Logga in

Lektion 5: Våld går att förebygga!

Mål för lektionen

  • Motivera deltagarna att vara med i arbetet att förebygga våld i deras vardag.
  • Skapa en vilja att ta kollektivt ansvar.

Material

  • Dator och projektor
  • Utskrivna scenariolappar (se bilaga längst ned på sidan)
  • Loggbok

Lokalbehov

Hela lektion 5 bör genomföras i halvgrupp och kräver därför två mindre grupprum. Övningarna som ska genomföras fungerar bäst i mindre grupper.

Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra som möblering. Välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

 

Starta lektion

1. Backspegel och introduktion till dagens tema (5 min)

Mål med momentet

  • Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
  • Deltagarna får information om lektionens upplägg.
  • Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.

Be deltagarna reflektera kring förra lektionen som handlade om hur lätt det är att börja skydda sig mot våld istället för att arbeta mot det. Därför ska denna lektion börja prata om hur vi tillsammans kan förebygga våld istället. Ni ska börja träna på hur en kan lägga sig i och ingripa i situationer som upplevs våldsamma.

Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra. Påminn också om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata. Deltagarna kan även vända sig till någon av organisationerna på stödlistan som delades ut på första lektionen (en förkortad version kommer upp i presentationen i slutet av varje lektion). Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform, berätta var den finns. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite om lektionen väcker funderingar.

>

2. Slut dina ögon (15 min)

Mål med momentet

  • Att föra frågan om våld närmare deltagarna.
  • Att skapa empati för den som utsätts för våld.

Steg 1. Introducera övningen

Berätta för deltagarna att ni ska göra en övning där de ska försöka sätta sig in i en situation. Var tydliga med att situationen som ni kommer att läsa upp handlar om att en person som en bryr sig mycket om blir utsatt för våld. När ni har läst igenom berättelsen ska ni diskutera den.

Om någon inte vill delta, uppmuntra dem att göra något annat: lyssna på musik, titta ut genom fönstret eller bara dagdrömma en stund.

Kolla av med deltagarna om de har några frågor.

Steg 2. Läs upp berättelsen

Uppmuntra deltagarna att sätta sig så skönt de kan, gärna med båda fötterna på marken. Be dem blunda eller titta ner framför sig. Det viktiga är att inte ta kontakt med någon annan.

Läs igenom punkterna nedan, lugnt och stadigt. Pausa lite mellan punkterna så att deltagarna hinner ta in det ni läser:

  • Föreställ dig en kvinna eller tjej som du verkligen bryr dig om. Det kan vara din kompis, din mamma, din flickvän, din syster eller din mormor.
  • Föreställ dig att hon är på väg hem själv från några kompisar, från skolan eller jobbet, fotbollsträningen eller en middag.
  • Föreställ dig nu att en kille eller man i ungefär samma ålder kommer fram till henne. Han tar tag i henne på ett sätt som inte är okej. Han är våldsam och otrevlig.
  • Föreställ dig nu att det finns en tredje person närvarande, en åskådare. Åskådaren kan lätt gripa in, men väljer att låta bli. Åskådaren tittar bara på och går förbi. Mannen fortsätter att göra illa den du tycker mycket om.

Pausa en stund efter att ha läst klart – be deltagarna att öppna ögonen och sträcka på sig. Berätta att du är glad över att de ville delta i övningen.

Viktigt! Poängtera att alla kanske inte fick upp några bilder av situationen. Det kan vara bra att säga att för en del kan det komma upp många bilder och för andra inga alls. Bekräfta att vi fungerar olika.

Be alla att bara lyssna på frågorna ni nu ska prata om och svara så gott de kan. Ni ska prata om känslor och reaktioner, åskådarens roll och konsekvenser för kvinnan. Skriv upp rubrikerna ”känslor”, ”åskådare” och ”konsekvenser för kvinnan” på tavlan.

Steg 3. Känslor och reaktioner

Börja med att fråga deltagarna vad berättelsen väckte för känslor och reaktioner. Skriv upp svaren på tavlan under rubriken ”känslor”. Uppmuntra gruppen att lyfta fler känslor än bara ”ilska” (som ofta kommer upp). Exempelvis hjälplöshet, förvirring, sorg, desperation eller maktlöshet.

Steg 4. Åskådarens roll

Fortsätt med att prata om åskådarens roll. Fråga deltagarna:

  • Vad väckte åskådarens beteende för känslor?

