Lektion 5: När blir det våld?

Anledningen till att lektionen fokuserar lite extra på skojbråk är att det är en våldsform som är vanlig och normaliserad i mellanstadiet. Elever, framför allt pojkar, förväntas delta. Om en inte vill vara med finns det stor risk att en blir retad. Dessutom är det vanligt att skojbråk glider över i allvarligare bråk, vilket talar för att våldsformen behöver utmanas för att möjliggöra en förändrad attityd.

Studier har visat att om vi lyckas stävja skojbråk och maktlekar i mellanstadiet kan det bidra till att sexualiserade trakasserier minskar i högstadiet. Det talar för att maktlekar och skojbråk i skolan behöver diskuteras. Nolltolerans kring maktlekar och skojbråk är viktigt, men utan samtal ger inte ett förbud en hållbar effekt. Skojbråket sker då ofta någon annanstans där det inte finns vuxna. Med en kombination av förbud och undersökande samtal kring fenomenet ökar chanserna att eleverna själva börjar problematisera fenomenet och eventuellt väljer mindre våldsamma sätt att umgås på. Frågor som kan vara bra att djupdyka i är varför en skojbråkar, vilka outtalade regler som finns kring skojbråk och hur en får samtycke till skojbråk.

Introducera lektionen genom att prata om vad ni gjorde på förra lektionen. Berätta sedan att ni idag ska prata om skojbråk och maktlekar, och om en verkligen kan veta om någon annan verkligen vill vara med på sådana ”lekar”.

Använd åskådarbilderna från lektion 2 (se bilaga) för att sätta igång ett samtal om vad som är våld.
Dela in eleverna i par eller i mindre grupper och ge dem ett par minuter att reflektera över följande frågor utifrån bilderna:

• Finns det våld i denna situation?
• Om ja: vad är det som gör att ni svarar ja?
• Vad är det som är våld?

Fånga upp svaren

Gå igenom bild för bild och be eleverna dela hur de har svarat på frågorna. Det räcker med ett eller två svar per bild. Alla bilder innehåller inte våldssituationer.

Placera in händelserna i våldspyramiden

Sammanfatta med elevernas ord vad ni pratat om och be eleverna placera in händelserna i våldspyramiden.

När ni är klara med att identifiera våldet på bilderna så går ni över till att prata mer specifikt om skojbråk och maktlekar.

Strax ska eleverna få titta på en film med ett skojbråk som spårar ur. Innan ni visar filmen, fråga eleverna om det förekommer skojbråk och maktlekar på skolan. Ta även reda på om alla vet vad skojbråk och maktlekar är. Om det finns elever som inte vet, be någon av de elever som vet att berätta för de andra. Be eleverna ge konkreta exempel på vilken typ av skojbråk och maktlekar som förekommer. Skriv upp dessa på tavlan. Undersök också hur de ser på skojbråk.

Använd den metod som får så många elever som möjligt att delta i samtalet.

Visa filmen Omklädningsrummet

Visa filmen Omklädningsrummet från Machofabriken. Berätta att ni ska prata om filmen efter att ni har tittat på den.

Diskutera filmen tillsammans:

• Vad handlar filmen om?
• Är det här våld? Om ja: vad är det som gör att ni svarar ja?
• När går det från att inte vara våld, till att bli våld?
• Varför använder de våld?

Ställ sedan frågorna nedan för att få igång ett samtal om filmens tema: våld, normer och samtycke. Ta en fråga i taget. För att få igång samtalen kan ni till exempel be eleverna att prata med grannen eller i smågrupper. Följ upp diskussionerna i helklass, förslagsvis med fokus på de tre första frågorna.

Förslag på frågor:

• Hur vet du att alla verkligen vill skojbråka?
• Är det okej att slå till någon bara för att du själv tycker att det är på skoj?
• Finns det andra skojiga lekar som inte är våldsamma eller riskerar att kränka andra?
• Skulle du slå till och skojbråka med en lärare eller någon du inte känner på bussen?
• Är det säkert att en vill skojbråka idag bara för att en ville det igår?
• Hur kan du kolla av att andra vill skojbråka med dig?

