Lektion 8: Heteronormen

Heteronormen

Heteronormen är en av de starkaste och mest grundläggande normerna i vårt samhälle. Heteronormen kan sammanfattas så här:

• Alla förväntas vara antingen män eller kvinnor. Som män och kvinnor förväntas vi vara varandras motsatser och begära varandras olikhet.
• Enligt heteronormen tar de flesta människor för givet att alla är heterosexuella, dvs att det naturliga och normala är att bli kär i eller vilja ha sex med någon av det motsatta könet.
• Den som bryter mot heteronormen riskerar att bli utsatt för skämt eller taskiga kommentarer, men även diskriminering på grund av ens sexuella läggning eller könsidentitet.

Heteronormen leder till att personer som bryter mot normer för genus och sexualitet på olika sätt missgynnas och blir utsatta för osynliggöranden, trakasserier och våld. Samtidigt gynnas och privilegieras den som följer heteronormen. Heteronormen påverkar med andra ord alla, oavsett om en befinner sig inom normen eller om en bryter mot den.

Cisnormen

Det finns flera normer som hänger ihop med heteronormen. En av dem är cisnormen, det vill säga att vi förväntas vara cispersoner. En ciskvinna, till exempel, är en person som föddes med snippa, som upplever sig vara kvinna och som även av andra uppfattas som kvinna. Förenklat skulle en kunna beskriva en cisperson som någon som inte är en transperson.

Begreppet är relativt nytt, men fyller en viktig funktion i och med att det synliggör normen. Många cispersoner har aldrig reflekterat över att de har en könsidentitet, och ändå är just cisnormen en av de starkaste normerna i vårt samhälle. Transpersoner som grupp är mer utsatta för våld och lever med psykisk ohälsa i högre grad än cispersoner.

Läs gärna mer om detta på egen hand. Ett tips för vidare läsning är ”Öppna skolan!” – ett material som riktar sig till personal på högstadiet och gymnasiet och som handlar om normer och inkludering

Mål med momentet

• Deltagarna får fundera över vad ni gjorde förra lektionen.
• Deltagarna får information om lektionens upplägg.
• Deltagarna blir påminda om att de kan prata med ledarna efter lektionen eller vända sig till någon på stödlistan.

Be deltagarna reflektera kring förra lektionen som handlade om genuslådorna som begränsar hur en får se ut och bete sig. Påminn också om att vissa av normerna kan öka risken för ett våldsamt beteende samtidigt som andra normer kan minska. De normer som kan minska risken för ett aggressivt och våldsamt beteende är normer vi kan eftersträva för att motverka våld.

Dagens lektion kommer också handla om normer, och då speciellt heteronormen. Förmedla att ni idag ska titta lite närmare på hur heteronormen upprätthålls i vår vardag och vilka konsekvenser detta får för oss alla. Vi ska snart prata mer om vad heteronormen innebär.

Betona vikten av att respektera klassrumsreglerna så att alla är så schyssta som möjligt mot varandra. Påminn också om att ni stannar kvar efter lektionen om någon behöver prata. Deltagarna kan även vända sig till någon av organisationerna på stödlistan som delades ut på första lektionen (en förkortad version kommer upp i presentationen i slutet av varje lektion). Om ni har lagt upp listan på skolans webbplats eller lärplattform, berätta var den finns. Var tydliga med att det alltid är bättre att fråga för mycket än för lite om lektionen väcker funderingar.

Mål med momentet

• Deltagarna får en grundläggande förståelse för begreppet heteronorm
• Deltagarna får reflektera över heteronormens konsekvenser

Steg 1. Visa filmen

Förmedla att dagens lektion kommer handla om normer, och då speciellt heteronormen. Undersök om deltagarna vet vad heteronormen handlar om. Spegla och bekräfta det som sägs i gruppen. Förmedla att ni idag ska titta lite närmare på hur heteronormen upprätthålls i vår vardag och vilka konsekvenser detta får för oss alla. Poängtera att ni under denna lektion främst kommer befinna er i basen av pyramiden.

