Mål med momentet
- Deltagarna får större insikt i hur samhället påverkar hur vi förväntas agera utifrån genus.
- Att illustrera hur genusnormer hänger samman med kontroll, kränkningar och våld.
- Deltagarna uppmuntras att stödja dem som bryter mot förväntade genusnormer.
Steg 1. Visa och diskutera filmen På golvet
Berätta att ni ska prata mer om normer nu. Ni ska börja med att se filmen På golvet från Machofabriken. Den handlar om en person som bygger en mur runt sig av normer. Alltså en mur av förväntningar från andra och omgivningen.
Efter att ni har visat filmen, diskutera den i helgrupp med hjälp av följande frågor:
- Vad handlar filmen om?
- Vem har skapat rullbandet?
- Hur vet han vilka lådor han ska välja?
- Varför bryr han sig? Varför är det viktigt?
- Vad kan hända om han väljer ”fel” låda?
Steg 2. Identifiera normer för tjejer respektive killar
Dela sedan in deltagarna i mindre grupper om 5–6 personer. Ge varje grupp två blädderblocksblad (båda med ram, det ena papperet ska ha ett kvinnotecken, det andra ett manstecken), pennor och en bunt med post-it lappar. Berätta vilket tecken som står för kvinna respektive man.
Deltagarnas uppgift är nu att bygga två normlådor: en för tjejer och en för killar. Påminn om filmens upplägg. Poängtera att det finns personer som inte identifierar sig som något av dessa kön men att dessa normer kring hur vi förväntas vara som ”kvinnor” och ”män” samtidigt är något som vi alla på olika sätt förhåller oss till. Vi kan bryta mot dem och utmana dem, men vi måste alla förhålla oss till dem.
Påminn deltagarna om att fokus är på normer i samhället, Sverige och världen, inte i första hand på vad de själva tycker. Om det är svårt att komma på normer för tjejer och killar kan de tänka sig att de intervjuar 100 människor på stan.
Grupperna ska skriva ner normer och förväntningar som förknippas med tjejer respektive killar på post it-lapparna. De ska skriva ett ord och ett kön per post it-lapp och sedan klistra in lapparna på respektive papper.
Ställ hjälpfrågor:
- Vad ger status?
- Vad förväntas vi vi vara bra på?
- Vad förväntas vi tycka om?
- Vem förväntas vi bli kär i eller attraherad av?
- Vad förväntas vi ha för inre egenskaper?
- Hur förväntas vi uttrycka känslor?
Ge grupperna 10–15 minuter att fundera och diskutera tillsammans.
Samla sedan in blädderblocksbladen.
Steg 3. Gå igenom genuslådorna i helgrupp
Rita sedan upp två rutor på tavlan – en tjej-låda och en kill-låda. Se exempel nedan.
Sätt upp post it-lapparna från deltagarnas blad i respektive ruta på tavlan. Börja med killnormerna. Läs varje lapp högt innan du klistrar upp den. Om samma ord dyker upp flera gånger, sätt de lapparna ovanpå varandra. Gör sedan samma sak med tjejnormerna.
Fråga hela gruppen:
- Ni som identifierar er som killar: Lever ni upp till alla de normer eller förväntningar som finns i kill-lådan?
- Ni som identifierar er som tjejer: Lever ni upp till alla de normer eller förväntningar som finns i tjej-lådan?
Svaret är troligtvis nej. Poängtera att det inte finns någon av oss som lyckas leva upp till alla förväntningarna i genuslådorna, men vi tvingas alla förhålla oss till dem. Här kan ni återkoppla till lektionen innan då ni gick igenom hur normer fungerar – normer är inlärda och går att ändra på.
Steg 4. Utsatthet för våld – när en bryter mot normerna
Nästa steg i övningen är nämligen att koppla ihop genusnormerna med utsatthet för våld. Berätta att ni ska reflektera över vad som händer då någon ”kliver utanför” genuslådorna och bryter mot normer. Påbörja samtalet med att påminna deltagarna om pojken med klänningen: Hur blev det för honom?
Ni ledare tar sedan lappar från den genuslåda ni inte identifierar er med och sätter dem på er själva.
Fråga deltagarna:
- Om jag som kille tar en norm som förknippas med tjejer (till exempel fnissig, duktig i skolan, gilla smink osv) vad kan jag riskera att få höra då? Vad kan jag råka ut för?
- Om jag som tjej tar en norm som förknippas med killar (till exempel kåt, stora muskler, ta plats, gilla hockey osv) vad kan jag riskera att få höra då? Vad kan jag råka ut för?
Skriv upp det som kommer upp på tavlan runt omkring den låda som innehåller normerna ni bryter mot.
Koppla sedan tillbaka till våldspyramiden. Prata om hur olika former av våld (till exempel taskiga kommentarer och sneda blickar) ofta används mot oss om vi bryter mot normerna i den låda vi förväntas tillhöra. Om det vill sig riktigt illa kan någon välja att misshandla eller till och med mörda människor som bryter mot normer, för att de blir så provocerade av det. Det kallas för hatbrott.
Reflektera över hur önskan att passa in och få vara med kan göra att en är kvar i lådan trots att en inte känner sig bekväm där.
