Porr som kompletterande tema i MVP
Vi vet att det finns en uppsjö av olika tematiker inom porr, men den stora majoriteten av den porr som konsumeras idag innehåller tvång, exploatering, hot, förtryck, våld, sexism, rasism, transfobi och andra former av diskriminering. Med andra ord riskerar merparten av porren till att förstärka och befästa destruktiva könsnormer och maktordningar (Talita, 2019).
I ljuset av den nya lagstiftningen om samtycke vid sex blir samma pornografi både problematisk och motsägelsefull eftersom den mycket sällan skildrar ett inhämtande av samtycke. Vi ser hur unga förväntas själva navigera i denna motsägelsefulla vardag; å ena sidan lagstiftningens tydliga budskap om samtycke, å andra sidan porrens skildringar där inhämtande av samtycke är frånvarande. Om vi inte problematiserar porren i barn och ungas vardag tror vi på MÄN att målet med att förebygga våld och framför allt sexualiserat våld, blir svårare att uppnå. Samtidigt vet vi att många vuxna tycker det är svårt att prata om porr med unga.
Mot bakgrund av detta bestämde sig MÄN för att i samverkan med Unizon komplettera MVP-manualen med två lektioner om porr. Dessa lektioner kan göras i anslutning till den sista MVP-lektionen i den ordinarie manualen, alternativt efter ett uppehåll. Det viktiga är att ni arbetat er igenom ordinarie manual innan ni påbörjar med dessa kompletterande lektioner om porr.
Ungas porrvanor
Porr är idag väldigt lättillgängligt – den finns gratis några klick bort på telefonen. Att porr numera kan konsumeras via mobilen bidrar till att barn och unga kan ta del av porr tidigt i livet, trots att det är en industri som är skapad för och av vuxna (Nash et al., 2016).
Den samlade forskningsbilden visar på att nästan alla pojkar och en stor majoritet flickor har konsumerat och/eller exponerats för pornografi någon gång innan de fyllt 18 år (Peter och Valkenburg, 2016). Enligt Allmänna barnhuset (2021) hade 73% av gymnasieeleverna i årskurs tre någon gång tittat på porr – närmare bestämt 90% av pojkarna, 60% av flickorna och 84% av de personer som inte definierar sig som pojke eller flicka.
Från Folkhälsomyndighetens befolkningsstudie kring svenskars sexuella och reproduktiva hälsa uppger 41% av unga män mellan 16–29 år att de tittar på porr 3–5 gånger i veckan. Där är motsvarande andel för kvinnor mellan 16–29 år 3% (Folkhälsomyndigheten, 2019). Det råder alltså stora könsskillnader i konsumtionen av pornografi vilket även går igen gällande inställning och attityder till pornografi. Porren kan på många sätt sägas vara skapad av och för män (Rung, 2021) och flertalet studier pekar på att flickor i större utsträckning ser porren som problematisk och kvinnoförnedrande än vad pojkar gör (Barnombudsmannen/Allmänna barnhuset 2021).
Porrens påverkan
Den samlade forskningsbilden säger oss att pornografins inverkan i ungas liv ser olika ut. Bland unga hbtqi-personer, sexologer och hbtqi-organisationer betonar man att pornografi varit ett sätt för många att hitta alternativ till heteronormativa representationer av sex, sexualitet och kroppar (Barnombudsmannen 2020). Här kan alltså olika typer av porr fylla en viktig funktion för unga. Samtidigt kan vi inte bortse från det våld som förekommer i den porr som konsumeras mest, den så kallade mainstreamporren.
Tjej-, trans-och ungdomsjourerna vittnar om porrens baksida där unga berättar om sexpartners som använder porr i sin sexualiserade våldsutövning, där de bland annat förväntar sig tillgänglighet och inte inväntar samtycke. Jourers erfarenheter synliggör också hur killar och män som i stor utsträckning konsumerar pornografi också i större utsträckning tenderar att trivialisera våld och sexuella aggressioner gentemot kvinnor (Unizon, 2016). Detta är något som också går i linje med Barnombudsmannens senaste studie där man konstaterar att sambandet mellan pornografikonsumtion och sexuell aggression är starkare hos gruppen pojkar med en mer frekvent pornografikonsumtion (Barnombudsmannen 2020).