Skriv upp reaktionerna som åskådaren väcker under rubriken ”åskådare”. Under denna punkt är det viktigt att ni också ställer frågan:

  • Är det någon som kan ha förståelse för att åskådaren inte ingrep?

Förmedla att det är svårt att ingripa som åskådare

Samtalet om åskådarens roll måste handla om att det är svårt och läskigt att lägga sig i. Målet med MVP är att alla ska känna att de kan göra någonting, men det får inte förmedlas som en oproblematisk självklarhet. Förmodligen finns det många deltagare som inte har vågat eller vetat hur de ska ingripa. Syftet med MVP-programmet är att alla ska känna att de kan göra någonting. Men om det förmedlas som en oproblematisk självklarhet, kan budskapet skapa onödig skam hos de som inte vågar. Det skapar inte motivation utan snarare motstånd.

Det är inte alltid så lätt att ingripa. Det kan vara en farlig eller svårbedömd situation. Vi lever också i en kultur där en ska ”sköta sig själv”. Vi uppmuntras sällan att lägga oss i. Trots det har en del lätt att ingripa, medan andra är försiktigare och kanske hjälper till efteråt istället.

Dessa beteenden kan också vara könade. Killar och män ingriper ofta utan att tänka på sin egen säkerhet medan tjejer och kvinnor ibland kan vara mer försiktiga och eftertänksamma.

Förhoppningen med lektionerna är att få killar att tänka till och inte spela hjältar, samtidigt som tjejer får kliva fram och blir mer aktiva.

Påminn deltagarna om att MVP:s lektionsserie är ett sätt att träna på att ingripa säkert och på ett rimligt sätt. Om det vore lätt att ingripa skulle MVP inte behövas.

Utgå ifrån att någon av deltagarna upplevt våld i hemmet

När ni pratar om åskådaringripanden är det också viktigt att tänka på att någon av deltagarna säkert har upplevt eller upplever våld hemma. Vanligast är att pappa slår mamma eller att föräldrarna kränker eller slår sina barn.

Barn är aldrig ansvariga för att bryta våld i hemmet. Det är föräldrarnas ansvar att se till att barn inte ser eller blir utsatta för våld – lagmässigt likställs idag att ett barn bevittnar våld med att hen själv har misshandlats.

Många barn som växer upp med våld känner sig ansvariga för att hjälpa den utsatta föräldern. Därför är det viktigt att förmedla att det aldrig är barnets ansvar! Det kan lätta på barnets skuldkänslor över att inte kunna skydda sin förälder.

Steg 5. Konsekvenser för kvinnan

Fortsätt med att prata om konsekvenserna för kvinnan. Fråga deltagarna:

  • Hur tror ni att övergreppet påverkar henne?
  • Hur mår hon efteråt?

Skriv upp svaren på tavlan under rubriken “konsekvenser för kvinnan”. Exempel kan vara: depression, rädsla, svårt att lita på män, att hon skuldbelägger sig själv, sämre självkänsla, begränsar sig själv i framtiden.

Steg 6. Sammanfatta

Ställ frågan till deltagarna:

  • Räck upp handen om du velat att åskådaren hade lagt sig i?

Förmodligen räcker alla upp handen. Förmedla att såklart vill vi att andra ska bry sig om våra nära och kära om vi inte är i närheten. När vi ser någon bli utsatt behöver vi komma ihåg att det är någons nära och kära. Påminn om att vi alla kan spela en viktig roll för andra som blir utsatta genom att ingripa. Men vi behöver prata mer om hur vi kan hjälpa till, eftersom det är svårt.

>

4. Träna på att ingripa! (30 min)

Mål med momentet

  • Skapa dialog.
  • Deltagarna lär sig känna igen en problemsituation.
  • Deltagarna känner sig mer förberedda på att kunna ingripa.
  • Deltagarna lär sig känna igen olika reaktioner inför att ingripa.
  • Deltagarna får idéer om olika sätt att ingripa på.

Berätta för deltagarna att ni nu ska göra en scenario-övning där de ska få ta del av ett dilemma som kan äga rum i deras vardag. De ska få träna på hur en kan ingripa och i lugn och ro fundera kring situationer som kan vara svårtolkade. Lösningarna som ni pratar om i klassrummet kan deltagarna sedan använda om det skulle hända något på riktigt.

Påminn om tankemodellen ”före, under, efter” och de olika ingripandealternativen – ta hjälp av andra, distraktion, direkt ingripande och omsorg – som ni gick igenom under lektion 1.

