Men hans kontrollerande sätt kan lätt glida över i värre grejer. Undrar om det finns en risk för att han skulle kunna slå henne? Men samtidigt, det är ju många som sms:ar till varandra sjukt mycket. Vem är jag att säga när det är för mycket? Om jag lägger mig i så kanske han blir arg på mig … Vad ska jag göra?

  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Be en annan frivillig deltagare att läsa upp Tankar som snurrar:

    Jag är osäker på om jag kan lägga mig i. Jag skulle inte tycka det va så kul om någon la sig i min relation. Men samtidigt, det här är inte okej … Han kontrollerar varje steg hon tar. Det kan inte vara bra. Samtidigt vet jag att det finns tjejer som tänker att svartsjuka killar verkligen visar att den älskar en. Men hans kontrollerande sätt kan lätt glida över i värre grejer. Undrar om det finns en risk för att han skulle kunna slå henne? Men samtidigt, det är ju många som sms:ar till varandra sjukt mycket. Vem är jag att säga när det är för mycket? Om jag lägger mig i så kanske han blir arg på mig … Vad ska jag göra?

    Nästa slide:

    1. Fråga eleverna:
      • Är situationen realistisk?
      • Är det någon som känner igen sig eller som har varit med om något liknande?
    2. Om scenariot inte upplevs som realistiskt ber du gruppen justera beskrivningen.
    3. De kan också hitta på ett liknande scenario från sin vardag som känns mer realistiskt.
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Fråga eleverna:
      • Är situationen realistisk?
      • Är det någon som känner igen sig eller som har varit med om något liknande?
    2. Om scenariot inte upplevs som realistiskt ber du gruppen justera beskrivningen.
    3. De kan också hitta på ett liknande scenario från sin vardag som känns mer realistiskt.

    Nästa slide:

    1. För att få deltagarna att reflektera kring scenariot kan ni behöva plocka isär situationen i mindre delar.
    2. Gå igenom frågorna på sliden för att kolla av hur deltagarna tänker kring situationen.
    3. På så sätt kan ni försäkra er om att de förstår vad som händer.
    4. Ha fokus på de olika aktörerna i scenariot.
    5. Gör denna genomgång i helgrupp för att försäkra er om att deltagarna förstår scenariot på ett liknande sätt.
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. För att få deltagarna att reflektera kring scenariot kan ni behöva plocka isär situationen i mindre delar.
    2. Gå igenom frågorna på sliden för att kolla av hur deltagarna tänker kring situationen.
    3. På så sätt kan ni försäkra er om att de förstår vad som händer.
    4. Ha fokus på de olika aktörerna i scenariot.
    5. Gör denna genomgång i helgrupp för att försäkra er om att deltagarna förstår scenariot på ett liknande sätt.

    Nästa slide:

    1. Fortsätt att fördjupa diskussionen med hjälp av frågorna på sliden.
    2. Förmodligen hinner ni inte med alla, så välj ut de frågor ni vill prioritera.
    3. Välj den metod som passar er grupp bäst: bikupa eller att dela i helgrupp.
    4. Gå gärna en runda för att försäkra er om att alla får säga något.
    5. Fokus bör vara på hur en kan stödja vännen, alltså den kontrollerande pojkvännen.
      Hur kan vi hjälpa honom eller vem som helst som kontrollerar sin partner?

    Frågor att diskutera

    • Har en svårt med tillit till andra och ofta blir svartsjuk kan en prata med vänner eller professionella för att hitta bättre sätt att hantera sin svartsjuka.
    • Varför tror du att en någon kan bete sig så här mot sin partner (skicka sms, kolla var hon är hela tiden)?
    • Hur tror ni att det blir för flickvännen?
    • Hur kan en sådan här relation utvecklas?
    • Vad kan göra det svårt att ingripa?
    • Nu är det ett heteropar, men vad händer om vi byter rollen, hon kontrollerar honom? Eller om det är två tjejer/två killar, gör det något med situationen och hur ni skulle reagera?
    • Påverkas scenariots trovärdighet beroende på om det är ett heteropar eller ett samkönat par?
    • Blir det lättare eller svårare att ingripa?

    Tänk på följande!

    Svartsjuka har inget med förälskelse och relationer att göra. Det är viktigt att ni kommer in på föreställningar om romantisk tvåsamhet. De förväntas av många innehålla lite svartsjuka för att uppfattas som att de berör en på ”riktigt”. Att bli svartsjuk är i sig inget konstigt, men utmaningen ligger i hur en tar ansvar för sin svartsjuka.

    Att agera ut svartsjuka och förvänta sig att partnern tar hänsyn till den fungerar inte. Däremot kan en säga: Nu blev jag svartsjuk, men det tar jag hand om. Du ska fortsätta vara precis som du är, svartsjukan är mitt problem. Det fungerar bättre i längden.

  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Fortsätt att fördjupa diskussionen med hjälp av frågorna nedanför.
    2. Förmodligen hinner ni inte med alla, så välj ut de frågor ni vill prioritera.
    3. Välj den metod som passar er grupp bäst: bikupa eller att dela i helgrupp.
    4. Gå gärna en runda för att försäkra er om att alla får säga något.
    5. Fokus bör vara på hur en kan stödja vännen, alltså den kontrollerande pojkvännen.
      Hur kan vi hjälpa honom eller vem som helst som kontrollerar sin partner?

