Lektion 12: Våldtäkt, vad är det?

I lektion 11 ingår övningen Heta stolen, som är till för att avliva myter kring våldtäkt. Här kan du läsa mer om sexualiserade kränkningar och våldtäkt, som stöd för dig som ledare när ni ska diskutera de olika påståenden som ingår i övningen.

Målet med Heta stolen är att utmana normaliseringen av mindre allvarliga kränkningar, men också att ifrågasätta föreställningar om vad som ses som en ”riktig” våldtäkt. Målet är att öka deltagarnas kunskap kring samtycke och sexualiserade kränkningar, så att fler säger stopp både i allvarliga situationer och när någon till exempel tar på ens kropp mot ens vilja eller tjatar om mer närhet fastän en har sagt nej.

Många har föreställningar om vad som är en ”riktig” våldtäkt. En vanlig föreställning är att våldtäkter begås av främlingar som överfaller någon på väg hem genom en mörk park. Även om också dessa våldtäkter förekommer, så är det vanliga att våldtäkter begås av en förövare som den utsatta känner i en bekant miljö. Det kan vara en partner, någon en träffar på en fest eller en dejt. Det behöver inte alltid ingå fysiskt tvång vid våldtäkten, utan det kan handla om att en person inte lyssnar in att en annan person i en intim situation säger nej. Till exempel kan två personer ha hånglat en stund, och om den ena då inte vill fortsätta men den andra fortsätter ändå och till och med har sex med personen, så har hen begått en våldtäkt.

I liknande situationer kan det vara svårt att ta sig ur situationen för den som blir kränkt, eftersom en kan bli så förvånad över att någon som en tycker om eller kanske till och med älskar inte bryr sig om ens signaler och gränsdragning. Om det är en partner som begår övergreppen kan det bli svårare att säga ifrån om ens partner upprepade gånger går över ens gränser.

Föreställningen att en våldtäkt hänger ihop med att den som utsätts kämpar emot stämmer heller inte med forskningen kring våldtäkt, oavsett om förövaren är någon som den utsatta känner eller inte. En vanligare respons är istället att frysa till och att tappa förmågan att röra sig eller göra något alls. Det är helt enkelt ett sätt att skydda sig i en traumatisk situation.

Många kan också känna skam över att utsättas för sexualiserat våld och tänka att det är deras eget fel. Det är viktigt att komma ihåg att i en sexuell situation är alla inblandade parter lika ansvariga för att ha koll på att alla samtycker. Om någon blir helt stilla, är svår att nå och inte visar med sin kropp att den är med på det som händer, så måste en kolla av att hen fortfarande är sugen på att fortsätta.

Mål med momentet

• Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
• Deltagarna får information om lektionens upplägg.
• Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.

Be deltagarna reflektera kring förra lektionen som handlade om grupptryck och kränkande jargonger/ritualer som kan bli extra starka inom olika lagidrotter.

Påminn om hur normer som att vara lojal mot sina vänner eller lagkamrater, att inte visa sig svag, bita ihop eller stå ut med smärta försvårar för oss att säga ifrån när någon går över gränsen och beter sig illa. Vi behöver hjälpas åt för att utmana dessa normer.

Introducera dagens tema genom att placera in våldtäkt i våldspyramiden. Påminn om våldsövningen då de fick ge en massa exempel på vad sexualiserat våld kan vara, där våldtäkt är ett konkret exempel. Denna våldsform befinner sig högt upp i pyramiden. Poängen med dagens lektion är att reflektera kring föreställningar om vad våldtäkt är och hur vi kan bli bättre på att läsa av varandras gränser och signaler. Det är det samtycke handlar om.

Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra. Påminn också om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata. Deltagarna kan även vända sig till någon av organisationerna på stödlistan som delades ut på första lektionen (en förkortad version kommer upp i presentationen i slutet av varje lektion). Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform, berätta var den finns. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite om lektionen väcker funderingar.

Mål med momentet

• Få igång reflektion kring vad samtycke är.
• Testa på hur samtycke och övertramp kan kännas i kroppen.