Ni har två scenarion att välja mellan, ta det som passar er grupp bäst. OBS! Om inget av scenariona känns relevant – skriv om situationen så att den passar er grupp. Ifall deltagarna inte kommer med några egna exempel så bör ledaren ha förberett en berättelse som påminner om scenariot.

Planera tiden så att ni hinner igenom alla stegen i övningen. De steg som är extra viktiga är att diskutera scenariot och prata om olika ingripanden.

OBS! Scenario-övningar bör alltid genomföras i halvgrupp. Du kan läsa mer om att jobba könsseparatistiskt eller inte längst upp i lektionsbeskrivningen.

>

Träna på att ingripa: scenario 1 (Din vän)

Steg 1. Läs upp scenariot

Dela ut scenariopapperen till deltagarna. Be en frivillig deltagare att läsa scenariot. Be sedan någon annan att läsa upp Tankar som snurrar.

Din vän

Din vän har en kontrollerande pojkvän, han skickar ständigt sms och håller koll på vad din vän gör. Senast ni var på fest hade pojkvännen åsikter om att din vän hade dansat med någon annan. Pojkvännen drog med din vän ut i hallen och du smög efter. Det du såg var inte kul. Din vän stod tryckt mot väggen och pojkvännen stod jättenära hens ansikte och såg ut att skrika, men tyst… Pojkvännen slog till i väggen bredvid din vän. Det såg otroligt hotfullt ut. Pojkvännen drog sen med din vän ut genom dörren och de kom inte tillbaka. Du stirrade på dörren och blev kvar …

Tankar som snurrar

Shit vad arg han blev, för vaddå? Vi dansade ju bara. Fast det kanske såg värre ut än vad det var… Min vän är ju så kär i honom och för det mesta är det ju bra. Men ändå, rätt ofta får jag lyssna och trösta. Nästa gång det händer säger jag till. Fast tänk om pojkvännen blir förbannad på mig. Han verkar ju rätt hotfull och aggressiv. Jag struntar i det… Fast jag har ju sett på några gånger nu. Han är verkligen inte schysst mot min vän. Vi är ju kompisar… jag borde göra något, men vad?

Steg 2. Diskutera om scenariot är realistiskt

Gör denna genomgång i helgrupp för att försäkra er om att deltagarna förstår scenariot på ett liknande sätt. Fråga deltagarna:

  • Är situationen realistisk?
  • Är det någon som känner igen sig eller som har varit med om något liknande?

Om scenariot inte upplevs som realistiskt ber du gruppen justera beskrivningen. De kan också hitta på ett liknande scenario från sin vardag som känns mer realistiskt.

För att få deltagarna att reflektera kring scenariot kan ni behöva plocka isär situationen i mindre delar. Gå igenom frågorna nedan för att kolla av hur deltagarna tänker kring situationen och försäkra er om att de förstår vad som händer. Ha fokus på de olika aktörerna i scenariot.

  • Vad händer i situationen?
  • Vem driver på?
  • Vem blir utsatt?
  • Vilka finns runt omkring?

Steg 3. Analysera situationen – fördjupningsfrågor

Fortsätt att fördjupa diskussionen med hjälp av frågorna nedan. Förmodligen hinner ni inte med alla, så välj ut de frågor ni vill prioritera. Välj den metod som passar er grupp bäst: bikupa eller att dela i helgrupp. Gå gärna en runda för att försäkra er om att alla får säga något.

Här kan ni återkoppla till när de slöt ögonen och tänkte på nära och kära. Nu är de själva åskådare i en situation. Poängtera att relationen kan spela roll, men att det bästa är att hjälpa till oavsett relation. Om fokus hamnar för mycket på varför kompisen inte lämnar relationen blir det viktigt att föra tillbaka det till att problemet är han som är hotfull och använder verbalt och psykiskt våld.

Frågor att diskutera

  • Varför tror du att någon kan bete sig så här mot sin partner (slå i väggen, stå jättenära partnerns ansikte och skrika på ett sätt så att ingen hör)?
  • Om pojkvännen kan göra så här på en fest, vad tror ni att han kan göra när de är själva?
  • Hur tror du att du skulle reagera om det var ett syskon till dig som blev bemött så här på en fest och ingen stoppade killen?
  • Din vän beskrivs könsneutralt i scenariot. När du satte dig in i situationen fick din vän något kön, blev det en kille/tjej/icke-binär? Varför könade du som du gjorde?
  • Spelar det någon roll vilket kön vännen identifierar sig som för hur du tänker kring situationen?
  • Påverkas scenariots trovärdighet beroende på om det är ett heteropar eller ett samkönat par?
  • Hur kommer det sig att en del killar tar sig rätten att bete sig så här?

