Lektion 4: Vad är våld?

För att elever och personal på skolan ska kunna lägga sig i behöver de få kunskap om hur våld kan ta sig uttryck. Det finns flera former av våld som barn sällan definierar som våld, exempelvis maktlekar, skojbråk och att retas och säga taskiga saker. Genom att reflektera kring detta blir det möjligt att bli mer medveten om vad våld faktiskt kan vara och även välja bort maktlekar och skojbråk ifall en inte vill delta. På den här lektionen är målet just att fördjupa kunskapen om vad våld kan vara.

Be eleverna att berätta vad de kommer ihåg från förra lektionen. Försäkra er om att följande kommer upp:

• Vi kan vara aktiva åskådare och agera tillsammans.
• Det finns olika anledningar till att det kan vara svårt att agera.

Berätta att denna lektion har fokus på vad våld är och var våld förekommer, både i samhället och i världen, men framför allt i skolan. Det är viktigt att veta vad våld är för att kunna upptäcka det. Vi ska även komma in på varför våld finns.

Påminn om att samtal om kränkningar och våld kan väcka tankar och känslor. Påminn om att ni kommer stanna kvar en stund efter lektionen om någon vill prata. Berätta även att skolsköterskan eller kuratorn har som uppgift att lyssna på deras frågor och tankar.

Följ upp klassrumsreglerna och fråga om eleverna tycker att ni följer dem. Fråga om det är någon regel som är svår att följa eller om de vill lägga till någon regel som saknas.

Berätta för eleverna att det är vanligt med kränkningar, våld och mobbning i skolan, och att det tar sig olika våldsamma uttryck.

Statistik ur undersökning från Friendsrapporten 2021 kommer upp på slides under lektionen. Du kan se vilken statistik det är här nedan eller på Utrymmet. Du hittar också hela Friendsrapporten 2021 på friends.se.

Var fjärde elev har det senaste året blivit utsatt för kränkningar av en jämnårig och var tionde elev har blivit utsatt av en vuxen på skolan.

Det är många elever som blir illa behandlade och så vill vi inte ha det i skolan. Skolan är en plats som barn måste vara på och då ska det absolut inte vara så här.

Berätta att det inte bara är i skolan som det förekommer våld. Fråga gärna om eleverna kan komma på andra ställen där våld kan förekomma.

Om eleverna inte själva nämner följande platser där våld kan förekomma, ta upp dem:

• i hemmet, till exempel att en pappa är taskig mot en mamma eller till och med slår henne
• i filmer, där folk skjuts ihjäl och det är slagsmål och krig
• i dataspel och appar
• slagsmål på gatan
• i krig, där personer dödar varandra
• på arbetsplatser, där personer kränker, mobbar och tar på andras kroppar utan lov.

Be deltagarna att resa sig upp. Be dem sträcka ut båda armarna och göra tummen upp. Uppmuntra dem att följa hur ni gör med tummarna, inte vad ni säger. Exempelvis: säg tumme ner men ni håller kvar tummarna upp. Deltagarna ska följa hur ni gör, inte vad som sägs.

Börja med att synkronisera rörelse med vad ni säger för att sedan bryta och öka gärna tempot. Detta brukar eleverna tycka är roligt. Be dem sedan sätta sig ner igen.

Denna del handlar om att med hjälp av eleverna få fram exempel på de olika våldsformerna. Eleverna ska komma på sådant som uppfattas som våld.

Introducera övningen med att berätta om någon egen erfarenhet av våld från er mellanstadietid. Det kan handla om att ha blivit utsatt för våld själv, att en har sett andra bli utsatta eller att en har deltagit i så kallade maktlekar eller skojbråk. Ge gärna exempel som inte självklart associeras med våld, exempelvis att kasta snöbollar eller trycka ner någon mot hens vilja.

Att berätta något personligt brukar göra temat mer levande och engagerande för de som lyssnar. Det synliggör också att våld är vanligt, att alla kan bli drabbade och att det alltid har förekommit.

Definiera våldsformerna

Skriv upp våldsformerna på tavlan:

• Psykiskt och verbalt
• Fysiskt
• Sexualiserat
• Rasistiskt

Börja med att berätta vilken typ av våld era egna berättelser var exempel på, och skriv sedan upp dem på tavlan.

Fråga eleverna:

• Kan ni komma på fler exempel på våldshandlingar? Sådant som kan uppfattas som våld!