Steg 1. Definiera samtycke

Berätta att ni nu ska börja samtalet om kroppens signaler genom att prata om samtycke. Be gruppen fundera på vad ordet samtycke betyder för dem. Ställ frågan rätt ut i rummet och be de diskutera i bikupor en stund först. Definiera sen ordet tillsammans i helgrupp med hjälp av en tankekarta på tavlan.

Hjälp gärna gruppen att få med att samtycke inte bara handlar om att vilja någonting, utan också att det faktiskt känns bra i kroppen. Båda delar är viktiga.

Steg 2. Reflektion kring samtycke

Sammanfatta vad ni kommit fram till att samtycke handlar om. Gå vidare med att problematisera det hela och förmedla att även fast vi vet vad samtycke handlar om kan det ändå vara svårt att ibland känna in andras gränser och även sätta sin egen gräns. Låt deltagarna diskutera följande frågor i smågrupper eller bikupor. Välj den metod som passar gruppen bäst.

• I vilka situationer kan det vara svårt att säga nej och sätta en gräns?
• Vad är det som faktiskt gör det svårt?

Uppmuntra deltagarna att tänka i olika relationer som till exempel i ett kompisgäng, i en kärleksrelation osv. Låt de sen dela med sig i helgrupp, spegla och sammanfatta det som sägs.

Hjälp gärna gruppen att komma in på normer och idéer om hur en förväntas vara/bete sig i olika relationer som kan försvåra för oss att vara som vi vill. Till exempel genom frågor som:

• Finns det idéer och förväntningar om hur vi ska vara utifrån kön som kan påverka och göra det svårare att vara sig själv? Vad i så fall?
• Kan normer och idéer utifrån ålder, religion, etnicitet påverka förväntningar på varandra? I så fall hur?

Få med i uppföljningen att relationen till den andre kan påverka hur lätt eller svårt det är att tolka varandras samtycke. Ju mer en känner varandra desto lättare kanske det är att vara ärlig – eller inte? Vad säger gruppen? Förväntan om lojalitet eller att inte vill göra den andra besviken, kan också påverka.

Avrunda diskussionen genom att bekräfta faktumet att det många gånger är svårt att säga nej och tydligt förmedla vad en vill och inte. Ibland kanske man själv också är osäker på vad en faktiskt vill.

Brygga över till nästa övning och förmedla att det finurliga ändå är att vår kropp är fantastiskt bra på att signalera till oss vad vi gillar och inte, men också vad andra verkar gilla och inte gilla. Därför ska ni nu göra en övning och ta reda på mer kring hur kroppen på olika sätt visar JA- och NEJ-signaler…

Steg 3. Kramen

Be deltagarna sätta sig bekvämt och lyssna på vad ledaren säger. Förmedla att om de inte vill göra övningen kan de tänka på något annat eller titta ut genom fönstret, så länge de inte stör andra.

Övningen görs under tystad och ingen kommenterar det som sägs. Be deltagarna blunda eller titta på en punkt framför sig. Det viktiga är att undvika kontakt med andra i rummet och fokusera på sig själv. Uppmana dem att lyssna och försöka sätta sig in i det som sägs och fundera över vad det väcks för tankar och känslor.

Läs upp texterna nedan med en paus mellan varje avsnitt, så att deltagarna hinner ta in och känna efter. Innan ni börjar läsa, förklara att ni kommer att ställa frågor efter varje avsnitt, men att deltagarna ska fundera över frågorna utan att svara. Ni kommer att diskutera tillsammans sen när ni har gjort färdigt hela övningen.

Kramen

Tänk dig att du står framför en person som du tycker mycket om, som du respekterar, och som du vill ge en kram för att visa din uppskattning. Du ger personen en kram. Men personen framför dig vill inte bli kramad, den säger inte nej med rösten men den visar med kroppen att den inte uppskattar din kram.

• Hur visar personen med kroppen att den inte vill?
• Hur känns det för dig att krama någon som inte vill bli kramad?