Be sedan eleverna att två och två berätta för varandra varför de tror att människors använder våld. Förtydliga att de ska tänka in alla former av våld som precis har diskuterats, så att de inte bara tänker på fysiskt våld.

Uppmuntra eleverna att dela vad de diskuterat.

Gör en tankekarta på tavlan med elevernas svar, se exempel nedan.

Sammanfatta med utgångspunkt i elevernas svar att det kan finnas flera olika förklaringar till varför våld används. Nedan följer några punkter som ni kan ta stöd av när ni ska sammanfatta för eleverna varför våld ändå är så vanligt. Det är bra om ni ser till att alla punkterna diskuteras i något skede av lektionen, om inte förr så nu på slutet vid sammanfattningen av dagens lektion. Det är särskilt viktigt att poängtera att normer och regler för hur vi förväntas bete oss kan leda till våld. Berätta även för eleverna att ni på kommande lektioner ska lära er mer om normer och regler för att eleverna ska kunna utmana och förändra dem, för att minska våld.

Se till att ni har pratat om följande:

• Personer kan bli utsatta för våld för att de inte lever upp till normer, regler eller förväntningar. Det kan handla om att bryta mot normer (till exempel könsnormer, vithetsnorm, funktionsnorm), ha fel slags jacka, gilla fel sak, vara född i ett visst land eller ha föräldrar som är födda utanför Sverige.
• Killar kan förväntas och uppmuntras att ha ett våldsamt eller retsamt beteende av omgivningen.
• En kille kan vara taskig mot någon annan för att få hög status eller för att visa att han är en ”riktig” kille. Han kan då få uppskattning av andra killkompisar.
• Grupptryck kan leda till våld. Det kan vara svårt att låta bli att göra något som du vet inte är okej, om du samtidigt får bekräftelse från gruppen eller personer med högre status.
• Att tysta och skrämma andra kan vara ett sätt att få makt.
• En kan använda våld för att vara taskig.
• En kan använda våld utan att förstå att det en gör är kränkande för någon annan.
• Våld i olika former kan vara så vanligt i ett sammanhang att det blir normalt att använda våld.

Sammanfatta genom att gå tillbaka till våldspyramiden och peka på basen, där många normer och värderingar finns som gör grövre våld möjligt. Poängtera att det är lättast att ingripa mot våldet som finns i basen på pyramiden.

Berätta att vi idag har pratat om varför barn och unga använder våld och att det har med förväntningar, en vilja att bestämma och kontroll att göra. Vi ska fortsätta prata om detta nästa lektion, framför allt det som handlar om just normer.

Extra material

För att stärka reflektionerna och tankarna kring samtycke och våld finns filmen “Samtycke för barn”. Denna finns även föreslagen som avslut efter Leilas dilemmasaga. Om ni visar filmen vid båda tillfällena får ni en bra möjlighet att kolla av med eleverna om deras tankar kring innehållet har förändrats mellan gångerna.

Följ upp filmen så att ni vet att eleverna förstår filmens budskap. Sammanfatta kort det viktigaste när det gäller samtycke för barn – att ingen har rätt att ta på ens kropp utan att den har kollat av om det är okej. Det viktigaste av allt är att lyssna på svaret. Men vissa saker får vuxna aldrig göra med barns kroppar, inte ens om barnet säger okej, till exempel sexuella saker. Barn kan inte ge sitt samtycke till det.

Be eleverna att ta fram sina loggböcker och be dem skriva en stund var och en för sig. Samla in böckerna och berätta att nästa gång ska vi prata mer om hur det är att vara kille och tjej.

Reflektionsfråga:

• Har du sett eller varit med om något skojbråk som inte kändes okej?
• Vad var det som gjorde att inte kändes bra? Vad gjorde du?