Gå en runda och be eleverna ge ett exempel var. När de exempelvis säger ”knuffas” kan ni svara: ”Tack, att knuffas är något som sker utanpå kroppen och kan göra riktigt ont, det är ett exempel på fysiskt våld.”

Skriv ner deras förslag på post it-lappar och sortera in dem i våldsformerna. Förmodligen får ni flest exempel på fysiskt våld.

Om det inte kommit fram, förmedla att det kan göra ont på insidan när en inte får vara med och leka. Här kan ni också koppla tillbaka till Friends siffror. Speciellt om en aldrig får vara med och hänga så känns det som våld. Att alltid vara själv och inte ha någon att leka med är ett exempel på psykiskt våld. Det kanske inte syns utanpå kroppen men känns inuti.

Om det inte kommit fram, förmedla att andra inte får röra vid ens kropp när en inte vill, framför allt inte vuxna. Att ta på någon fast den inte vill eller mellan benen kan kallas för sexualiserat våld just för att de handlingarna är inriktade på vissa delar av kroppen som för många är privata.

Hjälpfrågor om psykiskt våld:

• Att inte få vara med och leka eller hänga, hur känns det tror ni?
• Om det upprepas ofta, hur blir det för den som alltid är utanför?
• Kan det kännas som våld, fast kanske mest inuti en?

Hjälpfrågor om sexualiserat våld:

• Är det våld om någon drar i ens underkläder?
• Om någon tar på ens kropp fast en inte vill, kan det vara våld?
• Speciellt om någon tar en mellan benen eller på rumpan eller brösten, kan det vara våld?

Hjälpfrågor om rasistiskt våld:

• Är det våld om någon säger eller skriver fula saker pga. ens hudfärg, religion eller kultur?
• Hur tror ni det känns om någon säger att en inte är svensk, fast en är det?
• Om någon drar i ens hijab eller tar på ens hår fast en inte vill, kan det vara våld?

Rita upp en pyramid med trappsteg bredvid alla våldsord på tavlan (om den kan stå kvar där under hela lektionsserien) eller på blädderblock (se bild nedan). Flytta alla orden från listorna till pyramiden. Rita streckfigurerna i slutet av övningen. Ni kommer att fortsätta fylla i denna våldspyramid under kommande lektioner, så se till att den finns kvar.

Fråga eleverna:

• Vilka av alla dessa våldshandlingar händer ofta?

Flytta dessa lappar till pyramiden och sätt fast dem längst ner i pyramiden, i basen.

• Fråga om de här våldshandlingarna förekommer här på skolan. På så sätt kan ni få en bild av vilken typ av våld som eleverna har uppmärksammat.

När de vanligast förekommande våldshandlingarna har flyttats över till pyramiden, fråga eleverna:

• Vilka våldshandlingar är ovanliga och riktigt grova och allvarliga? Undersök om de förekommer i elevernas närhet.

Till slut sitter alla ord i våldspyramiden. Fråga då eleverna:

• Var i våldspyramiden ska vi placera in den aktiva åskådaren?

Rita in streckfigurer som symboliserar åskådare i våldspyramiden, där ni tror det är lättast att ingripa.

Förklara sedan varför ni har gjort en pyramid av orden, det vill säga för att skojbråk eller mobbning är vanligt förekommande, och kan sägas vara ett första steg mot grövre våld. Om en befinner sig i en miljö där det är okej att retas och slåss är det också lättare att med tiden göra ännu värre saker. Men om alla på en skola säger ifrån mot taskiga kommentarer så är det inte lika lätt att göra värre saker, eftersom ingen stödjer en. Utan publik brukar en sluta. Här kan ni använda trappstegen som ett sätt att visa att om en blir stoppad från att gå uppåt så blir det svårare att fortsätta till det allvarligare våldet.

Påminn om att taskiga ord gör ont på insidan och hänvisa till filmen från Friends som ni visade på första lektionen om eleven som fick med sig alla taskiga ord hem. Lägg till att idag kan taskiga ord även komma in i ens hem via sociala medier som instagram och snapchat. Ingen vill ha det som eleven i filmen, och därför behöver vi hjälpas åt så att ingen börjar gå uppför våldstrappan!

Be eleverna att ta fram sina loggböcker och skriva en stund var och en för sig. Samla in böckerna och berätta att nästa gång ska vi prata mer om hur det är att vara kille och tjej.

Reflektionsfråga: Vilka andra typer av våld kan hända under en dag på skolan? Finns det platser på skolan där du inte känner dig trygg?