Tänk dig nu att du står framför en person som du inte respekterar och inte alls tycker är speciellt trevlig. Den personen kramar nu om dig.

• Hur känns det i din kropp att någon håller om dig fastän du inte vill?
• Hur visar du det med din kropp att du inte vill bli tagen på?

Tänk dig nu att du står framför en person som du tycker mycket om och den personen tycker mycket om dig och ni vill båda ge varandra en kram, ni kramas.

• Hur känns det i din kropp att bli kramad av någon som du vill bli kramad av?
• Hur visar du med din kropp att du vill bli kramad?

Steg 4. JA och NEJ-signaler

Ge deltagarna lite tid på egen hand för att kunna sätta sig in i frågorna kring kroppens signaler. Alternativt kan ni dela ut loggböckerna och be deltagarna att skriva ner sina tankar i dem.

Låt dem sedan prata med sin granne om vilka tankar och känslor som övningen väckte. Reflektera sedan över övningen i helgrupp och fråga vilka signaler kroppen kan visa när den inte samtycker och när den samtycker. Skriv upp dessa på tavlan under följande rubriker:

• NEJ-signaler
• JA-signaler

(Exempel på NEJ-signaler kan vara att kroppen fryser till eller att en försiktigt backar. Exempel på JA-signaler kan istället vara att en känner sig avslappnad, lugn, varm eller pirrig.)

Tacka deltagarna för att de delat med sig. Förmedla att vi för det mesta kan känna av om en annan person inte vill bli kramad. Personen kanske fryser till is, drar sig undan eller blir stel. Och ens egen kropp hjälper också till att signalera när den andra inte vill bli kramad, genom att en till exempel känner obehag. Trots det, kan en ju ändå bli osäker ibland.

Gå vidare till nästa fråga och låt grupperna diskutera den:

• Vad kan du göra när du blir osäker på ifall den andra verkligen vill?

Sammanfatta och spegla deltagarnas svar i helgrupp. Tydliggör för alla att olika personer har olika lätt för att läsa av andras kroppssignaler. Vissa av oss har svårt för att göra det. Så om en vet med sig att det är svårt behöver en vara extra noga med att ställa frågor. Det viktiga när vi blir osäkra – är att inte bara köra på. Ett bra sätt kan då vara att bara stanna upp, kolla läget, fråga om det känns kul/bra för den eller de andra som är med.

Om man inte lyssnar in andras signaler och bara kör på tills man kanske får ett tydligt ”nej” eller ”stopp”, så är risken stor att man redan gått över någons gräns. Att lyssna in andras signaler är något vi alla behöver träna på. Förhoppningsvis har den här övningen hjälpt en liten bit på väg!

Steg 5. Avslutning

Sammanfatta samtalet med att deltagarna har kommit på många bra strategier som alla kan ta till sig och använda i framtiden! Påminn om att kroppen säger till och därför behöver vi lyssna noga på den. Den visar tydligt hur den vill ha det.

Avsluta med att förmedla att om vi alla läser av varandras kroppsliga signaler och lyssnar till vad vi säger till varandra minskar risken för missförstånd och kränkningar. Om vi ser och hör att någon försöker förmedla hur den vill ha det, men den andra inte lyssnar, då är det bra om vi kan hjälpa till och förstärka personens gränser genom att säga till eller bara distrahera så att situationen bryts för en stund. Då kanske vi har hjälpt någon att slippa ett övergrepp.

Mål med momentet

• Avliva myter om våldtäkt för att få unga att reagera på mer normaliserade sexualiserade kränkningar.

Berätta för deltagarna att ni nu ska göra en övning som kallas heta stolen, där deltagarna ska få ta ställning till påståenden som har att göra med samtycke och sexualiserat våld. Under tiden som ni gör övningen ska ni också diskutera de olika påståendena.

Steg 1. Övningens upplägg

Skapa en linje på golvet genom att lägga ut de tre lapparna som ni har förberett, med ”JA” i ena änden av rummet, ”KANSKE” i mitten och ”NEJ” i andra änden av rummet. När ni nu läser upp de olika påståendena ska deltagarna ta ställning genom att gå och ställa sig på någon av de tre platserna. Om de håller med om påståendet väljer de ”JA”, om de inte håller med väljer de ”NEJ”. Om de kanske håller med ställer de sig i mitten på ”KANSKE”.