Obs! Läs mer om vad som kan hända om en bryter mot normer längst upp i lektionsbeskrivningen.
Steg 5. Hur normerna hänger ihop med våldsutövande
Nästa steg är att få deltagarna att tänka kring vilka normer i respektive låda som riskerar att öka eller minska risken för aggressiva och våldsamma beteenden. Genom att prata om detta kan vi få syn på hur normer utifrån genus många gånger ”tränar” tjejer och killar i beteenden som är olika våldsamma.
Fråga gruppen:
• Är det några normer eller förväntningar i kill-lådan som ni tror kan öka risken för aggressivt och våldsamt beteende?
Stryk under de ord som lyfts fram med röd penna. Exempelvis ord som:
- stark
- alkohol
- dominant
- ledare
- inte visa känslor
- makt
- aggressiv
- beskyddande
- inte be om hjälp
- kunna stå upp för sig själv.
Om deltagarna säger normer som inte brukar förknippas med våld, be dem förklara hur de tänker innan ni stryker under orden.
Ställ sedan samma fråga om tjej-lådan:
- Är det några normer eller förväntningar i tjej-lådan som ni tror tillsammans kan öka risken för aggressivt och våldsamt beteende?
Diskutera i helgrupp varför dessa normer ökar risken att använda våld.
Obs! Var tydlig med att fokus är på normer som riskerar att öka våldsanvändningen!
Gå sedan vidare till att diskutera vad som istället kan minska risken för våld, men nu börjar ni istället med att diskutera normer i tjej-lådan.
Fråga gruppen:
- Är det några normer eller förväntningar i tjej-lådan som ni tror tillsammans kan minska risken för aggressivt och våldsamt beteende?
Stryk under de ord som lyfts fram med grön penna. Exempelvis ord som:
- omsorg
- empatisk
- vårdande
- ta hand om barn
- snäll
- duktig
- omtänksam
Om deltagarna säger normer som inte brukar förknippas med omsorg be dem förklara hur de tänker innan ni stryker under orden.
Ställ sedan samma fråga om kill-lådan:
- Är det några normer eller förväntningar i kill-lådan som ni tror tillsammans kan minska risken för aggressivt och våldsamt beteende?
Diskutera i helgrupp om varför dessa normer minskar risken att använda våld.
Troligtvis kommer ni identifiera många fler riskfaktorer i kill-lådan och fler skyddsfaktorer i tjej-lådan. Sammanfatta genom att prata om att dessa olika förväntningar bidrar till att killar och tjejer tränar och utvecklar olika sätt och förmågor att vara och bete sig.
Att killar är överrepresenterade i våldsstatistiken betyder inte att de av naturen är mer våldsamma. Det hänger snarare ihop med de normer vi har identifierat ovan. En tjej som använder våld bryter ofta mot förväntningar kring kön, medan våldsanvändning kan vara ett sätt för killar att leva upp till normerna. Men även tjejer kan sträva efter normer som vi förknippar med manlighet och vice versa.
Stöd till ledarna: risk för våld
Att som kille inte vara tränad i att sätta ord på sina känslor och att inte be om hjälp kan bidra till att en istället spelar cool och oberörd. I förlängningen kan den träningen bidra till att en blir sämre på att sätta sig in i andras behov. Att inte känna av andras behov ökar risken för att en går över andras gränser.
Att dessutom förhålla sig till förväntan om att kunna ta till våld om det behövs gör att en ständigt är på tårna. Det ökar risken för våld, inte bara mot främlingar utan även mot nära och kära, som ett sätt att skydda sig och inte visa sig sårbar.
Stöd till ledarna: minskning av våld
Att visa andra omsorg kräver för det mesta att en behöver känna in var andra befinner sig för att ens omsorg ska falla väl ut. När en får träna på att förstå andra blir det ofta svårare att vara aggressiv och våldsam. Därför uppmuntras exempelvis pappor att vara mer med sina barn, eftersom det skapar empati. Att träna på närhet kan ses som ett skydd mot aggressivitet och våld.
För vidare läsning, se ”I’m not going to be a girl” (Oransky & Fischer, 2009).
Steg 6. Sammanfattning och reflektion kring normer och våld
Förmedla detta om det inte redan är tydligt förmedlat:
- Att utmana normer kan motverka våld.
Förmedla till deltagarna att om de är överens om att vissa av förväntningarna kring genus kan leda till våld, så kan vi genom att utmana dessa normer ta ett första steg mot att förebygga våld.
Betona också att inte alla normer kring genus är dåliga. Förmedla att det ibland kan vara både funktionellt och tryggt att leva upp till normerna. Det är de negativa normerna vi behöver utmana. De normer som bidrar till att begränsa eller skada oss själva eller andra.
Påminn också om att normer kan ändras, och att få av oss helt passar in i dessa kill- och tjej-lådor. De flesta av oss är lite av varje. Så det bästa vore att blanda lådornas innehåll och spränga lådorna precis som kalsongpersonen i filmen! Istället för att försöka leva upp till normerna bör vi stödja varandra att vara och bete oss på en massa olika sätt.
En viktig regel att ha i bakhuvudet är: Vi får inte bete oss så att andra far illa! Tillsammans kan vi skapa ett klimat där vi alla tillåts vara oss själva!
