Lektion 11: Grupptryck

Mål med momentet

• Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
• Deltagarna får information om lektionens upplägg.
• Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.

Be deltagarna reflektera kring förra lektionen som handlade om hur normer kring svenskhet bidrar till rasism och hur vi som åskådare kan hjälpas åt för att få fler att våga ingripa mot rasism och rasistiskt våld.

Dagens lektion handlar om hur det är att hänga i grupp, framför allt för killar. Poängen med dagens lektion är att reflektera kring hur svårt det kan vara att stå för sin egen åsikt i en grupp, vilket kan göra att en ställer upp på saker en egentligen inte vill göra.

Ta fram våldspyramiden och poängtera att vi fortfarande befinner oss i basen. Lyft fram handlingar som kan ske i kompisgrupper med lite hårdare attityd, tex:

• skojbråk
• kränkande jargonger
• utsätta andra i gruppen för mobbning.

Om orden inte finns i pyramiden, skriv in dem.

Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra. Påminn också om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata. Deltagarna kan även vända sig till någon av organisationerna på stödlistan som delades ut på första lektionen (en förkortad version kommer upp i presentationen i slutet av varje lektion). Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform, berätta var den finns. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite om lektionen väcker funderingar.

Mål med momentet

• Deltagarna får en större förståelse för hur grupptryck kan påverka ens beteende.

Förbered en kort personlig berättelse inspirerad av dagens tema: Erfarenheter av att hänga i grupp. Berätta gärna om en situation som visar på hur lätt det är att gå med på saker i grupp fastän en inte vill. En sak som inte får tummas på är att det alltid ska finnas med åskådare i berättelsen som skulle kunna ha gjort något eller gjorde något för att förändra situationen.

Den ledare som identifierar sig som man kan med fördel berätta om egen utsatthet i grupp, och den som identifierar sig som kvinna kan med fördel berätta om hur den har stått upp för sig själv och andra i grupp. Detta för att bryta mot könsnormer kring ingripanden med aktiva män och passiva kvinnor. Berätta gärna med inlevelse och med mycket detaljer.

Båda behöver inte delge en erfarenhet!

Följ alltid upp en personlig berättelse med att kolla av med gruppen hur berättelsen landar. Väcker den några tankar och funderingar som deltagarna vill dela med sig av?

Du kan läsa mer om vad en ska tänka på när en väljer personlig berättelse i lektionsbeskrivningen till lektion 3.

Mål med momentet

• Börja ifrågasätta kränkande jargonger/ritualer i grupper.

Förmedla att framför allt många killar har erfarenheter av att det kan utvecklas en rätt tuff och kränkande jargong i kompisgäng. Flera vittnar om att det inte är så lätt att säga ifrån om en inte uppskattar det som händer. OBS! Var noga med att förmedla att detta inte behöver stämma in på deltagarna.

Det är inte ovanligt att kränkande jargonger kan bli extra starka inom lagidrotter som fotboll och hockey. Hur kommer det sig? Det kommer ni prata om idag.

Steg 1. Visa filmen Ingen kan vinna

Berätta att ni ska se en film om några killar som ska på fotbollsläger. De vet att något ska hända med en av killarna, eftersom han är ny i laget. Han är orolig, men han vill verkligen spela i laget.

Steg 2. Diskutera filmen

Låt deltagarna reflektera över filmen med den metod som funkar bäst: bikupor eller mindre grupper om fyra. Avsluta samtalet i helgrupp. Frågor att diskutera:

• Vad händer i filmen, vad pratar de om?
• Varför vill en av killarna inte åka med på lägret? Vad är han orolig för?
• Vad är det som gör att de andra två åker ändå?
• Hur kan det komma sig att de andra lagkamraterna och även tränarna låter detta ske? Hur kan det bli så att ingen säger ifrån?

Mål med momentet

• Deltagarna får reflektera kring vad kränkande ritualer och inkilningar inom lagidrotter fyller för funktion.
• Deltagarna får fundera på vad en som åskådare kan göra för att bryta liknande destruktiva jargoner och ritualer.

Steg 1. Introduktion till övningen

Fråga gruppen om de kan känna igen det som hände i filmen. Förmedla att det här med att stå emot kränkande ritualer inte är enkelt. Det som kan försvåra situationen är viljan att få vara med, att känna att en är en i gänget. Den önskan är stark hos många kan ibland bidra till att en går med på regler som utvecklats i en grupp. Även om en själv inte uppskattar dem.