Visa filmen ”Heteronormen” från UR play:
https://urplay.se/program/199914-fa-syn-pa-normerna-heteronormen 

Steg 2. Reflektion över filmen

När ni har sett filmen ber ni deltagarna reflektera med sin bänkgranne över frågorna nedan. Lyft sedan reflektionerna i helgrupp. Frågor att diskutera:

• Vad väcker filmen för tankar och känslor?
• ”En person som är hetero behöver aldrig förklara eller ursäkta sig”, vad tror ni de menar med det?

Steg 3. Fortsatt reflektion kring heteronormen

Förmedla att vi nu ska prata mer om heteronormen och hur den tar sig i uttryck. Be deltagarna Googla följande ord, välja ”Bilder” i sökningen, och fundera över vad majoriteten av bilderna har gemensamt.

• Familj
• Couple goals
• Romantisk film
• Bröllop

Be deltagarna reflektera över:

• Vad tänker ni när ni ser bilderna?
• Vad kan vi se för normer vad gäller kön och relationer?
• Vilka andra normer blev synliga utöver de kring kön och relationer? Till exempel utifrån ålder, funktion, hudfärg etc.

Till ledaren:

• När det kommer till normer vad gäller kön och relation visar bilderna hur heteronormen påverkar hur vi ser på familjer (mamma, pappa, barn), vilka som kan vara kära i varandra (tjej och kille) och hur förhållanden förväntas se ut (långvariga, tvåsamma, kärleksrelationer mellan tjej och kille). Dessutom ser personerna på bilderna generellt lika ut vad gäller andra normer: många är vita, har synlig normbärande funktionalitet, ser ut att vara i samma ålder och liknande kroppsstorlek.
• Återkoppla gärna till videon ni såg i början av lektionen och påminn om att det som deltagarna lyfter när de beskriver vad bilderna har gemensamt är exempel på hur heteronormen hänger ihop med andra normer och förväntningar.

Steg 4. Heteronormens negativa konsekvenser

Förmedla att heteronormen får konsekvenser för alla, men att den påverkar oss på olika sätt. Ställ följande fråga till gruppen:

• Vad blir konsekvenserna av heteronormen för olika individer och grupper?
• Vilka grupper eller individer för fördelar av heteronormen? Vilka fördelar får de?
• Vilka grupper eller individer får nackdelar av heteronormen? Vilka nackdelar får de?

Till ledaren:

• Exempel på fördelar kan vara att personer som befinner sig inom heteronormen oftast inte förväntas ”komma ut”, att en får se sin sexualitet representerad i media och film samt att en inte diskrimineras, dvs. blir behandlad sämre, i till exempel idrottsföreningen eller i vården på grund av sin sexualitet.
• Exempel på nackdelar kan vara att personer som befinner sig utanför heteronormen ständigt förväntas förklara sin sexualitet – t ex svara på frågor som ”När upptäckte du att du var bisexuell?”, att en får höra taskiga kommentarer och skämt eller att en får dömande blickar när en går hand i hand med sin partner på stan. Andra exempel kan vara att Pride-tåg ställs in eller Pride-flaggor inte tas upp/plockas ner, att grupper inte kan mötas på vissa ställen eller tider på dygnet av rädsla för att bli utsatta för våld.

Mål med momentet

• Deltagarna får reflektera över hur heteronormen kan ligga till grund för otrygga miljöer i deras vardag.
• Deltagarna får reflektera över hur de kan arbeta för tryggare miljöer fria från till exempel homo/transfobi.

Steg 1. Heteronormen bidrar till otrygghet

Förmedla att ni nu ska prata mer om heteronormens negativa konsekvenser. Heteronormen bidrar till exempelvis våld, diskriminering och otrygghet. I MUCF:s nationella ungdomsenkät från 2018 uppgav 56 procent av unga hbtq-personer att de kände sig trygga i skolan eller på arbetsplatsen, motsvarande siffra för andra unga var 70 procent. Samma enkät visade att unga hbtq-personer känner sig mindre trygga än andra unga på samtliga platser som de fick frågan om, exempelvis i sociala medier, i sitt bostadsområde och på sin fritidsaktivitet.

