Logga in

Temapass: Sara får ont i magen

Beskrivning

I det här passet får eleverna genom en berättelse om Sara och hennes klasskamrater träna på att känna igen olika former av våld i vardagliga situationer. Genom samtal och reflektion får eleverna fundera på hur det kan kännas att bli utsatt, vad som gör det svårt att ingripa – och vad som kan göra det lättare. Passet syftar till att stärka empatin och medvetenheten om att alla kan göra något för att motverka våld, samt att öka motivationen att ingripa som en aktiv och trygg åskådare.

Innehåll

  1. Backspegel och introduktion (5 min)
  2. Läs berättelsen om Sara (5 min)
  3. Prata om berättelsen (30 min)
  4. Avslutande reflektioner (10 min)

Syfte

  • Träna på att känna igen våld i sin vardag.
  • Fundera på hur man kan hjälpa den som blir utsatt.
  • Synliggöra att alla kan göra något för att motverka våld.
  • Känna empati och ökad motivation till ingripa.

Material

  • Dator och projektor
  • Ljud och internetuppkoppling
  • Tavla/blädderblock
  • Vid behov: utskrift av berättelsen om Sara (se bilaga)
  • Er egen våldspyramid
  • Loggböcker

Lokalbehov

Passet kräver ett stort grupprum. Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra men välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

Starta lektion

Stöd till ledaren

Att arbeta med scenarion

Tanken med berättelsen om Sara är att eleverna själva ska få reflektera över hur de kan hjälpa sina skolkamrater. Berättelsen visar att våldsamma situationer inte alltid är dramatiska, utan ofta handlar om vardagliga kränkningar och jargonger.

Innan ni läser berättelsen kan frågorna för diskussionen skrivas upp på tavlan.

Utgå från att det är svårt att ingripa

Samtalet om åskådarens roll behöver utgå från att det är svårt och läskigt att lägga sig i. Målet med MVP-programmet är att alla ska känna att de kan göra något. Men om det förmedlas som en oproblematisk självklarhet, kan budskapet skapa onödig skam hos de som inte vågar. Det skapar inte motivation utan snarare motstånd.

Undersök gärna om eleverna tror att de på riktigt skulle våga agera på de sätt som ni kommit fram till för att hjälpa Kim. Om de tvekar, prata om vad som skulle vara lättast. Finns det något alternativ som är mindre läskigt än andra? Genom att synliggöra olika handlingsalternativ kan eleverna gradvis bygga upp självförtroendet att agera.

Att vara modig och våga känna sig lite obekväm är viktigt för att kunna hjälpa andra, och det kan vi bli genom att öva tillsammans.

>


Webbplatsen använder cookies. Läs mer i vår integritetspolicy om cookies och hur vi hanterar personuppgifter.