Steg 4. Diskutera hur en kan ingripa

Be deltagarna reflektera med sin granne om hur de skulle lösa situationen. Låt deltagarna dela med sig av sina tankar i helgrupp.

Frågor att diskutera

  • Vad hade du kunnat göra?
  • Vad hade de som är med i situationen kunnat göra?

Se till att ni kommer in på de olika sätten att ingripa under diskussionerna: ta hjälp av andra, distraktion, direkt ingripande, omsorg.

Be sedan deltagarna att jämföra sina lösningar med de alternativa lösningarna nedan. Påminn dem om att de alternativ som anges i exemplen inte är heltäckande. Deras förslag kan vara det bästa alternativet.

Understryk att vi inte förespråkar ett visst alternativ. Allt beror på, omständigheterna kan variera. Personlig säkerhet är viktigt att framhålla, en ska inte ta onödiga risker. Var så realistisk som möjligt och se även till att deltagarna är så realistiska som möjligt.

Alternativet ”ingenting” ska inte uppmuntras.

Alternativa förslag

  1. Det är ändå deras relation, jag låter det vara.
  2. Jag avvaktar till nästa gång något händer.
  3. Jag ringer min vän imorgon och berättar vad jag såg och att jag är orolig. Erbjuder min vän stöd: ”Jag kan hjälpa dig att bryta”.
  4. Nästa gång pojkvännen kontrollerar min kompis säger jag till honom direkt att han inte har någon rätt att styra och ställa över min vän.
  5. Jag låtsas som att jag inte sett situationen och går bara fram och frågar min vän om hon vill dansa, eller vet vad klockan är, någonting som stör deras energi.
  6. Annat eget förslag.

Steg 5. Avslutning

Be deltagarna placera in situationen i våldspyramiden och ange vad det är för typ av våld.

>

Träna på att ingripa: scenario 2 (Sms-terror)

Steg 1. Läs upp scenariot

Dela ut scenariopapperen till deltagarna. Be en frivillig deltagare att läsa scenariot. Be sedan någon annan att läsa upp Tankar som snurrar.

Sms-terror

Din vän sms:ar sin flickvän konstant. Han frågar var hon är, vem hon hänger med och vad hon gör. Ibland skickar han gulliga och kärleksfulla saker men oftast är det för att han vill veta vad hon gör. Du har fått känslan av att din vän är svartsjuk och helt besatt av henne. Han verkar vilja veta varje steg hon tar. Det känns inte okej så som han håller på…

Tankar som snurrar

Jag är osäker på om jag ska lägga mig i. Jag skulle inte tycka det va så kul om någon la sig i min relation. Men det här känns inte okej… Han kontrollerar ju typ varje steg hon tar. Det kan inte va nice för henne. Samtidigt verkar ju vissa tänka att svartsjuka är bra, för då visar man att man verkligen älskar en. Men hans sätt kan ju lätt glida över i värre grejer. Tänk om det finns en risk att han slår henne? Näe… det vore ju helt sjukt. Det är ju många som sms:ar mycket med varandra. Vem är jag att säga när det är för mycket? Om jag lägger mig i kanske han blir arg på mig… Vad ska jag göra?

Steg 2. Diskutera om scenariot är realistiskt

Gör denna genomgång i helgrupp för att försäkra er om att deltagarna förstår scenariot på ett liknande sätt. Fråga deltagarna:

  • Är situationen realistisk?
  • Är det någon som känner igen sig eller som har varit med om något liknande?

Om scenariot inte upplevs som realistiskt ber du gruppen justera beskrivningen. De kan också hitta på ett liknande scenario från sin vardag som känns mer realistiskt.

För att få deltagarna att reflektera kring scenariot kan ni behöva plocka isär situationen i mindre delar. Gå igenom frågorna nedan för att kolla av hur deltagarna tänker kring situationen och försäkra er om att de förstår vad som händer. Ha fokus på de olika aktörerna i scenariot.

  • Vad händer i situationen?
  • Vem driver på?
  • Vem blir utsatt?
  • Vilka finns runt omkring?