Här kan du läsa sammanfattande punkter från den nationella ungdomsenkäten.

Steg 2. Kartläggning

Förmedla att ni nu ska göra en kartläggning över hur heteronormen tar sig i uttryck i miljön här på skolan. Dela in gruppen i bikupor eller smågrupper beroende på vad som passar bäst. Be deltagarna reflektera över följande frågor:

• Vilka platser på eller runtom skolan kan upplevas som otrygga?
• På vilka platser är heteronormen som starkast?
  • Där det till exempel är högre risk för heteronormativa frågor eller våld såsom homo/transfoba kränkningar och skämt
  • Tänk utifrån skolmiljön – klassrum, matsal, omklädningsrum, korridor/skåp, skolgård, uppehållsrum, lärarrum, transport till och från skolan, online etc.

Till ledaren:

• Påminn om lektionens första film där de pratar om att ifall en är hetero så får en oftast inga frågor eller kommentarer om sin sexualitet överhuvudtaget, eftersom ens sexualitet tas förgivet medan personer som på olika sätt befinner sig utanför heteronormen ständigt kan få frågor såsom ”När kom du på att du var gay/bi/pan?” och ”Hur har ni lesbiska sex egentligen?” vilket kan vara kränkande.
• Påminn om att våld kan se ut på många olika sätt, till exempel maktlekar med homo/transfoba ord och grunder, verbalt våld såsom att kalla någon för ”bög” eller fysiskt våld såsom att hålla fast någon.
• Platserna i ovanstående fråga är endast exempel, uppmana gärna deltagarna att tänka ifall de kommer på fler eller andra platser

Återsamlas i helgrupp och be deltagarna dela med sig av sina diskussioner, gärna i en runda. Sammanfatta och skriv upp tre av de ställen som eleverna uppfattar som mest otrygga på tavlan. Fråga sedan deltagarna:

• Vad är det som gör att de här platserna känns mest otrygga?

Sammanfatta och spegla deltagarnas svar.

Steg 3. Reflektion kring åskådarens roll

Förmedla att ni nu ska reflektera över åskådarens roll på de platser som upplevs som otrygga, och över hur de tänker kring sin egen benägenhet att ingripa och hjälpa till när de ser, hör eller hör talas om t ex homofobiska/transfoba kränkningar. Fråga deltagarna:

• Vilka åskådare finns ofta på de här platserna?
• Var är det minst sannolikt att du skulle ingripa?
• Var är det mest sannolikt att du skulle ingripa?
• Vad skulle vi kunna göra för att få fler att våga ingripa?

Fråga även varför de tror att sannolikheten för åskådare att ingripa är mindre respektive högre på vissa platser. Sammanfatta och spegla deltagarnas svar. Förmedla att ni nu har gjort en kartläggning över delar av heteronormens negativa konsekvenser i skolvardagen, pratat om åskådarens roll samt reflekterat över hur vi kan hjälpas åt för att få fler att våga ingripa.

Knyt ihop dagens lektion och de diskussioner ni haft. Normer i sig behöver inte vara dåliga, men många normer bidrar till begränsningar och leder till negativa konsekvenser för både individer och samhället. Heteronormen är en sådan. För dem av oss som på olika sätt befinner oss utanför heteronormen kan den ligga till grund utsatthet för diskriminering, förtryck och olika typer av våldshandlingar – alltifrån verbalt våld som nedsättande kommentarer till hatbrott.

Berätta kort om nästa lektions tema och vad ni kommer fortsätta diskutera då. Dela sedan ut deltagarnas loggböcker och be dem ägna några minuter åt att skriva ner sina reflektioner kring dagens lektion. Samla sedan in loggböckerna igen.

• Hur har heteronormen påverkat ditt liv? Du kan till exempel fundera kring komma ut-processen, vem du blir kär i, vad du tror att andra tänker om din sexualitet, hur familjen ser på dig eller vad familjen förväntar sig av dig.