Steg 2. Heta stolen

Läs upp det första påståendet, och låt deltagarna ta ställning. Diskutera hur de tänker. Till varje påstående finns det fördjupning som stöd till dig som leder.

OBS! Eventuellt hinner ni inte med alla påståenden, så välj ut de ni vill prioritera på förhand.

Påståenden

I en våldtäkt ingår det alltid fysiskt tvång och våld.

Det är sällan som förövaren behöver använda fysiskt tvång och våld för att våldta, istället kan det ofta handla om tjat, hot, kommentarer eller andra maktmedel som till exempel skuldbeläggande.

Den som har begått en våldtäkt är alltid medveten om att hen har gjort det.

Förövare nekar mer eller mindre alltid till att de har gjort något mot någons vilja. De flesta av oss vill inte skada andra människor. Men när en frågar vidare så kommer det ofta fram att förövaren faktiskt har uppmärksammat att det har blivit en skillnad i samspelet under sexet, att den som blivit utsatt visat ointresse eller till och med uttryckligen sagt nej.

Med dagens samtyckeslagstiftning är det dessutom så, att en brist på ett ja eller ett medgivande i själva verket är ett nej. Om du inte är helt säker på att din partner vill delta i den sexuella handlingen, kan du alltså inte heller vara helt säker på att du inte begår en våldtäkt. Det spelar ingen roll hur du själv ser på situationen i efterhand.

OBS! Betona att det inte spelar någon roll om förövaren är medveten om att det var en våldtäkt eller inte.

Det är bara sjuka personer som våldtar.

I media läser vi ofta om psykiskt sjuka män eller män som på olika sätt har problem (missbruk, kriminalitet, psykiatriska problem) som begår våldtäkter. Vi läser sällan om att det är den ”fina snälla killen i klassen” som gjort det. Ju mer omtyckt förövaren är desto svårare att ta in att den personen kan begå våldtäkt. Här kan ni återkoppla till lektion 3 om Alex, som fick stöd av både andra elever och vuxna när han blev anklagad för att ha våldtagit en klasskamrat.

Om någon har sex med en person som inte vill så är det alltid fråga om våldtäkt.

Enligt den nya lagen där samtycke ingår är faktiskt sex utan ett ja eller tydligt medgivande våldtäkt.

Det kan vara okej att genomföra sexuella handlingar med en tjej som inte ger något gensvar.

Även här gäller att om du inte faktiskt vet att den andra verkligen är med på sexet, så kan du begå en våldtäkt. Alla är inte supertydliga i sin sexuella kommunikation, och just därför kan det vara svårt att vara säker på vad den andra vill eller inte vill. Speciellt när en är med någon för första gången. Därför måste en fråga, känna in och vara lyhörd på kroppssignaler. Vi är alla olika och kommunicerar vår lust på olika sätt.

Är du osäker på den andras signaler, våga fråga! Att vara tyst eller passiv är inte ett ja. Om du vet med dig att du är en person som har svårt att läsa av andras kroppsspråk – fråga en extra gång om du är osäker på om den andra samtycker eller inte!

Det är värre att bli våldtagen av en främling i en park än av sin partner.

Hur en reagerar på en våldtäkt är olika, men det som många utsatta förmedlar är att det kan vara lättare att gå vidare från en våldtäkt gjord av en främling än att ta in att ens partner har gått över ens kroppsliga integritet genom att våldta. Förväntningar på en partner är kärlek och omsorg – inte att riskera att bli våldtagen.

En vet alltid om att en har blivit våldtagen.

På ett plan känner de flesta som varit utsatta att det som skedde inte var okej, men om situationen skiljer sig helt från det som vi får läsa om i media (överfall, en främling, mår psykiskt dåligt efteråt) kan det vara svårt att tänka på det en har varit med om som våldtäkt. Speciellt om det är ens partner. I en kärleksrelation ska en ju inte bli våldtagen.