Bland frekventa användare av porr visar Folkhälsomyndighetens SRHR-rapport från 2019 även på ett samband med en sämre självskattad sexuell hälsa, som problem med höga sexuella prestationskrav eller missnöje med det egna sexlivet. Samma bild har framkommit i intervjuer med vårdpersonal där pornografikonsumtion för vissa barn är kopplat till olika depressiva symptom som ångest, stress, prestationsångest, ensamhet och nedstämdhet (Barnombudsmannen 2020). Det kan också finnas en avtrubbande effekt som gör att de som tittar mycket successivt söker sig till grövre material (Mattebo, 2014).
Porrindustrin
Lämnar vi konsumtionsperspektivet och tittar närmare på porren som bransch är det en miljardindustri, faktiskt en av de största i världen (Talita, 2019). En av de största internetsidorna för mainstreamporr, Pornhub, rapporterade att de 2019 hade 42 miljarder unika besök (Pornhub Insights, 2019).
MÄN ser pornografi som en form av mäns våld mot kvinnor. Det är också denna förståelse som regeringens nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor bygger på. MÄNs ställningstagande baseras på att en stor del av pornografin innehåller våldsinslag (verbala, fysiska och sexuella) mot riktiga människor, framför allt kvinnor (Fritz et. al 2020, Unizon 2016). En del av pornografin är olovlig dokumentation av mäns övergrepp mot kvinnor eller barn, t.ex. inom partner- eller familjerelationer. En del är filmer som sprids utan lov, vilket i sig är ett övergrepp. Personer som befinner sig i porr-och prostitutionsindustrin är ofta i en sårbar position med en bakgrund av fattigdom, sexuella övergrepp i barndomen, och/eller erfarenhet av diskriminering på grund av rasism, kvinnohat och homo-och transfobi (Talita 2019). Ofta finns tvingande faktorer bakom en persons inträde i dessa industrier.
Det finns en koppling mellan pornografi och prostitution i både produktions- och konsumtionsledet. Samtidigt som människor, oftast kvinnor, i prostitution utnyttjas även i porrindustrin, är män som konsumerar mycket pornografi mer benägna att köpa sex än andra män (Folkhälsomyndigheten (2019); Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017).
Mot bakgrund av ovan nämnda ser vi på MÄN det som viktigt att prata om porr i det våldsförebyggande arbetet. Syftet med lektionerna är att genom undersökande frågor undersöka hur våldet som finns i porren påverkar oss, våra relationer och samhället i stort.
Lästips
I mars 2022 publicerade MÄN en SIFO-undersökning: Killars konsumtion och upplevelser av pornografi. Undersökningen riktade sig till killar 13-25 år. Du hittar publikationen här.
Referenser
Allmänna barnhuset (2021). Unga, sex och internet efter #metoo. Om ungdomars sexualitet och utsatthet för sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2020/2021. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset
Barnombudsmannen (2020). Kartläggning av kunskap om pornografins inverkan på barn och unga – Delrapport 1: Kartläggning av forskning om pornografins inverkan på barn och unga (Dnr 2020-0063) Stockholm: Barnombudsmannen
Barnombudsmannen (2020). Kartläggning av kunskap om pornografins inverkan på barn och unga – Delrapport 3: Insamlade erfarenheter från offentliga och ideella aktörer samt barn och unga (Dnr 2020-0063) Stockholm: Barnombudsmannen
Fritz et. al (2020). A Descriptive Analysis of the Types, Targets, and Relative Frequency of Aggression in Mainstream Pornography. Archives of Sexual Behaviour 49(4)
Folkhälsomyndigheten (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017. (Rapport SRHR2017). Solna: Folkhälsomyndigheten.
Mattebo, M. (2014). Use of Pornography and its Associations with Sexual Experiences, Lifestyles and Health among Adolescents.
Nash, V., Adler, J. R., Horvath, M. A., Livingstone, S., Marston, C., Owen, G., & Wright, J. (2016). Identifying the routes by which children view pornography online: Implications for future policy-makers seeking to limit viewing report of expert panel for DCMS. Department of Culture, Media and Sport.
Peter, J., & Valkenburg, P. M. (2016). Adolescents and pornography: A review of 20 years of research. The Journal of Sex Research, 53(4–5), 509–531.
Pornhub insights (2019), https://www.pornhub.com/insights/2019-year-in-review#2019
Rung, Nina (2021). Stora Porrboken. Rebel Books.
Unizon (2016). Porr och prostitution – en rapport om utsatthet och efterfrågan. Stockholm: Unizon https://www.unizonjourer.se/aktuellt/rapporter-statistik/unizons-rapport-om-porr-och-prostitution/
Talita (2019). Syns man inte, finns man inte – inblick i den svenska porrindustrin. https://talita.se/assets/dokument/rapport_sv.pdf