Logga in

Beskrivning

I det här passet får eleverna träna på att känna igen rasistiskt våld i vardagen och reflektera kring hur man kan ingripa som åskådare. Genom en film med efterföljande diskussioner arbetar gruppen med att identifiera våldshandlingar, bredda bilden av möjliga ingripanden och placera in handlingar i våldspyramiden. Fokus ligger på att öka kunskapen om rasismens uttryck i vardagliga situationer, skapa motivation att ingripa tillsammans, och ge konkreta verktyg för att ta ansvar och stötta varandra i att förebygga våld.

Innehåll

  1. Backspegel och introduktion (5 min)
  2. Scenariofilm: Simhallen (15 min)
  3. Träna på att ingripa (30 min)
  4. Avslutande reflektioner (10 min)

Syfte

  • Träna på att känna igen rasistiskt våld i sin vardag.
  • Lära sig olika sätt att ingripa på.
  • Förbereda sig på att kunna ingripa som åskådare.
  • Skapa en vilja att ta kollektivt ansvar.

Material

  • Dator och projektor
  • Ljud och internetuppkoppling
  • Tavla/blädderblock
  • Utskrivna ingripandemallar (se bilaga)
  • Loggböcker

Lokalbehov

Passet kräver ett stort grupprum. Om det är möjligt är hästskosittning utan bord att föredra men välj den sittning ni tror skapar mest lugn i er grupp.

Film

Observera att filmen ”Simhallen endast går att sätta igång i ”Projektorvyn” när ni startat lektionen. När ni förbereder passet kan ni titta på filmen längst ned här på sidan.

Starta lektion

Stöd till ledaren

Värna om deltagarna i rummet

När vi pratar om skadliga normer som bidrar till rasism behöver vi vara medvetna om att det alltid kan finnas deltagare som upplever det vi vill synliggöra och förändra.

Ett bra förhållningssätt är att utgå ifrån att ”alla finns i rummet”. Det innebär att alltid utgå från att olika identiteter och erfarenheter finns representerade i gruppen när du uttrycker dig. Det handlar inte om att du inte får prata om vissa grupper – utan hur du pratar om dem.

För att skapa ett mer inkluderande samtal är det viktigt att försöka motverka ett ”vi och dem” – prat. Samtal om vi och dem leder lätt till att deltagare känner sig uteslutna när man inte känner igen sig i vi:et. Testa till exempel att säga ”de av oss som bryter mot normerna” istället för ”de som bryter mot normerna”, oavsett om du som ledare identifierar dig med gruppen eller inte. Små förändringar i formuleringar kan göra stor skillnad.

Ytterligare ett viktigt förhållningssätt att ha med sig som ledare är att den kritiska blicken alltid ska riktas mot normen – och inte på personer som uppfyller eller avviker normen.

Håll fokus på åskådarens roll

När vi utgår från en specifik situation (ett scenario) där en person beter sig rasistiskt mot en annan person, finns det en risk att samtalet landar i en debatt om utövaren är ”rasist” eller inte. Syftet med lektionerna i MVP är inte att peka ut vem som är rasist, sexist, homofob osv. Syftet är att identifiera vilka handlingar som kan var våld (oavsett utövarens avsikt), vilka normer/idéer som bidrar till våldet och framförallt vad vi som åskådare kan göra när vi ser att någon blir utsatt. Du som ledare har en viktig roll i att leda in deltagarna på det som är mer konstruktivt att diskutera.

”Omvänd rasism”

Ibland kan deltagare hamna i tankar som går att beskriva som ”omvänd rasism”. Omvänd rasism syftar på idéen om att rasism kan utövas mot människor med vit hudfärg och som tillhör majoritetssamhället. Att prata om omvänd rasism bottnar i ett tankesätt om att rasism enbart är en fråga om enskilda personers attityder och åsikter. Det menar inte vi på MÄN och det är heller inte den förståelsen för rasism MVP bygger på. Rasism handlar om makt och hur den på en strukturell nivå fördelas ojämlikt i samhället, som ett resultat av en historiskt formad rasmaktordning.

Att utsättas för kränkningar och påhopp på grund av sin vita hudfärg som i ett visst lokalt sammanhang är i minoritet, är fortfarande fel. Varje kränkning är våld, dvs ett beteende som vi i MVP vill motverka. Men att prata om omvänd rasism skapar en förenklad bild av vad rasism är och förminskar människors verkliga utsatthet på ett strukturellt plan. Det riskerar även skuldbelägga de av oss som redan är utsatta.

>


Webbplatsen använder cookies. Läs mer i vår integritetspolicy om cookies och hur vi hanterar personuppgifter.