Steg 3. Analysera situationen – fördjupningsfrågor

Fortsätt att fördjupa diskussionen med hjälp av frågorna nedan. Förmodligen hinner ni inte med alla, så välj ut de frågor ni vill prioritera. Välj den metod som passar er grupp bäst: bikupa eller att dela i helgrupp. Gå gärna en runda för att försäkra er om att alla får säga något.

Frågor att diskutera

  • Hur kommer det sig att någon kan bete sig så här mot sin partner tror ni
  • Vart går gränsen mellan omsorg och kontroll?
  • Hur tror ni att det blir för flickvännen?
  • Hur kan en sådan här relation utvecklas?
  • Vad gör det svårt att ingripa?
  • Nu är det ett heteropar, men vad händer om vi byter rollen, att hon kontrollerar honom? Eller om det är två tjejer/två killar, gör det något med situationen och hur ni skulle reagera?
  • Påverkas scenariots trovärdighet beroende på om det är ett heteropar eller ett samkönat par?
  • Blir det lättare eller svårare att ingripa?

Fokus bör vara på hur en kan stödja vännen, alltså den kontrollerande pojkvännen, och hur vi kan hjälpa honom eller vem som helst som kontrollerar sin partner. Svartsjuka har inget med förälskelse eller omsorg att göra.

Här blir det viktigt att föra in samtalet på föreställningar om romantisk tvåsamhet. De förväntas av många innehålla lite svartsjuka för att uppfattas som att de berör en på ”riktigt”: ”Ingen svartsjuka = inte kär på riktigt.”

Att bli svartsjuk är inget konstigt. Det vill säga att bli rädd att förlora den andra för att en själv är osäker på om en är tillräckligt intressant. Utmaningen är hur en tar ansvar för sin svartsjuka. Att agera ut den och förvänta sig att partnern tar hänsyn till den (till exempel inte dansar med andra, inte träffar sina vänner, bara hänger med sin partner för att minska hens svartsjuka) är inte okej eller ett fungerande sätt för någon. Men att säga: ”Nu blev jag svartsjuk, men det tar jag hand om. Du ska fortsätta vara precis som du är, svartsjukan är mitt problem” är mer funktionellt i längden. Har en svårt med tillit till andra och ofta blir svartsjuk kan en prata med vänner eller professionella för att hitta bättre sätt att hantera sin svartsjuka.

Steg 4. Diskutera hur en kan ingripa

Be deltagarna reflektera med sin granne om hur de skulle lösa situationen. Låt deltagarna dela med sig av sina tankar i helgrupp.

Frågor att diskutera

  • Vad hade du kunnat göra?
  • Vad hade de som är med i situationen kunnat göra?

Se till att ni kommer in på de olika sätten att ingripa under diskussionerna: ta hjälp av andra, distraktion, direkt ingripande, omsorg.

Be sedan deltagarna att jämföra sina lösningar med de alternativa lösningarna nedan. Påminn dem om att de alternativ som anges i exemplen inte är heltäckande. Deras förslag kan vara det bästa alternativet.

Understryk att vi inte förespråkar ett visst alternativ. Allt beror på, omständigheterna kan variera. Personlig säkerhet är viktigt att framhålla, en ska inte ta onödiga risker. Var så realistisk som möjligt och se även till att deltagarna är så realistiska som möjligt.

Alternativet ”ingenting” ska inte uppmuntras.

Alternativa förslag

  1. Ingenting, det är inte mitt problem.
  2. Säga till min vän att jag reagerar på hans svartsjuka beteende. Att han behöver tagga ner och ge sin flickvän lite utrymme.
  3. Prata med några av hennes vänner och berätta att du är orolig. Och kolla om de reagerat på något liknande.
  4. Prata med mina föräldrar, lärare eller någon annan vuxen som du litar på för att få tips om vad en kan göra.
  5. Uppmuntra min vän att prata med någon, typ kurator, för att hans kontrollerande beteende inte är hälsosamt och kan leda till mer problem.
  6. Annat eget förslag.

Steg 5. Avslutning

Be deltagarna placera in situationen i våldspyramiden och ange vad det är för typ av våld.

>

5. Avslutande reflektioner (5 min)

Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då. Dela sedan ut deltagarnas loggböcker och be dem ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

  • Hur ser dina erfarenheter ut av liknande situationer?
  • Vad hände och hur påverkade det dig?

Du kan exempelvis tänka på något som du själv varit med om, något som en kompis varit med om eller något som du sett någon bli utsatt för.

>


Feedback

Webbplatsen använder cookies. Läs mer i vår integritetspolicy om cookies och hur vi hanterar personuppgifter.