    Frågor att diskutera

    • Har en svårt med tillit till andra och ofta blir svartsjuk kan en prata med vänner eller professionella för att hitta bättre sätt att hantera sin svartsjuka.
    • Varför tror du att en någon kan bete sig så här mot sin partner (skicka sms, kolla var hon är hela tiden)?
    • Hur tror ni att det blir för flickvännen?
    • Hur kan en sådan här relation utvecklas?
    • Vad kan göra det svårt att ingripa?
    • Nu är det ett heteropar, men vad händer om vi byter rollen, hon kontrollerar honom? Eller om det är två tjejer/två killar, gör det något med situationen och hur ni skulle reagera?
    • Påverkas scenariots trovärdighet beroende på om det är ett heteropar eller ett samkönat par?
    • Blir det lättare eller svårare att ingripa?

    Tänk på följande!

    Svartsjuka har inget med förälskelse och relationer att göra. Det är viktigt att ni kommer in på föreställningar om romantisk tvåsamhet. De förväntas av många innehålla lite svartsjuka för att uppfattas som att de berör en på ”riktigt”. Att bli svartsjuk är i sig inget konstigt, men utmaningen ligger i hur en tar ansvar för sin svartsjuka.

    Att agera ut svartsjuka och förvänta sig att partnern tar hänsyn till den fungerar inte. Däremot kan en säga: Nu blev jag svartsjuk, men det tar jag hand om. Du ska fortsätta vara precis som du är, svartsjukan är mitt problem. Det fungerar bättre i längden.

    Nästa slide:

    1. Be deltagarna reflektera med sin granne om hur de skulle lösa situationen.
    2. Låt deltagarna dela med sig av sina tankar i helgrupp.

    Frågor att diskutera:

    • Vad hade du kunnat göra?
    • Vad hade de som är med i situationen kunnat göra?
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Be deltagarna reflektera med sin granne om hur de skulle lösa situationen.
    2. Låt deltagarna dela med sig av sina tankar i helgrupp.

    Frågor att diskutera:

    • Vad hade du kunnat göra?
    • Vad hade de som är med i situationen kunnat göra?

    Nästa slide:

    Se till att ni kommer in på de olika sätten att ingripa under diskussionerna!

  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    Hur kan du ingripa?

    Förutom att en kan göra ingripanden före, under och efter, kan en lägga sig i på en massa olika sätt:

    • Ta hjälp av andra – att gå ihop och göra något tillsammans gör det säkrare att ingripa.
    • Distraktion – kan vara att sätta sig bredvid, byta ämne eller att låtsas inte förstå.
    • Direkt ingripande – kan vara att säga ifrån, påtala ett problem eller ringa polisen.
    • Omsorg – kan vara att ta hand om den som blivit utsatt, prata med den som använt våld eller att komma fram till hur vi kan undvika att det händer igen.

    Nästa slide:

    1. Be deltagarna jämföra de alternativa lösningarna på sliden med de lösningar gruppen kommit fram till.
    2. Påminn dem om att de alternativ som anges i exemplen inte är heltäckande. Deras förslag kan vara det bästa handlingsalternativet.
    3. Understryk att vi inte förespråkar ett visst alternativ. Allt beror på, omständigheterna kan variera.
    4. Personlig säkerhet är viktigt att framhålla, en ska inte ta onödiga risker.
    5. Var så realistisk som möjligt och se även till att deltagarna är så realistiska som möjligt.
    6. Alternativet ”ingenting” ska inte uppmuntras.
  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    1. Be deltagarna jämföra de alternativa lösningarna på sliden med de lösningar gruppen kommit fram till.
    2. Påminn dem om att de alternativ som anges i exemplen inte är heltäckande. Deras förslag kan vara det bästa handlingsalternativet.
    3. Understryk att vi inte förespråkar ett visst alternativ. Allt beror på, omständigheterna kan variera.
    4. Personlig säkerhet är viktigt att framhålla, en ska inte ta onödiga risker.
    5. Var så realistisk som möjligt och se även till att deltagarna är så realistiska som möjligt.
    6. Alternativet ”ingenting” ska inte uppmuntras.

    Nästa slide:

    Be deltagarna placera in situationen i våldspyramiden och ange vad det är för typ av våld.

  • [4. Träna på att ingripa, 25 min]

    Be deltagarna placera in situationen i våldspyramiden och ange vad det är för typ av våld.

    Nästa slide:

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.
    2. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.
  • [5. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft.
    2. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då.

    Nästa slide:

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna.
  • [5. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Berätta att det nu är dags att skriva i loggböckerna.
    2. Påminn om att eleverna kan välja att ställa frågor till ledarna i loggböckerna.
    3. De kan också berätta sådant som de vill att ledarna ska känna till.
    4. Berätta att ni kommer att läsa igenom det de har skrivit.
    5. Berätta att böckerna hålls inlåsta mellan lektionerna, och att ingen annan kommer åt dem än ledarna.

    Nästa slide:

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.
  • [5. Avslutande reflektioner, 5 min]

    1. Läs upp reflektionsfrågan.
    2. Ge eleverna några minuter att skriva i sina loggböcker.
    3. Samla in loggböckerna när eleverna har skrivit färdigt.

    Nästa slide:

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.
    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.
  • [Avslutning – information om stöd]

    1. Påminn deltagarna att samtal om våld kan väcka frågor och funderingar.
    2. Påminn om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata enskilt.
    3. Betona att eleverna inte ska behöva gå runt och bära på jobbiga tankar själva. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna och stötta. Hänvisa till de listade stödinsatserna och påminn om vad de kan hjälpa till med.

    4. Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform – påminn om var den finns. Alternativt påminn om stödlistan ni delat ut/ dela ut stödlistan på nytt.
    5. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite, uppmuntra också till att dela i gruppen om lektionen väcker funderingar eller jobbiga känslor.

    Nästa slide:

    Tack för idag!

  • Tack för idag!


Feedback

Webbplatsen använder cookies. Läs mer i vår integritetspolicy om cookies och hur vi hanterar personuppgifter.