Längtan efter att tillhöra kan göra att en flyttar sina egna gränser för att få vara med. Förklara att ordet ”inkilningar” som syns på tavlan är hämtat från idrotten. Det är en sorts initieringsriter, som nollning, inom olika lagsporter. Ofta handlar det om att yngre spelare som ska börja spela med äldre godkänds och släpps in i laget genom att ”testas” i form av olika förnedrande moment.

Steg 2. Berätta om en inkilning

För att fortsätta problematisera kränkande ritualer och inkilningar inom lagidrotten ska ni berätta om ett exempel som för några år sedan hände på riktigt i en stor idrottsklubb. Just denna händelse blev polisanmäld. Händelsen nedanför har anonymiserats.

Efter att ni har läst berättelsen nedan, fråga deltagarna och uppmuntra dem att dela med sig:

• Är det någon som hört talas om något liknande förut?

Exempel på kränkande ritualer inom idrotten

I samband med att det kommer in nya killar i fotbollslaget så genomgår de initieringsriter för att bli en del av gruppen. På den tiden kunde dessa ritualer vara ganska grova. Ledare och äldre spelare kände till initieringsriterna (kanske inte exakt i detalj) men satte inte stopp för dem.

Kulturen var att dessa riter skulle bara genomföras – det är så en blir ”en i gänget”. Den ritual som blev uppmärksammad i media, och som polisanmäldes, handlade om att äldre lagspelar förde upp tillhyggen i nya spelares analöppning.

De som genomförde detta och som blev anklagade för handlingen, sa ungefär så här: ”Vi har alltid gjort så. De flesta av oss har varit med om något liknande när vi var nya. Vi tänkte inte att det var fel, utan mer att vi bara gjorde så för att välkomna nya i laget”.

Ledarna fick reda på vad som hände innan det blev anmält till polisen, men de gjorde inte så stor sak av det. De förmedlade uppåt i fotbollsklubben vad som hade hänt, men inom laget blev det inte diskuterat något mer.

Tack vare att den som blev utsatt berättade för föräldrar uppdagades initieringsriten och kunde stoppas. Historien avslöjar inte om det är fler spelare som varit med om något liknande, men som valt att bita ihop och inte berättat för någon annan utanför laget. Killarna som utförde handlingen blev dömda för olaga tvång och ofredande.

Steg 3. Reflektion över normerna och varför de är svåra att utmana

Dela in deltagarna i mindre grupper om fyra och be dem diskutera följande frågor:

• Hur kommer det sig att det finns sådana här ritualer?
• Håller både tjejer och killar på med liknande kränkningar inom idrotten? (Reflektera kring likheter och skillnader)
• Vad är det som gör att det är svårt att lägga sig i eller förändra lagkulturen?

Gå sedan igenom frågorna i helgrupp och skriv upp svaren på tavlan under rubrikerna ”Varför finns de?” och ”Svåra att förändra?”.

Gå vidare till nästa fråga och låt deltagarna diskutera den:

• Vad kan vi som åskådare göra för att bryta sådana här ritualer och traditioner?

Fånga upp elevernas tankar och reflektioner i helgrupp och skriv upp svaren på tavlan under rubriken ”Vad kan vi göra?”

Steg 4. Avslutning

Avsluta övningen genom att återkoppla till lektionen om kill-lådan. Påminn om hur normer som att inte visa sig svag, kunna bita ihop och stå ut med smärta försvårar för oss att säga ifrån när någon går över gränsen och beter sig illa.

Dessa normer gör det också svårare för oss att berätta för vänner och andra runtomkring om hur en egentligen mår (då det blir sett som något svagt eller mesigt) när det egentligen krävs styrka och mod att våga vara sig själv eller säga ifrån och stå upp för den som blir utsatt.

På tal om kill- och tjejnormer har det har också visat sig att vuxna ställer färre frågor till killar om deras mående jämfört med tjejer. Så om ni märker att en killkompis är lite nere, ställ gärna frågor:

• Hur är det?
• Har det hänt något?

Är en ovan att be om hjälp kan det bli lättare om någon frågar. Att inte berätta för andra om hur en egentligen mår och istället försöka bita ihop kan bli ensamt och farligt för ens egen hälsa. Det är heller inte ovanligt att dessa känslor istället leder till ilska och våld, när en egentligen är ledsen, orolig eller rädd.

Att som åskådare uppmuntra och stötta varandra till att få prata om sådant som är jobbigt och svårt (oavsett kön) är i sig ett sätt att förebygga våld!

Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då. Dela sedan ut deltagarnas loggböcker och be dem ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

• Har du varit med om något jobbigt när du hängt med andra i grupp?

Det kan till exempel vara något du själv blev utsatt för, att du såg någon annan bli utsatt eller att du själv gjorde något som du i efterhand ångrande.