Våldtäkten kan börja med ömsesidigt hångel, kläder har åkt av. Det känns till en början jättemysigt och upphetsande. Men trots det vill en inte gå vidare. Många utsatta beskriver det som att de sa nej försent. Att det känns som att de har lurat den andra när de till slut säger nej. Eller att det är ens partner som går över ens gränser successivt, vilket gör att det blir svårare och svårare att känna av ens eget ja eller nej.

Viktigt att komma ihåg – det är aldrig försent att säga nej!

En kille kan bli våldtagen.

Ja, absolut. Dels kan en få erektion fastän en inte vill ha sex, dels kan en bli våldtagen på många sätt, inte bara genom penetrerande handlingar. Viktigt att prata om killars utsatthet för våldtäkt. Även när det kommer till killar är det oftast andra killar som våldtar, men givetvis finns det tjejer som våldtar killar. Tjejer kan också kränka killar på andra sexualiserade sätt.

Det är lätt att få någon dömd för en våldtäkt.

Av alla våldtäkter som sker är det endast 10 procent som anmäls. Av alla våldtäktsanmälningar är det endast ca 15 procent som leder till fällande domar.

Av dem som anmäls för våldtäkt i Sverige är det få som fälls för brotten. Anledningen är ofta att det inte finns vittnen som kan styrka det som hänt. Det blir ord mot ord och en fråga om vem framstår som mest trovärdig. Går det inte att bevisa blir ofta den anklagade friad, men det betyder inte att den anklagade inte begick en våldtäkt, bara att det inte går att bevisa.

Om en har blivit våldtagen är det lätt att prata om det.

Många upplever det som oerhört svårt att berätta om en våldtäkt. Rädslan att inte bli trodd tar över. Att inte bli trodd kan få förödande konsekvenser: en söker inte hjälp, en anklagar sig själv fastän det är förövaren som bär ansvaret. Återhämtningen förlängs avsevärt om den som blivit utsatt möts av misstänksamhet.

Därför är det viktigt att lyssna aktivt utan att ställa ”varför-frågor”, eftersom ”varför-frågor” kan leda till att personen känner sig ifrågasatt. Det är bättre att istället bara ställa frågor som underlättar berättandet: berätta mer, hur har du det nu.

En fråga som kan vara avgörande för återhämtningen är: vad gjorde du? Här är det viktigt att lyfta upp sådant som personen själv kanske inte upplever som motstånd, som att ha frusit till. Det är en vanlig reaktion i en övergreppssituation, där en gör allt en kan för att skydda sig. Minsta tanke om att ”jag vill inte detta” är viktig att poängtera när en lyssnar på en utsatts berättelse. Att bli bekräftad i att en gjort motstånd kan hjälpa en att slippa känna skuld, så att en istället kan lägga ansvaret där det hör hemma – hos förövaren.

Steg 3. Avslutning

Tacka eleverna för att det deltagit och förmedla att våldtäkt kan vara så mycket mer än ett överfall i en park av främling.

Påminn om att det inte behövs något fysiskt tvång för att en handling ska bli eller upplevas som en våldtäkt. Det är känslan av att inte inte bli lyssnad på eller att inte få sina gränser respekterade som spelar roll.

Eftersom det är lag på att samtycke ska vägas in i avgörandet om en våldtäkt har ägt rum, behöver vi prata mer om samtycke med varandra i sexuella relationer. Vi måste vara lyhörda inför varandras JA- och NEJ-signaler och våga kommunicera mer, speciellt när vi blir osäkra.

Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft. Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer diskutera då. Dela sedan ut deltagarnas loggböcker och be dem ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

Vad har du för erfarenheter kring gränser och samtycke?
Du kan till exempel fundera på…

• om du själv gått över någon annans gräns och hur det kändes…
• om någon gått över din egen gräns och hur det kändes…
• om du sett eller hört talas om någon annan som inte respekterat andras gränser, vad hände och vad gjorde du?